Anorexia nervosa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om det medicinska begreppet Anorexia nervosa. För det franska black metal-bandet se Anorexia Nervosa (band)
Anorexia nervosa
Klassifikation och externa resurser
"Miss A—” avbildad 1866 och 1870 efter behandling. Hon var ett av de första kända fallen av anorexia nervosa. Från publicerade medicinska anteckningar av Sir William Gull.
ICD-10 F50.0 -F50.1
ICD-9 307.1
OMIM 606788
DiseasesDB 749
eMedicine emerg/34  med/144
MeSH engelsk

Anorexia nervosa är en allvarlig form av ätstörning, som yttrar sig främst i en irrationell rädsla för viktuppgång och en förvriden kroppsuppfattning.

Överdrivna kostrestriktioner, självsvält, tvångsbeteenden kring mat, och kraftig undervikt ses ofta i samband med detta.

Debuten sker oftast i tonåren, och är vanligast bland kvinnor . Uppskattningsvis 9 av 10 drabbade är kvinnor, medan 1 av 10 drabbade är män[1].

Dödligheten är hög. I en studie från år 2000, där patienterna följts under tjugo år, visades en dödlighet på 16 %[2].

Anorexia nervosa, betyder aptitlöshet, en term som inte ordagrant omfattar alla anorektiker eftersom vissa, men inte alla, behåller förmågan att känna och tolka hunger [3].

Sjukdomen benämns ofta felaktigt "anorexia" eller enbart "anorexi" vilket endast är förkortningar och inte den medicinskt korrekta benämningen. Ordet "anorexia" i sig är grekiska, och betyder "brist på aptit".

Patienter med anorexia nervosa upplever ofta yrsel, huvudvärk, trötthet, feber, och brist på energi. I syfte att motverka dessa biverkningar , särskilt de sistnämnda , kan personer med anorexi ägna sig åt andra skadliga beteenden , såsom rökning , överdriven koffeinkonsumtion och överdriven träning .[4]

Sjukdomen går ofta hand i hand med bulimia nervosa, men skiljer sig på de punkterna att anorektikern inte rutinmässigt framkallar kräkning eller annat kompensatoriskt beteende.[källa behövs]Eventuell hetsätning inte är lika vanligt förekommande som vid bulimia nervosa. [källa behövs] Somliga sjuka är periodvis anorektiker och periodvis bulimiker.[källa behövs]

Sjukdomen som den ser ut idag beskrevs för första gången i litteratur av Richard Morton år 1684.

Det medicinska begreppet anorexia nervosa myntades dock först år 1873 av Sir William Gull (England)[5], men någon som helst dokumentation innan dess var ytterst sällsynt och sjukdomen hade aldrig tidigare blivit riktigt medicinskt dokumenterad.

Obehandlad leder sjukdomen till döden.

Patienter med anorexia nervosa har ofta en förvriden självbild [6][7], vilken kan bibehållas genom olika kognitiva fördomar [8], som förändrar hur den drabbade individen utvärderar och tänker på sin kropp, mat och ätande. [9] Individer med anorexia nervosa kan ofta betrakta sig som överviktiga eller "stora" även när de är underviktiga.[10]

Illustration av tippvikten

Det är önskvärt att stoppa förloppet före den så kallade tippvikten, eftersom möjligheterna för familj och vänner att hjälpa då är mycket större. Sjunker vikten under tippvikten, krävs experthjälp. I sådana fall är sluten vård ofta nödvändig för ett gott behandlingsresultat. Gränsen för tippvikten är individuell, men kan ske redan efter sju kilograms viktnedgång. [källa behövs]Romantisering av sjukdomen är vanlig bland drabbade som vidare ofta förnekar att de skulle vara sjuka. Sjukdomen kan åsamkar ett mycket stort lidande, för så väl den drabbade som dennes anhöriga. Notera också att sjukdomen är mycket individuell. Alla drabbade uppvisar inte samtliga av symtomen. [källa behövs]

