Sollefteå

Från Wikipedia
Version från den 7 januari 2018 kl. 06.16 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.6.1))
För andra betydelser, se Sollefteå (olika betydelser).
Sollefteå
Tätort · Centralort
Flygfoto över Sollefteå, augusti 2014
Flygfoto över Sollefteå, augusti 2014
Smeknamn: Nipornas stad[1]
Land Sverige Sverige
Landskap Ångermanland
Län Västernorrlands län
Kommun Sollefteå kommun
Distrikt Sollefteå distrikt, Multrå distrikt
Koordinater 63°10′N 17°16′Ö / 63.167°N 17.267°Ö / 63.167; 17.267
Area
 - Sollefteå 801 hektar (2015)
 - Sollefteå norra 164 hektar (2015)
Folkmängd 8 786 (2015)[2]
 - Sollefteå 7 399 (2015)[2]
 - Sollefteå norra 1 387 (2015)[2]
Befolkningstäthet
 - Sollefteå 9,24 inv./hektar
 - Sollefteå norra 8,46 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Sollefteå
Postnummer 881 XX
Riktnummer 0620
Tätortskod
 - Sollefteå T7660
 - Sollefteå norra T7662
Geonames 2675416
Sollefteås läge i Västernorrlands län
Sollefteås läge i Västernorrlands län
Sollefteås läge i Västernorrlands län
Wikimedia Commons: Sollefteå

Sollefteå är en tätort i Sollefteå distrikt och Multrå distrikt i Ångermanland och centralort i Sollefteå kommun i Västernorrlands län.

Historia

Sollefteå från ovan
Utkanterna av Sollefteå, vid Ångermanälven. Bilden är tagen 1944.

Sollefteå kom under medeltiden att utvecklas till en viktig handelsplats under namnet Solatunum. I mitten av 1600-talet anlade kronan sågkvarnar i området. I början av 1700-talet byggdes ett järnbruk upp, vilket ursprungligen bestod av en masugn, men som snart ersattes av en stångjärnssmedja med två härdar. Läget kom av att det var så långt upp i älven båtar från havet kunde gå.

Bruket kom sedermera i Graningeverkens ägo, och i slutet av 1800-talet bestod det av en stångjärnssmedja med 3 franche-comté-härdar, manufaktursmedja samt såg. De betydande jordområdena gjorde dock att bruket inköptes av Sollefteå köping vid sekelskiftet för att kunna tillhandahålla kronan mark för Västernorrlands regemente. Järnbruksepoken var då i praktiken redan över. Sollefteå blev municipalsamhälle år 1885, köping år 1902 och slutligen stad år 1917.


Under 1950-talet började vattenkraften i Ångermanälven att byggas ut, och 1962 påbörjades Sollefteå kraftverk som ligger mitt i orten. Det blev ett av de sista kraftverken att byggas i älven och är även det nederst belägna kraftverket i älven.

Sollefteå nåddes 1886 av järnvägen, som byggdes av staten mellan Bräcke och Sollefteå. Några år senare byggdes Härnösand-Sollefteå Järnväg.

Stadsvapen

Sollefteås stadsvapen, numera kommunvapen, som fastställdes 1921.

I samband med att Sollefteå erhöll stadsrättigheter 1917 fick man även rätt att föra ett stadsvapen. Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t 1921 och motivet är hämtat från ett pastoratssigill. Vapnets blasonering är: En svart orrhane på silverfält.

Militärstaden

Se även: Sollefteå garnison

Sollefteå var tidigare en betydelsefull garnisonsstad med två regementen samt en norrlandsbrigad, Norrlands trängkår (T 3) och Västernorrlands regemente (I 21) och Ångermanlandsbrigaden (NB 21), vilka som mest utbildade över 2000 värnpliktiga per år. Båda regementena och brigaden lades ned genom försvarsbeslutet 2000. Västernorrlands regemente (I 21) som helhet den 30 juni 2000. Norrlands trängregemente lades ned som självständigt förband år 2000, men utbildningsbataljonen (Trängbataljonen) flyttades till Östersund, för att ingå som en del inom Jämtlands fältjägarregemente (I 5). Mellan åren 2000 och 2005 fanns militärdistriktsgruppen, Västernorrlandsgruppen lokaliserad till staden.

Administrativa tillhörigheter

Sollefteå var och är kyrkby i Sollefteå socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Sollefteå landskommun där Sollefteå municipalsamhälle inrättades 20 februari 1885. Samhället med kringområde utbröts ur landskommunen 1902 och bildade Sollefteå köping som 1917 ombildades till Sollefteå stad. Stadskommunen införlivade 1945 Sollefteå socken/landskommun och utökades ytterligare 1952 innan den 1971 uppgick i Sollefteå kommun där Sollefteå sedan dess är centralort.[3]

I kyrkligt hänseende hörde har Sollefteå alltid hört till Sollefteå församling .[4]

Orten ingick till 1948 i Sollefteå tingslag till 1948 därefter till 1970 i Ångermanlands mellersta domsagas tingslag och under 1970 i Sollefteå domsagas tingslag. Från 1971 till 2002 ingick orten i Sollefteå domsaga och Sollefteå ingår sedan 2002 i Ångermanlands domsaga.[5]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Sollefteå 1900–2015[6][7][8]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
 1 256 †
1960
  
 7 615
1965
  
 7 789
1970
  
 8 414
1975
  
 8 923
1980
  
 9 409
1990
  
 9 379 919
1995
  
 9 283 930
2000
  
 8 712 941
2005
  
 8 530 941
2010
  
 8 562 940
2015
  
 7 399 801
Anm.: Sollefteå norra utbruten 2015
 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.

