Svensktoppen

Från Wikipedia
Ej att förväxla med Sverigetopplistan.
Svensktoppen
(13 oktober 1962-)
GenreHitlista
LandSverige Sverige
SpråkSvenska
Produktion
ProduktionsbolagSR
Sändning
KanalSR P3
SR P4
    1. Svensktoppens programledare
Programledare Period
Barbro Lindström 1962-1963
Carl-Uno Sjöblom 1963
Magnus Banck hösten 1963
Torbjörn Johnsson sommaren 1964-våren 1965
Gert Landin 1965
Bengteric Nordell 1965
Jörgen Cederberg vinter-våren 1966
Ulf Elfving 8 maj 1966 - 7 jan 1973
Kent Finell 14 jan 1973 - okt 1975
Kersti Adams-Ray okt 1975 - våren 1976
Pekka Langer sommaren 1976
Alicia Lundberg hösten 1976
Sven Lindahl vintern-våren 1977
Pekka Langer sommaren 1977
Gert Landin hösten 1977
Arne Weise vintern-våren 1978
Pekka Langer sommaren 1978
Åke Strömmer hösten 1978
Kent Finell vintern-våren 1979
Pekka Langer sommaren 1979
Gert Landin hösten 1979
Kent Finell vintern-våren 1980
Kersti Adams-Ray våren 1980
Kent Finell hösten 1980
Lasse Lönndahl oktober 1980 - våren 1981
Janne Önnerud våren 1981
Östen Warnerbring hösten 1981
Eddie Bruhner vintern - 13 juni 1982
Jan-Erik Lundén 13 oktober 1985 - våren 1986
Janne Önnerud hösten 1986 - våren 1987
Kent Finell hösten 1987 - 14 december 2002
Annika Jankell 12 januari 2003 - 19 augusti 2007
Carolina Norén 26 augusti 2007 -

Svensktoppen är en hitlista i Sveriges Radio och sändes för första gången 1962. Den har genom åren dominerats av dansbandsmusik, "schlager", visor och lättare pop och rock. Carolina Norén är programledare sedan den 26 augusti 2007, då hon efterträdde Annika Jankell.

Historia

Den första tiden

Föregångaren till Svensktoppen var De tio, som startades av piratradiostationen Radio Nord den 12 november 1961 efter ett förslag från några grammofonhandlare som besökte stationen. Radio Nord hade då redan ett topplisteprogram, Topp 20 för aktuella pop/rock-hits, och De tio-listan fick ett liknande upplägg men endast för svenskspråkig sång. Även denna blev en stor framgång för stationen. Efter nedläggningen av Radio Nord togs programidén över av Sveriges Radio, där Svensktoppen började som ett inslag i programmet Svensklördag i Sveriges Radio P1 den 13 oktober 1962. Den gången befann man sig i Svärtinge Folkets hus i Östergötland och med hjälp av mentometerknappar fick publiken rösta. Den första svensktoppsettan blev Midnattstango med Lasse Lönndahl. Redan den 10 november 1962 blev Svensktoppen ett fristående program.

Svensktoppen har under åren haft många kritiker. Aftonbladets nöjesreporter Jan Andersson kallade i början av 1970-talet programmet för musikalisk nedskräpning och anmälde det till radionämnden. Under 1970-talet fick programmet också kritik för att, trots namnet, sånger skrivna och sjungna av medborgare i andra stater än Sverige fick vara med. Programmet kritiserades också för att bara gå ut på att marknadsföra de stora skivbolagens senaste artister.

Nya regler gör att dansbandsmusiken tar över

1974 infördes en regel som sade att låtarna fick ligga på listan i högst tio veckor. 1974 infördes även bestämmelsen att både text och musik måste ha skrivits av svenska medborgare. Översättningar av icke-svenska originallåtar var alltså inte längre tillåtna, däremot behöver inte den framförarande artisten ha svenskt pass. Detta gjorde att dansbandsmusiken började ta över alltmer på listan. Denna regel ändrades i mitten av 1978, då man åter igen tillät utländska låtar i svensk översättning. Däremot skulle minst hälften av melodierna som testades ha svenska upphovsmän.