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Sjukdomen antas till viss del vara genetisk då forskare har isolerat en aptitkontrollerande gen som i högre grad bärs av anorektiker (då endast 4,5 % av kontrollgruppen bar på genen mot 11,0 % av gruppen med diagnosticerad anorexia nervosa). Studien publicerades i medicinvetenskapliga tidskriften Molecular Psychiatry.[11]

Resultaten av Minnesota Starvation Experiment visade att normala kontrollpersoner uppvisade många av de beteendemönster som patienter med anorexia nervosa (AN) när de utsattes för svält. Detta kan bero på att de många förändringar som sker i det neuroendokrina systemet under svält, kan resultera i en självförstärkande cykel.[12][13][14][15]

Flertalet studier har föreslagit att viktminskningen i sig, genom till exempel bantning kan vara den utlösande faktorn för att utveckla sjukdomen i vissa fall , möjligen på grund av ett redan förekommande anlag till AN. Studier har också rapporterat fall av AN som följd av oavsiktlig viktminskning, till följd av olika orsaker, såsom en parasitinfektioner, biverkningar av medicinering, och biverkningar efter kirgurgiska ingrepp. Där viktminskning i sig var den utlösande faktorn .[16][17]

En studie påvisar att återupptaget av signalsubstanser i serotoninreceptorn 5HT1A i hjärnan är störd, och ett lågt återupptag hos receptor 5HT. [källa behövs]Båda dessa reglerar känslor som ilska, rädsla, eufori, aggressivitet, lycka och aptit. Även hjärnans dopaminsystem har i en del fall visat sig vara stört.

Fysiska och psykiska symptom[redigera | redigera wikitext]

Anorexia nervosa påverkar det centrala nervsystemet och immunförsvaret. De fysiska symptomen är många, förutom den obligatoriska (provocerade) undervikten och de varierar mellan individer. De vanligaste symptomen är bland andra:

Svälten leder till att fettdepåer töms och muskler förtvinar, kroppsfunktionerna nedsätts eller upphör i långt gångna fall. Hjärnan som till stor del består av fett kan minska i volym, även om kroppen prioriterar hjärnan vid svält. I extrema fall kan skador uppstå som är jämförbara med dem man får av alkohol.

Ämnen som till exempel ammoniak, som produceras i samband med att musklerna förstörs i kroppen, är illaluktande och en frän lukt kan kännas från anorektikerns hud eller mun. Anorektikers tänder tar lätt skada på grund av två orsaker: för det första löper man stor risk att inte få i sig tillräckligt mycket kalk och kalcium, vilket leder till att även benstomme och skelett lider. Skelettet utnyttjar tändernas förråd av kalcium och detta gör tänderna mycket svaga. För det andra är det troligt att tänderna fräts på grund av självframkallad kräkning.

Som vid all annan svält kan anorektiker drabbas av olika bristsjukdomar, bl.a. marasm.

I långt gångna fall blir hjärtat lidande, och det händer att anorektiker får hjärtattacker, vilket även är en av de vanligaste dödsorsakerna kopplade till sjukdomen.

Vid oavbruten svält avlider personen ofrånkomligen, det är aldrig frågan om, utan när. Anorexia nervosa i sin obehandlade form är dödlig. De vanligaste dödsorsakerna är hjärtstillestånd eller hjärtattack som följd av svält och utmattning, att magsäcken brister vid eventuellt självframkallad kräkning samt självmord som följd av den kliniska depression sjukdomen medför. Vissa avlider genom hypoglykemisk koma.

