Övervikt: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Svingwiki (Diskussion | Bidrag)
1 redigering
→‎Orsaker: RCT som visar på ett orsakssamband.
→‎Orsaker: Jag har kompletterat med information om orsaker runt vad vi väger samt varför viktnedgång nästan aldrig fungerar i längden baserat på modern forskning på ämnet, lagt till referenser på detta.
Rad 35: Rad 35:
Övervikt orsakas rent fysiskt av ett för högt energiintag i förhållande till hur mycket man behöver. Ett kilo kroppsfett innehåller cirka 30 000 [[kJ]] (7 000 [[kcal]]) upplagrad energi. Som jämförelse kan nämnas att en typisk dagsförbrukning är ca 10 000 kJ (2 500 kcal), en påse chips innehåller ca 4 000 kJ (1 000 kcal), en typisk middag ca 3 000 kJ (750 kcal).
Övervikt orsakas rent fysiskt av ett för högt energiintag i förhållande till hur mycket man behöver. Ett kilo kroppsfett innehåller cirka 30 000 [[kJ]] (7 000 [[kcal]]) upplagrad energi. Som jämförelse kan nämnas att en typisk dagsförbrukning är ca 10 000 kJ (2 500 kcal), en påse chips innehåller ca 4 000 kJ (1 000 kcal), en typisk middag ca 3 000 kJ (750 kcal).


I Socialstyrelsens Folkhälsorapport från 2009, sid 212, skriver de att "Övervikt och fetma är resultatet av en samverkan mellan ärftliga faktorer och miljöfaktorer. Till miljöfaktorerna räknas framför allt fysisk inaktivitet, större intag av energi än vad man förbrukar, vissa typer av födoämnen och olika stressfaktorer (se också kapitlet Matvanor och fysisk aktivitet). Ärftliga faktorer spelar också in eftersom personer med anlag för fetma lättare lägger på sig extra kilon. Det finns omfattande forskning som visar att mönstret för nedärvning är komplicerat med många inblandade gener. Vissa gener har samband med både fetma och förändringar av blodsocker och blodfetter medan andra är kopplade till övervikt utan dessa störningar. Det är därför särskilt angeläget att förebygga och behandla övervikt eller fetma hos en person som har hjärt- och kärlsjukdomar eller diabetes i släkten".<ref>{{Webbref |url=http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-71.pdf |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2015-07-04 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150705165832/http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-71.pdf |arkivdatum=2015-07-05 }}</ref>
I Socialstyrelsens Folkhälsorapport från 2009, sid 212, skriver de att "Övervikt och fetma är resultatet av en samverkan mellan ärftliga faktorer och miljöfaktorer. Till miljöfaktorerna räknas framför allt fysisk inaktivitet, större intag av energi än vad man förbrukar, vissa typer av föd.oämnen och olika stressfaktorer (se också kapitlet Matvanor och fysisk aktivitet). Fysisk inaktivitet som orsak har dock ifrågasatts då det inte visat sig vara så enkelt som man trott tidigare <ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Joint international consensus statement for ending stigma of obesity|url=https://www.nature.com/articles/s41591-020-0803-x|tidskrift=Nature Medicine|år=2020-04|hämtdatum=2022-10-31|issn=1546-170X|sid=485–497|volym=26|nummer=4|doi=10.1038/s41591-020-0803-x|språk=en|förnamn=Francesco|efternamn=Rubino|förnamn2=Rebecca M.|efternamn2=Puhl|förnamn3=David E.|efternamn3=Cummings|förnamn4=Robert H.|efternamn4=Eckel|förnamn5=Donna H.|efternamn5=Ryan|förnamn6=Jeffrey I.|efternamn6=Mechanick}}</ref>.Vad vi väger är starkt ärftligt. Ärftligheten är generellt lägre då barnen är små och miljön helt kontrolleras av föräldrarna, men efter hand som barnen växer upp ökar ärftligheten kraftigt, De första åren varierar ärftlighetsgraden för BMI runt 45% och stiger sedan till 70-75% i vuxen ålder, detta har exempelvis visats i stora adoptionsstudier och tvillingstudier <ref>{{Tidskriftsref|rubrik=The genetic and environmental influences on childhood obesity: a systematic review of twin and adoption studies|url=https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19752881/|tidskrift=International Journal of Obesity (2005)|år=2010-01|hämtdatum=2022-10-31|issn=1476-5497|sid=29–40|volym=34|nummer=1|doi=10.1038/ijo.2009.177|pmid=19752881|förnamn=K.|efternamn=Silventoinen|förnamn2=B.|efternamn2=Rokholm|förnamn3=J.|efternamn3=Kaprio|förnamn4=T. I. A.|efternamn4=Sørensen}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Genetic and environmental effects on body mass index from infancy to the onset of adulthood: an individual-based pooled analysis of 45 twin cohorts participating in the COllaborative project of Development of Anthropometrical measures in Twins (CODATwins) study|url=https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27413137/|tidskrift=The American Journal of Clinical Nutrition|år=2016-08|hämtdatum=2022-10-31|issn=1938-3207|sid=371–379|volym=104|nummer=2|doi=10.3945/ajcn.116.130252|pmc=4962159|pmid=27413137|förnamn=Karri|efternamn=Silventoinen|förnamn2=Aline|efternamn2=Jelenkovic|förnamn3=Reijo|efternamn3=Sund|förnamn4=Yoon-Mi|efternamn4=Hur|förnamn5=Yoshie|efternamn5=Yokoyama|förnamn6=Chika|efternamn6=Honda}}</ref>. Viktstigma har visats vara kopplat till negativa kostmönster och viktförändring uppåt hos både vuxna och barn <ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Joint international consensus statement for ending stigma of obesity|url=https://www.nature.com/articles/s41591-020-0803-x|tidskrift=Nature Medicine|år=2020-04|hämtdatum=2022-10-31|issn=1546-170X|sid=485–497|volym=26|nummer=4|doi=10.1038/s41591-020-0803-x|språk=en|förnamn=Francesco|efternamn=Rubino|förnamn2=Rebecca M.|efternamn2=Puhl|förnamn3=David E.|efternamn3=Cummings|förnamn4=Robert H.|efternamn4=Eckel|förnamn5=Donna H.|efternamn5=Ryan|förnamn6=Jeffrey I.|efternamn6=Mechanick}}</ref>. Näst efter Genetik anses sociala faktorer vara en drivande faktor <ref>{{Bokref|efternamn=Hemmingsson|förnamn=Erik|titel=Slutbantat: förstå din kropp och få en vikt som håller livet ut|datum=2018}}</ref>. Vissa gener har samband med både fetma och förändringar av blodsocker och blodfetter medan andra är kopplade till övervikt utan dessa störningar. Det är därför särskilt angeläget att förebygga och behandla övervikt eller fetma hos en person som har hjärt- och kärlsjukdomar eller diabetes i släkten".<ref>{{Webbref |url=http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-71.pdf |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2015-07-04 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150705165832/http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-71.pdf |arkivdatum=2015-07-05 }}</ref>


