Thomas Jackson (psykiater)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Thomas Jackson, född 1953 i Lund, är en svensk läkare och psykiater som blev aktuell i debatten kring barn med uppgivenhetssyndrom åren 2006–2007. Under 2008–2009 kom han ut med två böcker i ämnet och var Regeringen Perssons utredare 2005 rörande apatiska flyktingbarn som han ansåg simulerade. I mars 2012 gick Jackson med i nynazistiska Svenskarnas parti.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Jackson arbetade bland annat som företagsläkare vid SVT[källa behövs] och biträdande rektor vid skolan Naprapathögskolan.[källa behövs] Sedan Jackson investerat ett större kapital på fastighetsmarknaden drabbades han hårt av fastighetskrisen 1991–1992, och flyttade till Norge där han 1994 påbörjade specialistutbildning i psykiatri. Efter avslutad utbildning och legitimering som psykiater har Jackson arbetat inom sjukvården i Sverige och Storbritannien.

Apatiska flyktingbarn[redigera | redigera wikitext]

Jackson engagerade sig tidigt i debatten om de apatiska flyktingbarnen. Jackson argumenterade för att fenomenet handlade om sjukdomssimulering. Jackson menade att den diagnos som stämde bäst in på fenomenet var "gruppsimulering genom närstående" (engelska: Group Malingering by Proxy). Jacksons teorier mötte redan från början hård kritik av barnläkare och psykologer.[1] Han var en av de två läkare som regeringens utredare Marie Hessle refererade till i utredningen om barn med uppgivenhetssyndrom (SOU 2005:2). Läkarnas bedömning var en del av det material som ledde till utredningens initiala, och senare korrigerade, slutsats att barnen simulerade sitt apatiska tillstånd.[2] Han förekom i det sammanhanget i en längre intervju i TV-programmet Uppdrag granskning. I programmet blev Jackson ifrågasatt av journalisten Gellert Tamas.[1] Det konstaterades under intervjun att Jackson aldrig hade behandlat några apatiska flyktingbarn.[3]

Thomas Jackson har utkommit med två böcker som rör ämnet apatiska flyktingbarn. I boken Veritofobi vill Jackson visa på förljugenheten hos maktklickar i svensk sjukvård och politisk korrekthet i svenska medier.[4] I boken Copycatbarnen argumenterar Jackson för att uppgivenhetssyndromet hos apatiska asylsökande barn handlar om sjukdomssimulering framtvingad av föräldrarna i syfte att få uppehållstillstånd i Sverige.[5]

Politiska sympatier och engagemang[redigera | redigera wikitext]

Den 25 mars 2012 meddelade Jackson att han ansluter sig till Svenskarnas parti.[6] I en intervju i Aftonbladet sade Jackson att Svenskarnas partis partiprogram var "en nödvändig profilering mot den mångkultur som jag jämt och ständigt kritiserat i Sverige".[7] Till Expressen säger Jackson att hans bild av nazismen är negativ och att medlemskapet är ett sätt att lyfta de apatiska flyktingbarnens simuleringar, där Realisten (Svenskarnas partis tidning) erbjudit honom en plattform.[8]

Jacksons partimedlemskap rönte kommentarer från flera håll. I en intervju med SVT:s Kulturnyheterna sa journalisten Gellert Tamas – samma person som har intervjuat Jackson om de apatiska barnen – att "Thomas Jackson har ett långt förflutet i högerextrema kretsar" och att det här är den största skandalen sedan baltutlämningen. Partiordföranden för Svenskarnas parti, Daniel Höglund, uttryckte sig positivt om medlemskapet och hoppades att flera offentliga personer skulle ansluta sig.[9] Redan en månad senare återkom dock Jackson med ett meddelande i partiorganet Realisten, där han tillkännagav att han lämnar partiet.[10]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Ivar Andersen (4 oktober 2007). ”Kontroversiell psykiatriker och högerextremister gör gemensam sak mot mångkultur”. Fria Tidningen. http://www.fria.nu/artikel/20021. Läst 27 mars 2012. 
  2. ^ Gellert Tamas (12 oktober 2006). ”Gellert Tamas: Många frågor kvarstår”. Sveriges Television. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121016195455/http://www.svt.se/2.56607/1.678947/gellert_tamas_manga_fragor_kvarstar. Läst 27 mars 2012. 
  3. ^ Gellert Tamas (19 september 2006). ”Rykten om simulering - men inga bevis”. Sveriges Television. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525193250/http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=56607&a=663329&lid=puff_664248&lpos=extra_0. Läst 27 mars 2012. 
  4. ^ Thomas Jackson (2008). Veritofobi : Simulera sjukdom! : apatister och apatiska barn (1). Borås: Recito. Libris 10914357. ISBN 978-91-86035-22-8 
  5. ^ Thomas Jackson (2009). Copycatbarnen (1). Borås: Recito. Libris 11565357. ISBN 978-91-86407-11-7 
  6. ^ Redaktionen (25 mars 2012). ”Dr Thomas Jackson går med i Svenskarnas parti”. Realisten. Arkiverad från originalet den 26 april 2013. https://web.archive.org/web/20130426224156/https://www.realisten.se/2012/03/25/dr-thomas-jackson-gar-med-i-svenskarnas-parti/. Läst 27 mars 2012. 
  7. ^ Röstlund, Lisa (26 mars 2012). ”Regeringens expert går med i nazistparti”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14581279.ab. Läst 29 mars 2012. 
  8. ^ Högström, Erik; Baas, David (26 mars 2012). ”Regeringens expert går med i extremparti”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/regeringens-expert-gar-med-i-extremparti. Läst 31 mars 2012. 
  9. ^ Kulturnyheterna (26 mars 2012). ”Läkaren Thomas Jackson går med i ett högerextremt parti”. Sveriges television. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418155711/http://svt.se/2.27170/1.2754326/lakaren_thomas_jackson_gar_med_i_ett_hogerextremt_parti. Läst 29 mars 2012. 
  10. ^ Thomas Jackson (25 april 2012). ”Sveriges diskriminering av kristna konservativa”. Realisten. Arkiverad från originalet den 16 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140716031952/https://www.realisten.se/2012/04/25/sveriges-diskriminering-av-kristna-konservativa/. Läst 25 april 2012.