En tillfrisknad patient löper även risk att återfalla eller utveckla bulimia nervosa, många har svårt att föreställa sig ett liv utan sjukdomen som de antagit som en personlighet och trygghet. Många patienter förnekar vidare att de är sjuka och vill inte behandlas, vilket gör det svårt att bryta sjukdomsmönstren. En anorektiker beter sig som en missbrukare såtillvida att vikten är det enda som upptar tankeverksamheten.[18][19]

En fysisk konsekvens av undernäringen är att ämnesomsättningen påverkas. Hos anorektiker ses en atypisk låg ämnesomsättning, med låga värden TSH, tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3). När anorektikern återfått normal vikt, är T4 och T3 fortfarande låga.[20] Det är vanligt med hyperkortisolism vid anorexia nervosa, liksom vid annan svält och undervikt.[21] Mängden tillväxthormon kan öka, vilket beroende på personens ålder kan ge olika symtom, som större näsa och käke (akromegali), grövre hud, och hos pubertala flickor större längdtillväxt. Värdena på luteiniserande hormon sjunker.[22]

Relation till autism[redigera | redigera wikitext]

Sedan Gillberg (1983 & 1985)[23][24] med flera kom med sin första antydan om förhållandet mellan anorexia nervosa och autism [25][26] så har en storskalig longitudinell studie av tonåringars debut av anorexia nervosa bedriven i Sverige bekräftat att 23 % av personer med långvariga ätstörningar faller inom autismspektrum.[27][28][29][30][31][32][33] De inom autismspektrum tenderar att ha en sämre utveckling, [34], men kan dra nytta av att kombinerad användning av beteendemässiga och farmakologiska behandlingar skräddarsys för att lindra autism snarare än anorexia nervosa i sig.[35][36]

Andra studier, framför allt forskningen vid Maudsley Hospital, tyder dessutom på att autistiska drag är vanliga hos personer med anorexia nervosa; delade drag inkluderar, till exempel, dåliga exekutiva funktioner, autismkvot poäng, central koherens, theory of mind, kognitiv beteendeflexibilitet, känsloreglering och att förstå ansiktsuttryck [37][38][39][40][41][42] Zucker et al. (2007) föreslog att förhållandena inom autismspektrum utgör den kognitiva endofenotypen som bakomliggande orsak till anorexia nervosa och vädjade för ökat tvärvetenskapligt samarbete (se http://en.wikipedia.org/wiki/Anorexia_nervosa). [43] En pilotstudie om effektiviteten av kognitiv beteendeterapi, som bygger sin behandlingsprotokoll på det förmodade sambandet mellan anorexia nervosa och ett underliggande autistismliknande tillstånd, minskade den karaktäristiska perfektionismen och rigiditeten i 17 av 19 deltagare.[44]

Psykiska symptom[redigera | redigera wikitext]

Gemensamt för de flesta anorektiker är att kroppen är det mest centrala i livet och tillvaron.

En hypotes är att personen med AN är besatt av att känna sig smal, slank och lätt, och kan börja undvika vissa kläder som de tror sig se tjockare ut i. De kan även bli fästa vid ett visst plagg som får dem att känna sig smalare. I vissa fall försöker anorektikern bära bylsiga kläder för att "gömma" sig. Vidare kan en anorektiker bli helt paralyserad av att bära tighta kläder som kan få honom/henne att upplevna "svullnad" och därmed inbillad viktuppgång[källa behövs] Att vilja ha åtsittande eller bylsiga kläder behöver inte nödvändigtvis vara på grund av psykologiska anledningar. Det kan också vara en yttring av sensorisk över/underaktivitet, som ett resultat av den fysiologiska stress kroppen är under.

Många anorektiker har ett överdrivet hyperfokus på motion och reglering av energi-/näringsintag, medan en del kort och gott slutar att vilja äta.

Vissa anorektiker får en enorm energi till överdriven träning, medan andra inte har någon ork för vare sig motion eller andra vardagliga aktiviteter (vilket då ofta är kopplat till depression).

Ofta hakar anorektiker upp sig på speciella kroppsdelar och gör allt för att försöka uppnå sin förvrängda bild av den perfekta kroppen samtidigt som de aldrig kan sluta, utan sätter upp nya mål när de första har nåtts.