Det finns studier som visar att det finns korrelation mellan konsumtionen av [[ultraprocessad mat]] och övervikt i Sverige. Konsumtionen av ultraprocessad mat (ofta mat med lågt näringsinnehåll men med hög energitäthet) har ökat dramatiskt i Sverige sedan 1960. Det speglar ökningen av övervikt även om det inte är klarlagt vilken orsak den ultraprocessade maten har spelat.<ref>http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25804833</ref>
Det finns studier som visar att det finns korrelation mellan konsumtionen av [[ultraprocessad mat]] och övervikt i Sverige. Konsumtionen av ultraprocessad mat (ofta mat med lågt näringsinnehåll men med hög energitäthet) har ökat dramatiskt i Sverige sedan 1960. Det speglar ökningen av övervikt även om det inte är klarlagt vilken orsak den ultraprocessade maten har spelat.<ref>http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25804833</ref>
Rad 41: Rad 41:
En randomiserad kontrollerad studie utförd av forskare från amerikanska National Institutes of Health publicerad 2019 har funnit att konsumtion av ultraprocessade livsmedel orsakar ökat energiintag och ökat fett och total kroppsvikt. <ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Ultra-Processed Diets Cause Excess Calorie Intake and Weight Gain: An Inpatient Randomized Controlled Trial of Ad Libitum Food Intake|efternamn=Hall|förnamn6=Kong Y.|efternamn5=Cassimatis|förnamn5=Thomas|efternamn4=Cai|förnamn4=Hongyi|efternamn3=Brychta|förnamn3=Robert|efternamn2=Ayuketah|förnamn2=Alexis|förnamn=Kevin D.|url=https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31105044/|pmid=31105044|pmc=7946062|doi=10.1016/j.cmet.2019.05.008|nummer=1|volym=30|sid=67–77.e3|issn=1932-7420|hämtdatum=2022-01-30|år=2019-07-02|tidskrift=Cell Metabolism|efternamn6=Chen}}</ref>
En randomiserad kontrollerad studie utförd av forskare från amerikanska National Institutes of Health publicerad 2019 har funnit att konsumtion av ultraprocessade livsmedel orsakar ökat energiintag och ökat fett och total kroppsvikt. <ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Ultra-Processed Diets Cause Excess Calorie Intake and Weight Gain: An Inpatient Randomized Controlled Trial of Ad Libitum Food Intake|efternamn=Hall|förnamn6=Kong Y.|efternamn5=Cassimatis|förnamn5=Thomas|efternamn4=Cai|förnamn4=Hongyi|efternamn3=Brychta|förnamn3=Robert|efternamn2=Ayuketah|förnamn2=Alexis|förnamn=Kevin D.|url=https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31105044/|pmid=31105044|pmc=7946062|doi=10.1016/j.cmet.2019.05.008|nummer=1|volym=30|sid=67–77.e3|issn=1932-7420|hämtdatum=2022-01-30|år=2019-07-02|tidskrift=Cell Metabolism|efternamn6=Chen}}</ref>


En människa som äter mer än hon förbrukar kommer att gå upp i vikt. Vice versa gäller för [[bantning]], Bantning fungerar dock sällan i längden på grund av att kroppen strävar efter att återta förlorad vikt, energihomeostas <ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Joint international consensus statement for ending stigma of obesity|url=https://www.nature.com/articles/s41591-020-0803-x|tidskrift=Nature Medicine|år=2020-04|hämtdatum=2022-10-31|issn=1546-170X|sid=485–497|volym=26|nummer=4|doi=10.1038/s41591-020-0803-x|språk=en|förnamn=Francesco|efternamn=Rubino|förnamn2=Rebecca M.|efternamn2=Puhl|förnamn3=David E.|efternamn3=Cummings|förnamn4=Robert H.|efternamn4=Eckel|förnamn5=Donna H.|efternamn5=Ryan|förnamn6=Jeffrey I.|efternamn6=Mechanick}}</ref>
En människa som äter mer än hon förbrukar kommer att gå upp i vikt. Vice versa gäller för [[bantning]].