I början av 1980-talet provades olika idéer för att förnya programmet. En säsong gjorde man ett försök med att listan skulle röstas fram via vykort, vilket dock blev mindre populärt då listan helt plötsligt dominerades av pop.

Den 13 juni 1982 lades programmet ned men återkom den 13 oktober 1985. Däremellan sändes något som hette Skivstafetten där programledaren varje vecka besökte en familj, som då fick rösta fram den aktuella listan med fem låtar och fem utmanare. Detta program lades ned under första halvan av 1984.

När Svensktoppen åter startades den 13 oktober 1985 fick man åter igen ligga hur många veckor som helst på listan, men från och med detta år måste både text och musik ha skrivits av en svensk medborgare. Något som däremot blev nytt från och med detta år var att sånger med religiös anknytning och instrumentala melodier fick lov att vara med, vilket gjorde att exempelvis Lars Roos, Åsa Jinder och Roland Cedermark kunde testas.

Från och med 1993 ersatte man juryn genom att inbjuda lyssnarna att rösta på melodierna via vykort (senare telefonröstning); och detta i samband med att programmet flyttades över från Sveriges Radio P3 till Sveriges Radio P4. Programmets sändningstid flyttades nu även från söndag morgon till lördag morgon. 1993 års ändring av röstsystemet innebar att listan blev mer statisk och att dansband och dansbandssångare snart kom att dominera listan kraftigt. Övrig musik testades men hade från mitten av 1990-talet oftast stora svårigheter att komma in, även om artisten eller gruppen i sig var starkt etablerad, med undantag för populära sånger från Melodifestivalen och i viss mån även till exempel Gyllene Tider och Magnus Uggla som hade vissa framgångar.

I november 1999 beslutades att från 1 januari år 2000 att ändra inriktning, och göra programmet "popigare" [1].

Språkkravet avvecklas

I den svenska Melodifestivalen 2002 avskaffades kraven på sång på svenska, och ersattes av sång på valfritt språk. Det medförde att flera Melodifestivalbidrag från 2002 inte kunde testas på Svensktoppen, till exempel segrande "Never Let It Go" av Afro-dite, om de inte hade sjungits in med text på svenska.

I januari 2003 ändrades listans regler. Man fick nu för första gången sjunga på valfritt språk förutsatt att texten var skriven av en svensk medborgare, och att den var i original (både musik och text). Jurysystemet återkom och listan blev åter mer musikaliskt blandad. Programmets sändningstid flyttades tillbaka till söndag morgon.

Den 12 januari 2003 spelades bara 15 utmanare upp. Med 2003 års regeländringar började dansbandsmusiken avta, först sakta men säkert, men ganska snart började det gå mycket fort. Dock händer det fortfarande ibland att dansband dyker upp på listan, och ligger några veckor där. Numera släpps dock bara ett fåtal dansbandslåtar fram till test.

Istället har främst Benny Anderssons Orkester skördat stora framgångar efter 2003, vilket man dock gjort i mindre omfattning ända sedan 2001. Andra som haft framgångar är the Ark. BWO och Sahara Hotnights, vilka alla representerar musik som historiskt sett i första hand inte förknippats med Svensktoppen. Bidrag från Melodifestivalen har också lyckats bra även i fortsättningen. Framgångar har också nåtts av deltagare från Idol.

2003 års regeländringar har mötts av blandade reaktioner. Vissa menar att programmet blivit mer musikaliskt blandat, jämfört med dansbandsåren. Andra menar att musiken påminner för mycket om den på reklamradiostationer som Mix Megapol, Radio Match och Rix FM.

Från och med 2003 års regeländringar har även rekorden blivit längre. Den 4 oktober 2009 minskades antalet utmanare från fem till tre, för att ge varje utmanare mer utrymme [2].

Programledare

Svensktoppen har haft ett stort antal programledare genom åren, men endast två har arbetat en längre tid: Ulf Elfving och Kent Finell, den senare i flera perioder.

Årets svensktoppsmelodier

En sammanställning av de melodier som toppat listan över årets svensktoppsmelodier. Under respektive årtal finns hela topp 15-listan för året.