Den sjukliga rädslan för viktuppgång är det mest karaktäristiska symptomet på sjukdomen, och normalt brukar anorektiker göra allt för att inte behöva konfrontera sig själva med situationer som kan få dem att känna sig tjockare.[källa behövs]

En psykoanalytisk hypotes följer nedan:

Maten har förvandlats till en förvrängd symbol, svår att tolka även för den sjuke själv som exempelvis kan sitta och lusläsa illustrerade kokböcker för att sedan frenetiskt börja motionera för att kompensera det patienten "unnat" sig, det vill säga till exempel tittat på bilder på mat. De flesta anorektiker är fixerade vid det de avhåller sig från. Kaloriräkning är ett mycket använt "redskap". Nattliga drömmar om mat och festmåltider är vanligt förekommande.

Vidare kan ätstörningen utveckla sig till en form av självkontroll, att den drabbade blir euforisk av att lyckas skippa måltider och att han tycker sig ha "misslyckats" med sig själv som person om han hamnar i en sådan situation att han måste äta. I många, ofta särskilt långt gångna fall, har sjukdomen en tendens att bli en del av identiteten fram tills att behandling ger resultat.[källa behövs]

Diagnos[redigera | redigera wikitext]

För att diagnosen ska kunna fastställas, måste patienten uppfylla vissa kriterier, varav de somatiska (fysiska) är:

  • Vikten understiger minst 15 % av den förväntade (minst 15 % under normalviktsgränsen) dvs. en underviktBMI 17,5 och nedåt.

Hos barn en vikt som bara är 85 % av den förväntade enligt barnets individuella viktkurva.

De psykiska kriterierna är:

Av dessa kriterier är undervikten och viktfobin de absoluta, som måste förekomma för att diagnosen skall kunna fastställas medicinskt. Om patienten inte uppfyller dessa (främst kriterium nr. 1) men till exempel uppfyller de andra kriterierna, ställs istället diagnosen ÄS UNS, (ätstörning utan närmre specifikation) tills patienten eventuellt gått ned ännu mer. En normalviktig kan inte vara anorektiker, men kan mycket väl ändå ha sjukdomens snedvridna tänkande.[45]

I fattigare delar av världen kan en annan variant av sjukdomen förekomma, som är sällsynt i västvärlden då bl.a. utseendefixeringen är mindre i dessa områden. Denna variant kännetecknas av regelrätt självsvält, men utan viktfobi. De flesta av dessa anorektiker är inte rädda för att bli feta, men föredrar ändå svälten framför att äta av psykologiska skäl. Denna variant är likväl lika dödlig som den anorexia nervosa som domineras av viktfobi.

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Akutbehandling av anorexia nervosa är inläggning och sondmatning, om patienten vägrar att behandlas. I vissa extrema fall tillämpas LPT.

Behandlingen omfattar två områden:

  • somatisk behandling
  • psykosocial behandling

I vissa fall tillämplas vid behov även farmakologisk behandling.

Då drabbade personer ofta har mycket bräcklig fysisk hälsa, kan viss isolering vara viktig då vanliga sjukdomar såsom infektioner och influensa kan vara förödande tom. dödliga i långt gångna fall. I detta sammanhang behöver patientens kroppsvikt inte vara extremt låg för att allvarliga konsekvenser ska kunna inträffa, utan andra faktorer som blodtryck, hjärtfrekvens och annan fysisk status bör tas av hänsyn snarare än enbart vikten.

Långsiktig standardbehandling av anorexia nervosa är olika former av psykoterapi som ofta ger mycket gott resultat. En känd metod är bl.a. mandometoden. Kognitiv behandling (KBT) har visat sig ha god effekt, dock har behandling med fluoxetin inte visat sig ha samma fördelar vid själva indikationen som vid bulimia nervosa[46].