=== Hormonell rubbning ===
=== Hormonell rubbning ===
Rad 56: Rad 56:
Det finns ett tydligt och orubbligt samband mellan övervikt (BMI 25-30) och risk för att insjukna i [[cancer]], [[diabetes typ 2]], [[hypertension]], [[hyperkolesterolemi]], [[hjärt- och kärlsjukdomar]]<ref>Tobias, Deirdre K., and Frank B. Hu. "Does being overweight really reduce mortality?." Obesity 21.9 (2013): 1746-1749.</ref> [[fettlever]], [[sömnapné]], och [[artros]].<ref name="Ahima, Rexford S. 2013">Ahima, Rexford S., and Mitchell A. Lazar. "The health risk of obesity—better metrics imperative." Science 341.6148 (2013): 856-858.</ref> Överviktiga kvinnor som blir gravida har en ökad risk för [[graviditetsdiabetes]], [[graviditetstoxikos]], och risken för [[fosterdöd]], [[missbildning]]ar och [[för tidig födsel]] ökar.<ref>{{Webbref |url=http://win.niddk.nih.gov/publications/health_risks.htm |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2014-08-23 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140811132059/http://www.win.niddk.nih.gov/publications/health_risks.htm |arkivdatum=2014-08-11 }}</ref>
Det finns ett tydligt och orubbligt samband mellan övervikt (BMI 25-30) och risk för att insjukna i [[cancer]], [[diabetes typ 2]], [[hypertension]], [[hyperkolesterolemi]], [[hjärt- och kärlsjukdomar]]<ref>Tobias, Deirdre K., and Frank B. Hu. "Does being overweight really reduce mortality?." Obesity 21.9 (2013): 1746-1749.</ref> [[fettlever]], [[sömnapné]], och [[artros]].<ref name="Ahima, Rexford S. 2013">Ahima, Rexford S., and Mitchell A. Lazar. "The health risk of obesity—better metrics imperative." Science 341.6148 (2013): 856-858.</ref> Överviktiga kvinnor som blir gravida har en ökad risk för [[graviditetsdiabetes]], [[graviditetstoxikos]], och risken för [[fosterdöd]], [[missbildning]]ar och [[för tidig födsel]] ökar.<ref>{{Webbref |url=http://win.niddk.nih.gov/publications/health_risks.htm |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2014-08-23 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140811132059/http://www.win.niddk.nih.gov/publications/health_risks.htm |arkivdatum=2014-08-11 }}</ref>


En kritiserad<ref name="Ahima, Rexford S. 2013"/><ref>Willett, Walter C., Frank B. Hu, and Michael Thun. "Overweight, obesity, and all-cause mortality." JAMA 309.16 (2013): 1681-1682.</ref> metastudie från 2013 av Flegal påvisade däremot ett minskat samband mellan dödlighet och övervikt, jämfört med normalviktiga (BMI 18,5-24,9) och personer med fetma (BMI över 30).<ref name="Flegal, Katherine M. 2013">Flegal, Katherine M., et al. "Association of all-cause mortality with overweight and obesity using standard body mass index categories: a systematic review and meta-analysis." Jama 309.1 (2013): 71-82.</ref> Några av grunderna för kritiken är att metastudien inte tagit hänsyn till andra mått på övervikt än BMI, och att den utelämnat större undersökningar som talat emot hypotesen. Senare förtydliganden har visat att den minskade dödligheten inte innebär att de tidigare påtalade och kända hälsoriskerna vid övervikt kan bortses ifrån. Däremot är det inte alltid och entydigt förknippat med sämre överlevnad, vilket kommit att kallas överviktsparadoxen.<ref name="Hughes, Virginia 2013">Hughes, Virginia. "The big fat truth." Nature 497.7450 (2013): 428-430.</ref>
En kritiserad<ref name="Ahima, Rexford S. 2013"/><ref>Willett, Walter C., Frank B. Hu, and Michael Thun. "Overweight, obesity, and all-cause mortality." JAMA 309.16 (2013): 1681-1682.</ref> metastudie från 2013 av Flegal påvisade däremot ett minskat samband mellan dödlighet och övervikt, jämfört med normalviktiga (BMI 18,5-24,9) och personer med fetma (BMI över 30).<ref name="Flegal, Katherine M. 2013">Flegal, Katherine M., et al. "Association of all-cause mortality with overweight and obesity using standard body mass index categories: a systematic review and meta-analysis." Jama 309.1 (2013): 71-82.</ref> Några av grunderna för kritiken är att metastudien inte tagit hänsyn till andra mått på övervikt än BMI, och att den utelämnat större undersökningar som talat emot hypotesen. Senare förtydliganden har visat att den minskade dödligheten inte innebär att de tidigare påtalade och kända hälsoriskerna vid övervikt kan bortses ifrån. Däremot är det inte alltid och entydigt förknippat med sämre överlevnad, vilket kommit att kallas överviktsparadoxen.<ref name="Hughes, Virginia 2013">Hughes, Virginia. "The big fat truth." Nature 497.7450 (2013): 428-430.</ref>.


Viktstigma har associerats med en rad negativa utfall så som depression, undvikande av att söka medicinsk vård, suicidtankar och handlingar, ångest, undvikande av fysisk aktivitet, försämrad kroppstillfredsställelse och kroppsuppfattning <ref>{{Webbref|url=https://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0017/351026/WeightBias.pdf|titel=Weight bias and obesity stigma: considerations for the WHO European Region|hämtdatum=2022-10-31|datum=oklart|utgivare=WHO}}</ref>


==Epidemiologi==
==Epidemiologi==
Rad 79: Rad 82:


==Botemedel==
==Botemedel==
Övervikt som beror på [[livsstil]]sfaktorer (relaterade till föda och [[Motionsidrott|motion]]) kan sällan behandlas enkelt genom en enkel lösning som en tillfällig diet eller [[bantning]]skur. En varaktig viktnedgång kräver förändrade beteenden vad gäller fysisk aktivitet, [[stillasittande]], [[träning]] och matvanor.<ref>{{Webbref |url=http://www.nutrition.gov/weight-management/strategies-success/interested-losing-weight |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2014-08-23 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140814090231/http://www.nutrition.gov/weight-management/strategies-success/interested-losing-weight |arkivdatum=2014-08-14 }}</ref> Att stirra sig blind på förändringar i kroppsvikt vid bantning kan få motsatt effekt, medan att lägga fokus på de nya vanorna oftare ger positiva resultat.<ref>Freund, Alexandra M., and Marie Hennecke. "Changing eating behaviour vs. losing weight: The role of goal focus for weight loss in overweight women." Psychology & health 27.sup2 (2012): 25-42.</ref> Snabb viktminskning som vid bantning ger sällan bestående resultat, eftersom övervikten berodde på livsstilen som personen återgår till när dieten är över.<ref>http://www.patient.co.uk/health/weight-reduction-how-to-lose-weight</ref> Dessutom kan bantning trigga igång biologiska försvarsmekanismer mot svält, vilka motverkar viktnedgång.<ref>Ochner, Christopher N et al. Treating obesity seriously: when recommendations for lifestyle change confront biological adaptations, The Lancet Diabetes & Endocrinology Published Online: 11 February 2015</ref>
Vad vi väger beror inte på att individer misslyckas, orsakerna är komplexa, alla är inte kända ännu. Vad vi väger ses allt mer som ett kroniskt tillstånd <ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Joint international consensus statement for ending stigma of obesity|url=https://www.nature.com/articles/s41591-020-0803-x|tidskrift=Nature Medicine|år=2020-04|hämtdatum=2022-10-31|issn=1546-170X|sid=485–497|volym=26|nummer=4|doi=10.1038/s41591-020-0803-x|språk=en|förnamn=Francesco|efternamn=Rubino|förnamn2=Rebecca M.|efternamn2=Puhl|förnamn3=David E.|efternamn3=Cummings|förnamn4=Robert H.|efternamn4=Eckel|förnamn5=Donna H.|efternamn5=Ryan|förnamn6=Jeffrey I.|efternamn6=Mechanick}}</ref>. Att stirra sig blind på förändringar i kroppsvikt kan få motsatt effekt, medan att lägga fokus på de nya vanorna, i syfte att förbättra hälsan, oftare ger positiva resultat på hälsan även om det inte händer så mycket på vågen. <ref>{{Bokref|efternamn=Hemmingsson|förnamn=Erik|titel=Slutbantat: förstå din kropp och få en vikt som håller livet ut|år=2018}}</ref>. Snabb viktminskning som vid bantning ger sällan bestående resultat.<ref>http://www.patient.co.uk/health/weight-reduction-how-to-lose-weight</ref>. Det finns mycket fördomar som går ut på att det bara handlar om livsstil och att vikten helt står under viljemässig kontroll <ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Joint international consensus statement for ending stigma of obesity|url=https://www.nature.com/articles/s41591-020-0803-x|tidskrift=Nature Medicine|år=2020-04|hämtdatum=2022-10-31|issn=1546-170X|sid=485–497|volym=26|nummer=4|doi=10.1038/s41591-020-0803-x|språk=en|förnamn=Francesco|efternamn=Rubino|förnamn2=Rebecca M.|efternamn2=Puhl|förnamn3=David E.|efternamn3=Cummings|förnamn4=Robert H.|efternamn4=Eckel|förnamn5=Donna H.|efternamn5=Ryan|förnamn6=Jeffrey I.|efternamn6=Mechanick}}</ref>. Dessutom kan bantning trigga igång biologiska försvarsmekanismer mot svält, vilka motverkar viktnedgång.<ref>Ochner, Christopher N et al. Treating obesity seriously: when recommendations for lifestyle change confront biological adaptations, The Lancet Diabetes & Endocrinology Published Online: 11 February 2015</ref>, vilket är den viktigaste orsaken till att viktnedgång inte fungerar.


Det finns flera kirurgiska operationsmetoder för varaktig viktnedgång. I Sverige är den vanligaste metoden [[gastrisk bypass]] följt av [[Gastrisk sleeve]]. BMI-gränserna för fetmaoperationer är olika i olika landsting, men är lägre för personer med bakomliggande sjukdomar, exempelvis diabetiker. Gränserna skiljer mellan BMI överstiger 35 till BMI över 40<ref>{{webbref |url=http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Mer-om/Fetma-kan-behandlas-med-magsacksoperation/ |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2014-08-23 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140826115530/http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Mer-om/Fetma-kan-behandlas-med-magsacksoperation/ |arkivdatum=2014-08-26 }}</ref><ref>{{Webbref|titel=Allt fler betalar sin egen fetmakirurgi|url=https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2017/06/08/allt-fler-betalar-sin-egen-fetmakirurgi/|verk=Dagens Medicin|hämtdatum=2019-04-10|språk=sv}}</ref>
Det finns flera kirurgiska operationsmetoder för varaktig viktnedgång. I Sverige är den vanligaste metoden [[gastrisk bypass]] följt av [[Gastrisk sleeve]]. BMI-gränserna för fetmaoperationer är olika i olika landsting, men är lägre för personer med bakomliggande sjukdomar, exempelvis diabetiker. Gränserna skiljer mellan BMI överstiger 35 till BMI över 40<ref>{{webbref |url=http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Mer-om/Fetma-kan-behandlas-med-magsacksoperation/ |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2014-08-23 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140826115530/http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Mer-om/Fetma-kan-behandlas-med-magsacksoperation/ |arkivdatum=2014-08-26 }}</ref><ref>{{Webbref|titel=Allt fler betalar sin egen fetmakirurgi|url=https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2017/06/08/allt-fler-betalar-sin-egen-fetmakirurgi/|verk=Dagens Medicin|hämtdatum=2019-04-10|språk=sv}}</ref>

Versionen från 31 oktober 2022 kl. 10.45

Övervikt
Övervikt beskrivet i form av Body Mass Index (BMI) innebär att BMI är mellan 25 och 30.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10E66
ICD-9278.02
Medlineplus003101
MeSHsvensk engelsk
En överviktig man.
Kvinnor som överskridit gränsen för fetma, med ett BMI på 30, med olika kroppstyper.
En överviktig man (BMI 27) underifrån.