År Titel Artist
1962 Regniga natt Anna-Lena Löfgren
1963 Spel-Olles gånglåt Trio me' Bumba
1964 Trettifyran Per Myrberg
1965 Mest av allt Gunnar Wiklund
1966 En sommardröm Östen Warnerbring
1967 En sång en gång för längesen Jan Malmsjö
1968 Vi ska gå hand i hand Gunnar Wiklund
1969 Man ska leva för varandra Trio me' Bumba
1970 En enkel sång om frihet Lasse Berghagen
1971 Är det konstigt att man längtar bort nån gång Lena Andersson
1972 Änglamark Sven-Bertil Taube
1973 Omkring tiggar'n från Luossa Hootenanny Singers
1974 Waterloo ABBA
1975 Du gav bara löften Vikingarna
1976 Fernando Anni-Frid Lyngstad
1977 Roslagens vind Kjell Hansson
1978 Låt inte din skugga falla här Ann-Louise Hanson
1979 Djingis Khan Vikingarna
1980 Sången skall klinga Kikki Danielsson
1981 Santa Maria Sten & Stanley/Sten Nilsson
1982 Dag efter dag Chips
1985 Svindlande affärer Pernilla Wahlgren
1986 Dover-Calais Style
1987 Som stormen river öppet hav Susanne Alfvengren & Mikael Rickfors
1988 Allt som jag känner Tommy Nilsson & Tone Norum
1989 De sista ljuva åren Lasse Stefanz & Christina Lindberg
1990 Hon har blommor i sitt hår Anders Glenmark
1991 Vem får följa dig hem? Shanes
1992 Två mörka ögon Sven-Ingvars
1993 We Are All the Winners Nick Borgens orkester
1994 Öppna din dörr Tommy Nilsson
1995 Se på mig Jan Johansen
1996 Till min kära Streaplers
1997 Guldet blev till sand Peter Jöback
1998 Guldet blev till sand Peter Jöback
1999 Farväl till släkt och vänner Björn Afzelius
2000 Här kommer kärleken Idolerna
2001 Av längtan till dig Åsa Jinder & Cajsa-Stina Åkerström
2002 Kom och ta mig Brandsta City Släckers
2003 Här kommer alla känslorna (på en och samma gång) Per Gessle
2004 Håll mitt hjärta Björn Skifs
2005 Du är min man Benny Anderssons Orkester med Helen Sjöholm
2006 Du är min man Benny Anderssons Orkester med Helen Sjöholm
2007 För att du finns Sonja Aldén
2008 Empty Room Sanna Nielsen
2009 Om du lämnade mig nu Lars Winnerbäck & Miss Li
2010 I Did It for Love Jessica Andersson
2011 I Did It for Love Jessica Andersson
2012 Some Die Young Laleh
2013 Strövtåg i hembygden Mando Diao

Rekord

  1. Den melodi som legat längst på Svensktoppen genom tiderna är "Du är min man" av Benny Anderssons Orkester & Helen Sjöholm, som gick in på listan den 11 juli 2004 [3] för att sedan ligga där i över fem och ett halvt år, totalt 278 veckor, innan låten lämnade listan den 8 november 2009.

Åren 19741982 fick en melodi ligga max tio veckor på Svensktoppen.

Nr. Titel Artist Tid på listan År
1. Du är min man Benny Anderssons Orkester med Helen Sjöholm 278 veckor 2004-2009
2. Om du lämnade mig nu Lars Winnerbäck & Miss Li 240 veckor 2007-2012
3. Håll mitt hjärta Björn Skifs 142 veckor 2003-2006
4. Guldet blev till sand Peter Jöback 110 veckor 1997-1999
5. I Did It for Love Jessica Andersson 98 veckor 2010-2012
6. En dag i sänder Benny Anderssons orkester med Helen Sjöholm 79 veckor 2012-2013
7. Till min kära Streaplers 73 veckor 1995-1997
8. Två mörka ögon Sven-Ingvars 71 veckor 1991-1993
9. Händerna mot himlen Petra Marklund 69 veckor 2012- 2014 10 Gabriellas sång Helen Sjöholm & Stefan Nilsson 68 veckor 2004-2006
11. De sista ljuva åren Lasse Stefanz & Christina Lindberg 65 veckor 1989-1990
12. Curly Sue Takida 54 veckor 2008-2009
13. Omkring tiggarn från Luossa Hootenanny Singers 52 veckor 1972-1973
13. Happyland Amanda Jenssen 52 veckor 2009-2010
14. Farväl till släkt och vänner Björn Afzelius 47 veckor 1999-2000