Vid farmakologisk behandling är SSRI-preparat vanliga, likaså direkt verkande ångestlindrande läkemedel av olika typer. I svåra fall sätts ibland neuroleptika i lägre doser in, då dessa ämnen har god effekt som stämningsstabiliserande på lång sikt och får patienten att återfå den fysiska hälsan snabbare (dock orsakar inte medicinerna i sig viktökningen i och med låg dos). Användningen av neuroleptika vid anorexia nervosa är dock licensbelagd och strikt kontrollerad, bl.a. måste en EKG-undersökning genomföras före förskrivning pga. den sviktande hälsan hos patienten.

I långt gångna fall behandlas personen somatiskt med näringstillförsel under ledning av dietist för att kunna bibehålla livet. I de fall där patienten förlorat förmågan att känna hunger och mättnad pga. de låga nivåerna av signalsubstanser i hjärnan, sätts ibland tricykliska antidepressiva tillfälligt in för att få igång hungern, för att sedan efter någon vecka helt vara ute ur behandlingen.

Behandlingshem som är speciellt inriktade på att behandla anorexia nervosa och andra ätstörningar finns, både i kommunal och privat regi. Vilka metoder behandlingshemmen tillämpar varierar, och det kan vara allt från DBT till bildterapi och ridterapi.

I princip alla metoders strävan är att öka patientens självkänsla, vilket i sin tur kan hjälpa honom/henne att själv bryta med sjukdomen.

Möjliga samband med andra sjukdomar[redigera | redigera wikitext]

Kroppsbyggare kan utveckla ett beteende som påminner om ett slags lätt form av anorexia nervosa omväxlande med en lätt form av bulimi. Kroppsfixeringen är närvarande liksom hos anorektikern. Om en person är kroppsfixerad, kan ett ångestfyllt förhållande uppstå och ur detta kan anorexia nervosa växa fram. En annan grupp som oftast består av flickor, som visat sig vara i riskzonen att drabbas av anorexia nervosa eller självsvält är till exempel balettdansöser och mannekänger.[källa behövs]Anorektiker har ofta ett kontrollbehov och räknar kalorier och resultat, och detta beteende överensstämmer med somliga idrottares. Vissa idrottare har ett anorektiskt beteende och en del blir anorektiker.

Historia[redigera | redigera wikitext]

I Bibeln nämns det att det är en synd att unna sig för mycket, vilket resulterade att nunnor i sällsynta fall kunde hamna i ett tillstånd som kan liknas vid dagens diagnos. Det var dock först under 1600-talet som sjukdomen blev dokumenterad av Richard Morton, och det dröjde ända till senare 1800-talet innan begreppet anorexia nervosa myntades i England.

Förr var anorexia nervosa ett extremt sällsynt tillstånd, ändock existerande. Troligtvis är dåtidens runda kroppsideal och det faktum att bristen på mat för de flesta redan var stor orsaken till att tillståndet eller liknande tillstånd förr var ovanligt förekommande.

Idag är sjukdomen mycket vanligare och förekommer i alla samhällsklasser i västvärlden.

Pro-ana[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Pro-ana

Pro-ana är en subkultur som lyfter fram anorexia nervosa som en livsstil istället för ett sjukdomstillstånd.

Prognos[redigera | redigera wikitext]

Anorexia nervosa antas vara den psykiska sjukdom med allra högst dödlighet i procent, ca. 10-20 % av alla som insjuknar avlider förr eller senare - antingen av sjukdomen i sig, eller av något indirekt relaterat till sjukdomen (till exempel självmord pga. depression). Hos dem med den kroniska formen av sjukdomen blir livslängden förkortad pga. det stora slitage kroppen utsatts för.

Beräknat utifrån statistik tillfrisknar omkring 50 % av de sjukdomsdrabbade helt, en tredjedel av dem blir bättre med tiden, medan ca. 20 % förblir kroniskt sjuka.