Övervikt är en kroppsvikt som överstiger den förväntade eller normalvikten[1], och innebär i termer av BMI ett BMI mellan 25 och 29,9[2]. Individuella faktorer måste dock tas med i bedömningen av övervikt. Ett högre BMI kan bero på stor muskelmassa, medan övervikt avser en högre vikt som beror på ökade fettdepåer.

BMI som överstiger 30 definieras som fetma. För barn och ungdomar gäller andra riktlinjer, se barnfetma.

Övervikt är starkt förknippat med en ökad risk för allvarliga sjukdomar, som leder till försämrat liv och för tidig död. Däremot kan normalvikt i övre referensintervallet troligen förbättra prognosen för den som redan blivit sjuk, och åtminstone för personer äldre än 50 år kan ett BMI omkring 25 hänga samman med ökad överlevnad.

Vilka lider av övervikt?

Övervikt är ovanlig hos de flesta djur som är vilda. Hos människor har övervikt blivit allt vanligare.

En enkel metod för att avgöra om en person är överviktig är att räkna ut dess kroppsmasseindex, Body Mass Index (BMI), som är en funktion av längd och vikt. Personer med ett BMI mellan 25,0 och 29,9 anses vara överviktiga, medan alla över 30,0 anses ha fetma.

BMI kritiseras för att vara ett trubbigt verktyg, som endast är en början vid fastställande av eventuell övervikt. BMI kan slå fel för personer som avviker från mallen, exempelvis extremt långa personer, slanka och otränade personer med mycket fett och lite muskler, eller kroppsbyggare. Barn i olika åldrar har andra referensintervall än vuxna, jämför barnfetma. Andra kriterier för ohälsosam övervikt är exempelvis bukfetma. Det är alltså möjligt att vara normalviktig sett till BMI men fet, om mängden kroppsfett är tillräckligt hög.[3]

Orsaker

Övervikt orsakas rent fysiskt av ett för högt energiintag i förhållande till hur mycket man behöver. Ett kilo kroppsfett innehåller cirka 30 000 kJ (7 000 kcal) upplagrad energi. Som jämförelse kan nämnas att en typisk dagsförbrukning är ca 10 000 kJ (2 500 kcal), en påse chips innehåller ca 4 000 kJ (1 000 kcal), en typisk middag ca 3 000 kJ (750 kcal).

I Socialstyrelsens Folkhälsorapport från 2009, sid 212, skriver de att "Övervikt och fetma är resultatet av en samverkan mellan ärftliga faktorer och miljöfaktorer. Till miljöfaktorerna räknas framför allt fysisk inaktivitet, större intag av energi än vad man förbrukar, vissa typer av föd.oämnen och olika stressfaktorer (se också kapitlet Matvanor och fysisk aktivitet). Fysisk inaktivitet som orsak har dock ifrågasatts då det inte visat sig vara så enkelt som man trott tidigare [4].Vad vi väger är starkt ärftligt. Ärftligheten är generellt lägre då barnen är små och miljön helt kontrolleras av föräldrarna, men efter hand som barnen växer upp ökar ärftligheten kraftigt, De första åren varierar ärftlighetsgraden för BMI runt 45% och stiger sedan till 70-75% i vuxen ålder, detta har exempelvis visats i stora adoptionsstudier och tvillingstudier [5][6]. Viktstigma har visats vara kopplat till negativa kostmönster och viktförändring uppåt hos både vuxna och barn [7]. Näst efter Genetik anses sociala faktorer vara en drivande faktor [8]. Vissa gener har samband med både fetma och förändringar av blodsocker och blodfetter medan andra är kopplade till övervikt utan dessa störningar. Det är därför särskilt angeläget att förebygga och behandla övervikt eller fetma hos en person som har hjärt- och kärlsjukdomar eller diabetes i släkten".[9]

Det finns studier som visar att det finns korrelation mellan konsumtionen av ultraprocessad mat och övervikt i Sverige. Konsumtionen av ultraprocessad mat (ofta mat med lågt näringsinnehåll men med hög energitäthet) har ökat dramatiskt i Sverige sedan 1960. Det speglar ökningen av övervikt även om det inte är klarlagt vilken orsak den ultraprocessade maten har spelat.[10]

En randomiserad kontrollerad studie utförd av forskare från amerikanska National Institutes of Health publicerad 2019 har funnit att konsumtion av ultraprocessade livsmedel orsakar ökat energiintag och ökat fett och total kroppsvikt. [11]

En människa som äter mer än hon förbrukar kommer att gå upp i vikt. Vice versa gäller för bantning, Bantning fungerar dock sällan i längden på grund av att kroppen strävar efter att återta förlorad vikt, energihomeostas [12]

Hormonell rubbning

Huvudartikel: Endokrina sjukdomar

Övervikt kan också bero på olika typer av hormonella rubbningar.

Mellan fem och tio procent av alla kvinnor i fertil ålder beräknas lida av PCOS som är en hormonell sjukdom med ökad produktion av det manliga könshormonet testosteron samt kortisol. Ett vanligt symptom för PCOS är övervikt med tendens till bukfetma. Övervikt kan också bero på problem med ämnesomsättningen, som vid hypotyreos.

Sjukdomar till följd av övervikt

Övervikt har tidigare ansetts vara något eftersträvansvärt, framför allt i samhällen där tillgången på mat varit begränsad. Under 1800-talet upptäcktes samband mellan övervikt och problem med bland annat hjärtat. Dietister har efter fallet med William Banting förordat olika dieter för att minska övervikt.