De som haft flest låtar på listan är Sten & Stanley/Sten Nilsson, som har varit med 61 gånger. Ann-Louise Hanson är den soloartist/kvinnliga artist som haft flest låtar på Svensktoppen (42[4]alternativt 44[5] stycken), bland annat "Gammaldags musik", "Min luftballong" och "Låt inte din skugga falla här". Andra artister som haft många låtar på Svensktoppen är Sven-Ingvars, Siw Malmkvist, Hootenanny Singers, Östen Warnerbring, Anita Lindblom, Lill-Babs och Lasse Berghagen.

Den yngsta artist som någonsin varit med är Anita Hegerland som låg på listan som nio-åring med "Mitt sommarlov" ("La golondrina") 1970. Äldst på Svensktoppen är Julia Cæsar som vid 82 års ålder kom in med revyvisan "Annie från Amörka" 1967.

Signatur

Svensktoppens signaturmelodi var från början "Det kommer en vår" av Jules Sylvain med Mats Olsson och hans orkester.[6] Under 1980-talet byttes den ut mot Fi-Gu-La med Coste Apetrea, en fri tolkning av "Det kommer en vår". 2001 gick man tillbaka till den gamla signaturen igen.

Röstning

Sedan den 12 januari 2003 röstas listan fram av en jury. Juryn består av 5000 slumpvis utvalda svenska medborgare från hela landet, mellan 16 och 79 år. En jurymedlem får endast rösta under fyra veckor, och varje vecka byts 1250 av dem ut mot lika många nya. Medlemmarna får ett röstkort hemskickat med posten, med en personlig röstkod och instruktioner om hur man röstar. Röstningen sker via telefon eller internet, där jurymedlemmarna väljer ut sina tre favoritlåtar i rätt ordning.

På Svensktoppen, den 27 januari 2008 intervjuades den ansvarige för röstningssystemet, Claes Falk, som redovisade att de som vanligast utnyttjar sin rösträtt är kvinnor hellre än män, folk från landsorten hellre än från storstäder, och vanligast ur ålderskategorin 25-64 år.

2014 presenterades statistik där det framgick att det var 5000 svenskar som varje vecka erbjöds möjligheten att rösta, men i bästa fall var det endast omkring 1000 personer som svarade.[7]

Svensktoppen nästa

Sedan 2008 arrangerar Sveriges Radio P4 årligen den rikstäckande talangjakten Svensktoppen nästa, där vem som helst kan insända sina egna svenska melodier till att kunna delta i en regional musiktävling vid var och en av de 25 lokala P4-stationerna. Vinnarna tävlar sedan på sensommaren i finalen på Liseberg i Göteborg, där vinnaren bland annat går vidare till Svensktoppen.

Se vidare på: Svensktoppen nästa.

Utmanarna

I Svensktoppen den 3 februari 2008 avslöjade producent L.G. Alsenius hur utmanarmelodierna till listan väljs ut.

Utmanarna väljs ut baserat på hur mycket de spelats i Sveriges Radio P4, hög placering på Trackslistan i Sveriges Radio P3, och hög placering för tillhörande album på den svenska albumförsäljningslistan.

Referenser

Fotnoter

  1. ^ Aftonbladet 20 november 1999 - Uppror mot P4:s ändringar
  2. ^ Sveriges Radio - Färre utmanare ska öka chanserna på Svensktoppen[död länk]
  3. ^ Rekord på Svensktoppen[död länk]
  4. ^ "Listrekord". Sverigesradio.se. Läst 2012-09-10.
  5. ^ "Svensktoppen Nästa 2008". P4 Stockholm/Sverigesradio.se. Läst 2012-09-10.
  6. ^ Svensktoppen, Sveriges radio, 9 mars 2014.
  7. ^ Alexander Åström "Björn Skifs till attack mot Svensktoppen", Aftonbladet', 17 februari 2014. Läst den 17 februari 2014.

Externa länkar