Stadsbild

Staden är belägen i Ångermanlands inland och centrum ligger vid Ångermanälvens södra strand, ungefär en mil nedanför Faxälvens sammanflöde med Ångermanälven. Mitt i Sollefteå stad finns Nipstadsfisket, som är ett exklusivt lax -och öringsfiske, vilket lockar många fisketurister. Vid Ångermanälven finns även campingplatsen Risön med tempererat bad, tennisbanor, bangolfbana, klättringstorn, go-kart bana och fotbollsplaner.

Stadsdelar

Stadsdelar är bland annat Remsle, Önsta, Rödsta, Trästa, Hullsta, Hallsta, Prästbordet, Källsta, Billsta, Skärvsta, Granvåg, Övergård

Granvåg

Ligger i Sollefteås nordvästra del. Där hade konstnären Helmer Osslund sin sommarbostad.

Hallsta

Ca två km från centrum ligger Hallstaberget där det finns en stor skidanläggning med aktivitet för både alpint, längdskidor, skidskytte och backhoppning. I anslutning till anläggningen ligger Hotell Hallstaberget. Vissa delar av anläggningarna drivs av Sollefteå Kommun medan andra arrenderas ut.

Nipanområdet

F.d. regementet Norrlands trängkår (T 3).

Nipanområdet är en stor samling av företag och annat. En av dessa företeelser på Nipanområdet är Nipanskolan som har årskurserna 1 till 6 och även förskoleklassverksamhet.[9] Det finns två fotbollsplaner på Nipanområdet, hotell[10] och en restaurang.[11] Några av företagen på Nipanområdet är Arbetsförmedlingen Kundtjänst, Statkraft, Svenska kraftnät, Försäkringskassan,Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Sunetec Ventilation AB, Sweco, Murberget med mera.

Näringsliv

Sollefteå kommun är Sveriges näst största vattenkraftsproducent. I Ångermanälven och dess biflöden Faxälven och Fjällsjöälven producerar 16 större kraftstationer närmare 15 procent av landets vattenkraft.

Hundskolan i anslutning till Västernorrlands regemente (I 21), som drevs i statlig regi under regementstiden, var Sveriges enda utbildningsanstalt för brukshundar för såväl militära som civila ändamål. Hundskolan finns inte längre kvar, men sedan början av 2000-talet är Försvarsmaktens hundtjänstenhets avelsstation för tjänstehundar förlagd i Sollefteå.

I Sollefteå finns även Zeunerts bryggeri, numera uppköpt av Kopparbergs bryggeri och som specialiserat sig på lite dyrare, mer hantverksmässiga ölsorter. Bland annat har man tilldelats två medaljer i öl-VM.

Sollefteås centrala delar utvecklades starkt efter millennieskiftet genom öppnandet av de två galleriorna Prima Galleria Gallerian och Citygallerian.

Skolor

I Sollefteå Stad finns fyra grundskolor (Lillängets skola, Prästbordets skola, Nipanskolan och Vallaskolan) och gymnasieskolorna Gudlav Bilderskolan och Hågestaskolan. I samarbete med Gudlav Bilderskolan drivs även ett naturbruksgymnasium och ett skidgymnasium.

Vallaskolan

Vallaskolan är en 4-9 grundskola i Sollefteå kommun. Vallaskolan är den skolan med flest elever i Sollefteå kommun med 685 elever 2014.[12]

Kultur

Sollefteås mest kända skulptur är Timmerflottare, som står på en hög pelare i Ångermanälven. I stadens gamla apoteksbyggnad ligger Sollefteå bibliotek och museum.

Filmerna Min första kärlek av Kerstin Thorvall, I rymden finns inga känslor och The Girl with the Dragon Tattoo spelades delvis in i Sollefteå.

Per Herreys bok Skuldens pris utspelar sig i Sollefteå.

Kända personer från Sollefteå

Se även: Kategori:personer från Sollefteå
 Personernas relation till detta område behöver källhänvisningar för att kunna verifieras.
Motivering: Om uppgifter i personartiklarna, efter kontroll, visar på en relation till orten, kan mallen tas bort (2013-05)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Galleri

Se även

Referenser

  1. ^ Carlsson, Peter (20 mars 2010). ”Talangfabriken i nipornas stad”. Tidningen Ångermanland. Allehanda. http://www.allehanda.se/noje/talangfabriken-i-nipornas-stad. Läst 17 december 2017. 
  2. ^ [a b c] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  5. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollefteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  6. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  7. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  8. ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015, Statistiska centralbyrån, läst 31 oktober 2016.
  9. ^ Nipanskolan
  10. ^ Nipanhotellet Arkiverad 2 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ Restaurang Nipan
  12. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 april 2014. https://web.archive.org/web/20140420001512/http://pejl.svt.se/skola/vasternorrland/solleftea/2283018_vallaskolan-4-9/. Läst 19 april 2014. 

Externa länkar

v • r
Sollefteå kommun i Västernorrlands län
DistriktSollefteå kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
v • r
Stationer längs Ådalsbanan
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sollefteå&oldid=42309056”