2004 uppstod i samband med filmen Super Size Me av Morgan Spurlock en stor debatt om ifall snabbmat från till exempel McDonald's var den största orsaken till övervikt, och ifall övervikt var en stor hälsofara. Den amerikanska konsumentorganisationen CCF (Centre for Consumer Freedom) menade dock att riskerna var betydligt överdrivna. Näringsforskaren Paul Ernsberger har emellertid etablerat att problemet inte nödvändigtvis låg i övervikt i sig, utan i ett stillasittande liv, och dålig kost.[13]

Det finns ett tydligt och orubbligt samband mellan övervikt (BMI 25-30) och risk för att insjukna i cancer, diabetes typ 2, hypertension, hyperkolesterolemi, hjärt- och kärlsjukdomar[14] fettlever, sömnapné, och artros.[15] Överviktiga kvinnor som blir gravida har en ökad risk för graviditetsdiabetes, graviditetstoxikos, och risken för fosterdöd, missbildningar och för tidig födsel ökar.[16]

En kritiserad[15][17] metastudie från 2013 av Flegal påvisade däremot ett minskat samband mellan dödlighet och övervikt, jämfört med normalviktiga (BMI 18,5-24,9) och personer med fetma (BMI över 30).[18] Några av grunderna för kritiken är att metastudien inte tagit hänsyn till andra mått på övervikt än BMI, och att den utelämnat större undersökningar som talat emot hypotesen. Senare förtydliganden har visat att den minskade dödligheten inte innebär att de tidigare påtalade och kända hälsoriskerna vid övervikt kan bortses ifrån. Däremot är det inte alltid och entydigt förknippat med sämre överlevnad, vilket kommit att kallas överviktsparadoxen.[19].


Viktstigma har associerats med en rad negativa utfall så som depression, undvikande av att söka medicinsk vård, suicidtankar och handlingar, ångest, undvikande av fysisk aktivitet, försämrad kroppstillfredsställelse och kroppsuppfattning [20]

Epidemiologi

Förekomsten av fetma trefaldigades från år 1975 fram till 2016. År 2016 var 1.9 miljarder vuxna (över 18 år) överviktiga, av dessa var 650 feta (engelska: obese). År 2016 var 340 miljoner barn och tonåringar (5-19 år) antingen överviktiga eller feta. Tidigare var övervikt hos barn och unga främst ett problem i höginkomstländer, men trenden var att problemet ökade även i låg- och medelinkomstländer.[21] Sett till global nivå är en högre andel kvinnor överviktiga än män.[22]

Det finns inget tydligt samband mellan länders medel-BMI och ländernas ekonomi. Variationer i medel-BMI kan mer troligt förklaras med de olikartade matkulturerna (regelbundenhet i måltider, kvalitetsaspekter ifråga om smak eller näring, portionsstorlek, och moralism angående fetma).[23]

England

Enligt statistik från 2019 är 68% av männen och 60% av kvinnorna över 16 år överviktiga (Engelska: overweight or obese) och övervikten ökade för åldersgrupper upp till 75 år. Bland barn var 18% av pojkarna och 13% av flickorna överviktiga och barn till överviktiga föräldrar var i högre grad överviktiga.[24]

Mellanöstern och Nordafrika (MENA)

Länder i Mellanöstern och Nordafrika (MENA) har höga nivåer av övervikt och Kuwait har den högsta andelen i regionen med 37.9 procent. Av världens tjugo länder med mest övervikt är förutom Kuwait åtta länder i MENA-regionen.[25] De 17 länderna i Mellanöstern och Nordafrika har den mest uttalade könsskillnaden mellan kvinnor och män för övervikt, med ett genomsnitt för länderna som ligger högre än 10 procentenheter. I övriga värden har skillnaden mellan kvinnor och mäns övervikt legat på stabil nivå under 41 år efter 1975, medan i MENA-länderna har kvinnors övervikt ökat snabbare än mäns.[22][26]

Sverige

I Sverige är 49% av befolkningen mellan 16 och 84 år överviktiga eller feta, med ett BMI om minst 25,0, enligt folkhälsoenkäten för 2011 från Folkhälsoinstitutet.[27]

USA

Amerikanska myndigheten CDC (Centers for Disease Control and Prevention), kom 2005 med en studie som sade att antalet överviktiga och feta amerikaner har ökat med 31% mellan 1976 och 1991, och sedan ytterligare 24% mellan 1994 och 2000.[13]

Enligt siffror för USA 1998-2008 hade ca 68% av befolkningen har ett BMI om minst 25,0.[28]

Botemedel

Vad vi väger beror inte på att individer misslyckas, orsakerna är komplexa, alla är inte kända ännu. Vad vi väger ses allt mer som ett kroniskt tillstånd [29]. Att stirra sig blind på förändringar i kroppsvikt kan få motsatt effekt, medan att lägga fokus på de nya vanorna, i syfte att förbättra hälsan, oftare ger positiva resultat på hälsan även om det inte händer så mycket på vågen. [30]. Snabb viktminskning som vid bantning ger sällan bestående resultat.[31]. Det finns mycket fördomar som går ut på att det bara handlar om livsstil och att vikten helt står under viljemässig kontroll [32]. Dessutom kan bantning trigga igång biologiska försvarsmekanismer mot svält, vilka motverkar viktnedgång.[33], vilket är den viktigaste orsaken till att viktnedgång inte fungerar.