Vidare finns risk för återfall eller utveckling av andra ätstörningar, såsom bulimia nervosa.[47]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Denna sida är helt eller delvis baserad på Engelskspråkiga Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hockenbury, Don and Hockenbury, Sandra (2008) Psychology, p. 593. Worth Publishers, New York. ISBN 978-1-4292-0143-8. 
  2. ^ Lancet 2000; 355: 721-722 
  3. ^ Carlson N., Heth C., Miller Harold, Donahoe John, Buskist William, Martin G., Schmaltz Rodney (2007). Psychology: the science of behaviour-4th Canadian ed. Toronto, ON: Pearson Education Canada. pp. 414–415. ISBN 978-0-205-64524-4. 
  4. ^ ”En:wp, Anorexia_nervosa”. http://en.wikipedia.org/wiki/Anorexia_nervosa. 
  5. ^ J.M.S. Pearce (2006-02-09). ”Sir William Withey Gull (1816-1819)” (pdf). European Neurology. http://content.karger.com/ProdukteDB/produkte.asp?Aktion=ShowPDF&ArtikelNr=91430&ProduktNr=223840&filename=91430.pdf. Läst 2011-08-07. 
  6. ^ Rosen JC, Reiter J, Orosan P (1995). "Assessment of body image in eating disorders with the body dysmorphic disorder examination". Behaviour Research and Therapy 33 (1): 77–84. doi:10.1016/0005-7967(94)E0030-M. PMID 7872941. 
  7. ^ Cooper MJ (2005). "Cognitive theory in anorexia nervosa and bulimia nervosa: progress, development and future directions". Clinical Psychology Review 25 (4): 511–31. doi:10.1016/j.cpr.2005.01.003. PMID 15914267. 
  8. ^ Brooks S, Prince A, Stahl D, Campbell IC, Treasure J (2010). "A systematic review & meta-analysis of cognitive bias to food stimuli in people with disordered eating behaviour". Clinical Psychology 31 (1): 37. doi:10.1016/j.cpr.2010.09.006. PMID 21130935.. 
  9. ^ Neil Frude (1998). Understanding abnormal psychology. Wiley-Blackwell. ISBN 978-0-631-16195-0. Retrieved 4 February 2012.. 
  10. ^ Attia E (2010). "Anorexia Nervosa: Current Status and Future Directions". Annual Review of Medicine 61 (1): 425–35. doi:10.1146/annurev.med.050208.200745. PMID 19719398.. 
  11. ^ ”Molecular Psychiatry”. http://news.bbc.co.uk/1/hi/health/1575523.stm. 
  12. ^ Zandian M, Ioakimidis I, Bergh C, Södersten P (2007). "Cause and treatment of anorexia nervosa". Physiology & Behavior 92 (1–2): 283–90. doi:10.1016/j.physbeh.2007.05.052. PMID 17585973.. 
  13. ^ Thambirajah, M. S. (2007). Case Studies in Child and Adolescent Mental Health. Radcliffe Publishing. p. 145. ISBN 978-1-85775-698-2. OCLC 84150452. 
  14. ^ Kaye W (2008). "Neurobiology of Anorexia and Bulimia Nervosa Purdue Ingestive Behavior Research Center Symposium Influences on Eating and Body Weight over the Lifespan: Children and Adolescents". Physiology & Behavior 94 (1): 121–35. doi:10.1016/j.physbeh.2007.11.037. PMC 2601682. PMID 18164737. 
  15. ^ Støving RK, Hansen-Nord M, Hangaard J, Hagen C (1996). "[Neuroendocrine disorders in anorexia nervosa—primary or secondary?]". Ugeskrift for Laeger (in Danish) 158 (49): 7052–6. PMID 8999610.. 
  16. ^ Brandenburg BM, Andersen AE (2007). "Unintentional onset of anorexia nervosa". Eating and Weight Disorders 12 (2): 97–100. doi:10.1007/bf03327584. PMID 17615494. 
  17. ^ Nygaard JA (1990). "Anorexia nervosa. Treatment and triggering factors". Acta Psychiatrica Scandinavica. Supplementum 361: 44–9. doi:10.1111/j.1600-0447.1990.tb10754.x. PMID 2291425. 
