Gastrisk bypass

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gastrisk bypass.

Gastrisk bypass, GB, är ett operativt ingrepp där magsäcken förminskas för att patienten ska gå ner i vikt. Vid gastrisk bypass kopplas magsäcken bort, så maten inte passerar den. Istället kopplas tunntarmen direkt till en liten ficka strax efter matstrupen och tolvfingertarmen kopplas in längre ned på tunntarmen.

Historik och bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Även om medellivslängden ökar stadigt i Sverige,[1] ses den ökade förekomsten av övervikt och fetma som ett stort samhällsproblem med många följdsjukdomar, däribland hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck och diabetes. Övervikt definieras genom att räkna ut kroppsmasseindex, BMI. Gastrisk bypass är en relativt ny behandlingsmetod. Tidigare använde man sig mer av vertikalt bandad gastroplastik, där man opererade in ett elastiskt band runt magsäcken men nu är gastrisk bypass vanligare som metod. Andra metoder är sleeve gastrectomy som används vid lätt fetma och duodenal switch som används på patienter med BMI över 50.

Kriterier[redigera | redigera wikitext]

  • Ett riktvärde för en gastrisk bypass-operation är att patienten ska ha ett BMI på 35 eller högre.
  • Patienten ska tidigare ha försökt gå ner i vikt med medicinsk övervakning - t ex med kost, motion, läkemedel - men inte ha lyckats bibehålla viktminskningen.
  • Patienten ska inte ha andra sjukdomar som orsakar övervikten, t ex hormonsjukdomar.
  • Patienten ska vara villig att göra ett livslångt åtagande för uppföljning och att följa omfattande kost- och motionsanvisningar samt medicinska anvisningar.[2]
  • Det ska inte finnas några medicinska eller psykologiska hinder för narkos eller operation.
  • Det får inte finnas något alkohol- eller narkotikamissbruk.
  • Det krävs minst fyra veckors rökstopp före operationen.

Förberedelse[redigera | redigera wikitext]

Patienten förbereds i god tid innan operationen genom att få besöka en dietist där denne får lära sig hur man ska äta efter operationen. Om patienten ska opereras med titthålsteknik måste denne endast dricka näringsdryck veckorna innan operationen. Detta för att fettet på levern ska minska så operationen går lättare. Samma sak gäller vid öppet snitt

Genomförande[redigera | redigera wikitext]

Själva operationen kan genomföras antingen som vanlig öppen kirurgi där man öppnar buken mellan bröstbenet och naveln eller genom titthålskirurgi. En liten ficka i övre delen av magsäcken sys av till en storlek av cirka 10-20 ml (dvs. 1-1½ matsked stor). Därefter kapas tunntarmen av och sys fast vid den nya magsäcksfickan. Tolvfingertarmen sys sedan fast cirka 1-1½ meter ned efter tunntarmen. Operationen tar normalt en knapp timme, till maximalt 3 timmar, att genomföra.

Efter operationen[redigera | redigera wikitext]

Det första dygnet efter operationen får patienten endast små mängder dryck som ska sippas eller drickas med sked. Successivt ges lite tjockare drycker som nyponsoppa och välling. Patienten kan gå hem när vätskeintaget är tillräckligt. För de flesta är det redan 1-2 dygn efter operation. Man måste då klara av att dricka och tillgodogöra sig minst 1½ liter vätska per dygn. Kostråden skiljer sig mycket beroende på vilket sjukhus som opererar. En sjukskrivningsperidod på två till sex veckor är normal. Den första veckan kommer patienten att vara stel och öm i operationsärren.

Bieffekter och komplikationer[3][redigera | redigera wikitext]

Komplikationer[redigera | redigera wikitext]

Ibland kan läckage uppstå från magsäck och ut i bukhålan varpå ett nytt ingrepp krävs. Som vanligt i samband med operationer så finns alltid en infektionsrisk.

Dödligheten efter operation ligger på 0,3 % räknat på en 90-dagarsperiod efter ingreppet.[4]

Vid operationen nybildas fickor och slitsar mellan omdragna tarmsegment. Om tarmslingor letar sig in i dem kan det ge upphov till akuta tarmstopp (akuta buksmärtor, kräkningar) som kan behöva opereras akut.

Eftersom magsäcken efter operationen är bortkopplad, bör alla operarade frånrådas att använda antiinflammaoriska smärtlindrande medel, t.ex. acetylsalicylsyra, diklofenak, ibuprofen, då risken för magsår är stor.

Bieffekter[redigera | redigera wikitext]

De vanligaste bieffekterna uppstår då patienten ätit för fort eller tuggat maten dåligt. Då kan illamående och kräkningar uppstå. Även så kallad dumpning kan drabba patienten. Det är ofarligt men obehagligt och uppstår då maten kommit ner för fort i tunntarmen. Dumpning yttrar sig genom yrsel, kallsvettningar och ökad hjärtfrekvens. Diarréer kan uppstå då för fet mat har ätits. Efter en tids viktnedgång kan hudveck av överskottshud uppstå. Denna överskottshud kan avlägsnas kirurgiskt vilket normalt diskuteras med läkare efter cirka två år.

Livet efter operationen[redigera | redigera wikitext]

Efter operationen går det endast att äta 1½-2 deciliter mat per portion; vikten rasar därför fort. Det är inte onormalt att patienten minskar 15 kilo under första månaden. Det är viktigt att äta rätt och på jämna tider under dagen. Mellan de vanliga måltiderna ska mellanmål intas. Det är också viktigt att maten tuggas väl. Eftersom näringsupptaget till viss del minskas så måste den opererade också äta oftare än en icke-opererad, åtminstone till att börja med. Patienten behöver oftast ta kosttillskott, detta i samarbete med den lokala vårdcentralen.

Gastrisk bypass anses vara den effektivaste, och över tid den hållbaraste, metoden för viktreduktion. Fördelarna för patienten är ett bättre och hälsosammare liv och att samhällskostnaderna minskar kan då dyrbar vård för fetmarelaterade sjukdomar i stor utsträckning elimineras.

I snitt tappar opererade personer 61,2 % av sin övervikt.[ifrågasatt uppgift] (Mindre än 5 % som inte opererats utan har fått den konventionella behandlingen som finns vid vårdcentralerna, får en betydande viktminskning och bibehåller den långsiktigt.)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Medellivslängd, Sverige”. http://www.google.se/publicdata/explore?ds=d5bncppjof8f9_&met_y=sp_dyn_le00_in&idim=country:SWE&dl=sv&hl=sv&q=medellivsl%C3%A4ngd+sverige. Läst 12 maj 2012. 
  2. ^ Kristina Elfhag, Mikael Wirén (2 maj 2007). ”De som själva väljer obesitaskirurgi är också de mest lämpade”. Läkartidningen. http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=6632. Läst 2013-01-03. 
  3. ^ Mikael Ekelund, Anders Thorell, Mikael Wirén (2012). ”Brett komplikationspanorama efter obesitaskirurgi”. Översiktsartikel. Svensk Kirurgi. http://www.beta.svenskkirurgi.se/index.php/ovrigt/item/download/587. Läst 3 januari 2013. 
  4. ^ Richard Marsk (2010). ”Morbiditet och mortalitet efter obesitaskirurgi i Sverige”. Avhandlingsreferat. Svensk Kirurgi. http://www.beta.svenskkirurgi.se/index.php/ovre-gi/item/download/188. Läst 3 januari 2013. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]