Det finns flera kirurgiska operationsmetoder för varaktig viktnedgång. I Sverige är den vanligaste metoden gastrisk bypass följt av Gastrisk sleeve. BMI-gränserna för fetmaoperationer är olika i olika landsting, men är lägre för personer med bakomliggande sjukdomar, exempelvis diabetiker. Gränserna skiljer mellan BMI överstiger 35 till BMI över 40[34][35]

Överviktsparadoxen

2013 kom en metastudie av Flegal et al på Journal of the American Medical Association, som framlade sitt studieresultat att övervikt minskade dödligheten, jämfört med normalvikt.[18] Studien och dess resultat blev mycket spridd.[36][37][38]

Studiens resultat har sedermera vederlagts för ofullständighet, vilket bland annat beror på att den inte tagit hänsyn till att normalvikt i undre referensintervallet i vissa åldrar är ett sjukdomstecken, inte studerat dödligheten vid bukfetma, inte problematiserat BMI som mått på mängden kroppsfett, bortsett från omfattande studier med annat resultat än hennes hypotes, och att lite övervikt (men inte fetma) i äldre åldrar kan förbättra prognosen vid vissa sjukdomar. Tidigare kända problem vid övervikt, som ökad risk för cancer, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar med mera, är även efter denna studie av Flegal förknippade med övervikt. Däremot tyder Flegals resultat på att personer från medelåldern mår bättre med något högre kroppsvikt än i yngre år (gäller dock inte fetma), samt att överlevnaden ökar med något mer kroppsfett, ett förhållande som kallas överviktsparadoxen.[19]

Överviktsparadoxen tycks emellertid äga olika giltighet vid olika åldrar. För personer yngre än ungefär 50 år verkar den sakna relevans, och ökad vikt sammanfaller med något ökad dödlighet. Från omkring den åldern tycks ett lägre BMI inom normalintervallet ha ett samband med ökad dödlighet, och vara densamma som vid övervikt, och dödligheten ökar på båda sidor om normalvikten med stigande kurvor. För 60-åringar tycks trenden bli ännu tydligare, där den lägsta dödligheten ligger runt ett BMI på 25, med ökad dödlighet på båda sidor om den gränsen i en U-formad graf. Dödligheten bland 70-åringar tycks vara som lägst hos personer med ett något högre BMI än 25, med brantare kurvor runt den lägsta dödligheten än för dem som är tio år yngre.[19]

Andra studier, på hjärtpatienter, har visat att prognosen för dem som väl drabbats av sjukdom är sämre om personen redan innan var något smal. Vid sjukdom fungerar övervikt troligen som en metabol reserv.[19]