  18. ^ ”Medicinenet”. http://www.medicinenet.com/anorexia_nervosa/page4.htm. 
  19. ^ ”Medicinenet”. http://www.medicinenet.com/anorexia_nervosa/page3.htm. 
  20. ^ Kiyohara et al, Decreased thyroidal triiodothyronine secretion in patients with anorexia nervosa: influence of weight recovery, Am J C/in Nuir 1989;50:767-72.
  21. ^ Madhusmita Misra et al, Alterations in Cortisol Secretory Dynamics in Adolescent Girls with Anorexia Nervosa and Effects on Bone Metabolism, The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism October 1, 2004 vol. 89 no. 10 4972-4980
  22. ^ K. Maeda et al, GROWTH HORMONE RELEASE FOLLOWING THYROTROPHIN-RELEASING HORMONE INJECTION INTO PATIENTS WITH ANOREXIA NERVOSA, Acta Endocrinol January 1, 1976 81 1-8
  23. ^ Gillberg, C. (1983). "Are autism and anorexia nervosa related?". The British Journal of Psychiatry 142 (4): 428b. doi:10.1192/bjp.142.4.428b.. 
  24. ^ Gillberg, C. (1985). "Autism and anorexia nervosa: Related conditions". Nordisk Psykiatrisk Tidskrift 39 (4): 307–312. doi:10.3109/08039488509101911. 
  25. ^ Rothery DJ, Garden GM (1988-01-11). "Anorexia nervosa and infantile autism". The British journal of psychiatry : the journal of mental science 153 (5): 714. doi:10.1192/bjp.153.5.714. PMID 3255470. 
  26. ^ Gillberg, C. and Rastam, M. (1992). "Do some cases of anorexia nervosa reflect underlying autistic-like conditions?". Behavioural neurology 5 (1): 27–32. doi:10.1155/1992/259318.. 
  27. ^ Gillberg IC, Råstam M, Gillberg C (February 1995). "Anorexia nervosa 6 years after onset: Part I. Personality disorders". Comprehensive Psychiatry 36 (1): 61–69. doi:10.1016/0010-440X(95)90100-A. PMID 7705090. 
  28. ^ Gillberg IC, Gillberg C, Råstam M, Johansson M (February 1996). "The cognitive profile of anorexia nervosa: A comparative study including a community-based sample". Comprehensive Psychiatry 37 (1): 23–30. doi:10.1016/S0010-440X(96)90046-2. PMID 8770522. 
  29. ^ Råstam, M.; C. Gillberg; I. C. Gillberg (1996). "A six-year follow-up study of anorexia nervosa subjects with teenage onset". Journal of Youth and Adolescence 25 (4): 439–453. doi:10.1007/BF01537541. 
  30. ^ Nilsson EW, Gillberg C, Gillberg IC, Råstam M (November 1999). "Ten-year follow-up of adolescent-onset anorexia nervosa: personality disorders". Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry 38 (11): 1389–95. doi:10.1097/00004583-199911000-00013. PMID 10560225. 
  31. ^ Wentz E, Gillberg C, Gillberg IC, Råstam M (July 2001). "Ten-year follow-up of adolescent-onset anorexia nervosa: psychiatric disorders and overall functioning scales". J Child Psychol Psychiatry 42 (5): 613–22. doi:10.1017/S0021963001007284. PMID 11464966. 
  32. ^ Råstam M, Gillberg C, Wentz E (2003-01-01). "Outcome of teenage-onset anorexia nervosa in a Swedish community-based sample". European Child & Adolescent Psychiatry 12 (1): I78–90. doi:10.1007/s00787-003-1111-y. PMID 12567219. 
  33. ^ Wentz E, Lacey JH, Waller G, Råstam M, Turk J, Gillberg C (2005-12-01). "Childhood onset neuropsychiatric disorders in adult eating disorder patients". European Child & Adolescent Psychiatry 14 (8): 431–437. doi:10.1007/s00787-005-0494-3. PMID 16341499. 