Se även

Källor

  1. ^ ”övervikt - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6vervikt. Läst 17 maj 2020.  [inloggning kan krävas]
  2. ^ ”fetma - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fetma. Läst 17 maj 2020.  [inloggning kan krävas]
  3. ^ http://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/obesity/expert-answers/normal-weight-obesity/faq-20058313
  4. ^ Rubino, Francesco; Puhl, Rebecca M.; Cummings, David E.; Eckel, Robert H.; Ryan, Donna H.; Mechanick, Jeffrey I. (2020-04). ”Joint international consensus statement for ending stigma of obesity” (på engelska). Nature Medicine 26 (4): sid. 485–497. doi:10.1038/s41591-020-0803-x. ISSN 1546-170X. https://www.nature.com/articles/s41591-020-0803-x. Läst 31 oktober 2022. 
  5. ^ Silventoinen, K.; Rokholm, B.; Kaprio, J.; Sørensen, T. I. A. (2010-01). ”The genetic and environmental influences on childhood obesity: a systematic review of twin and adoption studies”. International Journal of Obesity (2005) 34 (1): sid. 29–40. doi:10.1038/ijo.2009.177. ISSN 1476-5497. PMID 19752881. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19752881/. Läst 31 oktober 2022. 
  6. ^ Silventoinen, Karri; Jelenkovic, Aline; Sund, Reijo; Hur, Yoon-Mi; Yokoyama, Yoshie; Honda, Chika (2016-08). ”Genetic and environmental effects on body mass index from infancy to the onset of adulthood: an individual-based pooled analysis of 45 twin cohorts participating in the COllaborative project of Development of Anthropometrical measures in Twins (CODATwins) study”. The American Journal of Clinical Nutrition 104 (2): sid. 371–379. doi:10.3945/ajcn.116.130252. ISSN 1938-3207. PMID 27413137. PMC: 4962159. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27413137/. Läst 31 oktober 2022. 
  7. ^ Rubino, Francesco; Puhl, Rebecca M.; Cummings, David E.; Eckel, Robert H.; Ryan, Donna H.; Mechanick, Jeffrey I. (2020-04). ”Joint international consensus statement for ending stigma of obesity” (på engelska). Nature Medicine 26 (4): sid. 485–497. doi:10.1038/s41591-020-0803-x. ISSN 1546-170X. https://www.nature.com/articles/s41591-020-0803-x. Läst 31 oktober 2022. 
  8. ^ Hemmingsson, Erik (2018). Slutbantat: förstå din kropp och få en vikt som håller livet ut 
  9. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150705165832/http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-71.pdf. Läst 4 juli 2015. 
  10. ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25804833
  11. ^ Hall, Kevin D.; Ayuketah, Alexis; Brychta, Robert; Cai, Hongyi; Cassimatis, Thomas; Chen, Kong Y. (2019-07-02). ”Ultra-Processed Diets Cause Excess Calorie Intake and Weight Gain: An Inpatient Randomized Controlled Trial of Ad Libitum Food Intake”. Cell Metabolism 30 (1): sid. 67–77.e3. doi:10.1016/j.cmet.2019.05.008. ISSN 1932-7420. PMID 31105044. PMC: 7946062. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31105044/. Läst 30 januari 2022. 
  12. ^ Rubino, Francesco; Puhl, Rebecca M.; Cummings, David E.; Eckel, Robert H.; Ryan, Donna H.; Mechanick, Jeffrey I. (2020-04). ”Joint international consensus statement for ending stigma of obesity” (på engelska). Nature Medicine 26 (4): sid. 485–497. doi:10.1038/s41591-020-0803-x. ISSN 1546-170X. https://www.nature.com/articles/s41591-020-0803-x. Läst 31 oktober 2022. 
  13. ^ [a b] Patrick Johnson (September / October 2005). ”Obesity: Epidemic or Myth?”. Skeptical Enquirer (Committee for Skeptical Inquiry). http://www.csicop.org/si/show/obesity_epidemic_or_myth/. Läst 2 januari 2013. 
  14. ^ Tobias, Deirdre K., and Frank B. Hu. "Does being overweight really reduce mortality?." Obesity 21.9 (2013): 1746-1749.
  15. ^ [a b] Ahima, Rexford S., and Mitchell A. Lazar. "The health risk of obesity—better metrics imperative." Science 341.6148 (2013): 856-858.
  16. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140811132059/http://www.win.niddk.nih.gov/publications/health_risks.htm. Läst 23 augusti 2014. 
  17. ^ Willett, Walter C., Frank B. Hu, and Michael Thun. "Overweight, obesity, and all-cause mortality." JAMA 309.16 (2013): 1681-1682.
  18. ^ [a b] Flegal, Katherine M., et al. "Association of all-cause mortality with overweight and obesity using standard body mass index categories: a systematic review and meta-analysis." Jama 309.1 (2013): 71-82.
  19. ^ [a b c d] Hughes, Virginia. "The big fat truth." Nature 497.7450 (2013): 428-430.
  20. ^ ”Weight bias and obesity stigma: considerations for the WHO European Region”. WHO. oklart. https://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0017/351026/WeightBias.pdf. Läst 31 oktober 2022. 
  21. ^ ”Obesity and overweight” (på engelska). www.who.int. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/obesity-and-overweight. Läst 13 september 2020. 
  22. ^ [a b] Costa-Font, By Joan; Gyori, Mario (2020-09-10). ”The Weight of Patriarchy? Gender Obesity Gaps in the Middle East and North Africa (MENA)” (på engelska). Social Science & Medicine: sid. 113353. doi:10.1016/j.socscimed.2020.113353. ISSN 0277-9536. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0277953620305724. Läst 13 september 2020. 
  23. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140826115950/http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/fetma/varforaramerikanerfetareanfransman.4.61c03dad1180e26cb8780005658.html. Läst 23 augusti 2014. 
  24. ^ ”Health Survey for England 2019 [NS”] (på engelska). NHS Digital. https://digital.nhs.uk/data-and-information/publications/statistical/health-survey-for-england/2019. Läst 10 januari 2021. 
  25. ^ ”High Obesity Rates In The Middle East And North Africa” (på amerikansk engelska). WorldAtlas. https://www.worldatlas.com/articles/high-obesity-rates-in-the-middle-east-and-north-africa.html. Läst 13 september 2020. 
  26. ^ ”The Weight of Patriarchy? Gender Obesity Gaps in the Middle East and North Africa (MENA)” (PDF). Institute of Labour Economics. 1 september 2020. sid. 5. http://ftp.iza.org/dp13687.pdf. Läst 13 september 2020. 
  27. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120617224619/http://www.fhi.se/Statistik-uppfoljning/Nationella-folkhalsoenkaten/Levnadsvanor/Overvikt-och-fetma/. Läst 1 augusti 2012.  Folkhälsoinstitutet om övervikt - Nationella folkhälsoenkäten
  28. ^ Flegal KM, Carroll MD, Ogden CL, Curtin LR.. ”Prevalence and trends in obesity among US adults, 1999-2008.”. JAMA. PMID 20071471. 
  29. ^ Rubino, Francesco; Puhl, Rebecca M.; Cummings, David E.; Eckel, Robert H.; Ryan, Donna H.; Mechanick, Jeffrey I. (2020-04). ”Joint international consensus statement for ending stigma of obesity” (på engelska). Nature Medicine 26 (4): sid. 485–497. doi:10.1038/s41591-020-0803-x. ISSN 1546-170X. https://www.nature.com/articles/s41591-020-0803-x. Läst 31 oktober 2022. 
  30. ^ Hemmingsson, Erik (2018). Slutbantat: förstå din kropp och få en vikt som håller livet ut 
  31. ^ http://www.patient.co.uk/health/weight-reduction-how-to-lose-weight
  32. ^ Rubino, Francesco; Puhl, Rebecca M.; Cummings, David E.; Eckel, Robert H.; Ryan, Donna H.; Mechanick, Jeffrey I. (2020-04). ”Joint international consensus statement for ending stigma of obesity” (på engelska). Nature Medicine 26 (4): sid. 485–497. doi:10.1038/s41591-020-0803-x. ISSN 1546-170X. https://www.nature.com/articles/s41591-020-0803-x. Läst 31 oktober 2022. 
  33. ^ Ochner, Christopher N et al. Treating obesity seriously: when recommendations for lifestyle change confront biological adaptations, The Lancet Diabetes & Endocrinology Published Online: 11 February 2015
  34. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140826115530/http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Mer-om/Fetma-kan-behandlas-med-magsacksoperation/. Läst 23 augusti 2014. 
  35. ^ ”Allt fler betalar sin egen fetmakirurgi”. Dagens Medicin. https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2017/06/08/allt-fler-betalar-sin-egen-fetmakirurgi/. Läst 10 april 2019. 
  36. ^ http://www.expressen.se/halsoliv/har-ar-6-halsomyter-som-du-kan-strunta-i/
  37. ^ http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/sex-halsomyter-du-ska-omvardera_8466124.svd?sidan=5
  38. ^ http://www.newscientist.com/article/mg21929311.100-health-myths-being-a-bit-overweight-shortens-life.html

Externa länkar

v • r
Kroppsvikt och bariatri
Undervikt
Övervikt
Ätstörningar
Kroppsmått
Vikthållning
Relaterade ämnen
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Övervikt&oldid=51423840”