  34. ^ Wentz E, Gillberg IC, Anckarsäter H, Gillberg C, Råstam M (2009-02-01). "Adolescent-onset anorexia nervosa: 18-year outcome". The British Journal of Psychiatry 194 (2): 168–174. doi:10.1192/bjp.bp.107.048686. PMID 19182181.. 
  35. ^ Fisman S, Steele M, Short J, Byrne T, Lavallee C (July 1996). "Case study: anorexia nervosa and autistic disorder in an adolescent girl". Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry 35 (7): 937–940. doi:10.1097/00004583-199607000-00021. PMID 8768355.. 
  36. ^ Kerbeshian J, Burd L (2008). "Is anorexia nervosa a neuropsychiatric developmental disorder? An illustrative case report". World Journal of Biological Psychiatry 10 (4 Pt 2): 648–57. doi:10.1080/15622970802043117. PMID 18609437.. 
  37. ^ Gillberg IC, Råstam M, Wentz E, Gillberg C (2007). "Cognitive and executive functions in anorexia nervosa ten years after onset of eating disorder". Journal of Clinical and Experimental Neuropsychology 29 (2): 170–178. doi:10.1080/13803390600584632. PMID 17365252.. 
  38. ^ Hambrook D, Tchanturia K, Schmidt U, Russell T, Treasure J (2008). "Empathy, systemizing, and autistic traits in anorexia nervosa: a pilot study". The British journal of clinical psychology/the British Psychological Society 47 (Pt 3): 335–9. doi:10.1348/014466507X272475. PMID 18208640.. 
  39. ^ Lopez C, Tchanturia K, Stahl D, Booth R, Holliday J, Treasure J (2008). "An examination of the concept of central coherence in women with anorexia nervosa". International Journal of Eating Disorders 41 (2): 143–152. doi:10.1002/eat.20478. PMID 17937420.. 
  40. ^ Russell TA, Schmidt U, Doherty L, Young V, Tchanturia K (2009). "Aspects of social cognition in anorexia nervosa: Affective and cognitive theory of mind". Psychiatry Research 168 (3): 181–185. doi:10.1016/j.psychres.2008.10.028. PMID 19467562.. 
  41. ^ Zastrow A, Kaiser S, Stippich C, Walther S, Herzog W, Tchanturia K, Belger A, Weisbrod M, Treasure J, Friederich HC; Kaiser (2009-05-01). "Neural Correlates of Impaired Cognitive-Behavioral Flexibility in Anorexia Nervosa". Am J Psychiatry 166 (5): 608–616. doi:10.1176/appi.ajp.2008.08050775. PMID 19223435.. 
  42. ^ Harrison A, Sullivan S, Tchanturia K, Treasure J (2009). "Emotion recognition and regulation in anorexia nervosa". Clinical Psychology & Psychotherapy 16 (4): 348–356. doi:10.1002/cpp.628. PMID 19517577.. 
  43. ^ Zucker NL, Losh M, Bulik CM, LaBar KS, Piven J, Pelphrey KA (2007). "Anorexia nervosa and autism spectrum disorders: guided investigation of social cognitive endophenotypes". Psychological Bulletin 133 (6): 976–1006. doi:10.1037/0033-2909.133.6.976. PMID 17967091.. 
  44. ^ Whitney J, Easter A, Tchanturia K (2008). "Service users' feedback on cognitive training in the treatment of anorexia nervosa: A qualitative study". International Journal of Eating Disorders 41 (6): 542–550. doi:10.1002/eat.20536. PMID 18433016.. 
  45. ^ American Psychiatric Association. Diagnostic criteria for 307.1 Anorexia nervosa. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 4th Edition. American Psychiatric Association, Washington, DC, 1994.
  46. ^ Läkemedelsvärlden
  47. ^ Adha.org