951 Gaspra

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
951 Gaspra
951 Gaspra.jpg
Gaspra, färgerna är överdrivna, NASA
Upptäckt[1]
Upptäckt av G. N. Neujmin
Upptäcktsplats Simeïs
Upptäcktsdatum 30 juli 1916
Beteckningar
MPC-beteckning 951 Gaspra
Alternativa namn 1916 S45, 1955 MG1, A913 YA
Småplanetkategori Asteroidbältet
Epok 14 mars 2012
Aphelium 2,59339529 AU
387 966 413 km
Perihelium 1,8260317 AU
273 170 450 km
Halv storaxel 2,20971349 AU
330 568 433 km
Excentricitet 0,1736342
Omloppstid 1 199,7821 d (3,28 år)
Medelhastighet i banan 20,066 km/s
Medelanomali 352,94083°
Inklination 4,1022°
Longitud för uppstigande nod 253,1719°
Periheliumargument 129,7245°
Fysikaliska data
Dimensioner 18,2×10,5×8,9 [3] km
Area 525 km²
Massa 2–3×1016 (uppskattad) kg
Medeldensitet ~2.7 g/cm³ (uppskattad) [4]
Siderisk rotationsperiod 7,042[6] h
Axellutning 72°
Albedo 0,22 [5]
Yttemperatur
   K
min medel max
~181-281
Spektraltyp S
Absolut magnitud (H) 11,46
Q space.svg
Hitta fler artiklar om astronomi med Astronomiportalen

951 Gaspra är en asteroid i asteroidbältet mellan planeterna Mars och Jupiter. 951 Gaspra är av spektralklass S. Den 29 oktober 1991 passerades asteroiden av rymdsonden Galileo på sin väg till Jupiter. Detta är den första asteroid som besökts av en rymdsond.

Fysiska egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Gaspra och Mars månar Phobos och Deimos, en jämförelse

Vid sidan av ett stort antal mindre kratrar har Gaspra en dussin större platta eller konkava ytor. En av dessa platta ytor (Dunne Regio) är 5×7 km stor. Det är osäkert om detta är ett resultat av ett nedslag eller om det istället är ytor som skapats när Gaspra bröts bort från en större asteroid. I den svaga skeva gravitation som finns på Gaspra så skulle nedslagskratrar naturligt kunna vara platta eller sneda, vilket gör det svårt att bestämma dessa platta ytors ursprung.

Gaspra verkar vara rik på olivin och innehåller även pyroxen [7]. Ytan innehåller inga betydande mönster vad gäller albedo eller färg även om man kan se en skiftning i färgen på olika delar av ytan (se bilden ovan).

Gaspras yta saknar otvetydigt kratrar jämförbara med dess radie som till exempel har hittats på ytan till 253 Mathilde. En sannolik orsak är att kollisionen som har skapat Gaspra har skett relativt nyligen på den astronomiska tidsskalan, så att Gaspra inte har hunnit få några stora kratrar ännu. Studier av ytan har gett att den föreslås vara mellan 20-300 miljoner år.[8].

Fåror mellan 100-300 meter breda upp till 2,5 kilometer och ett tiotals meter djupa finns på asteroidens yta, vilket också tros härstamma från när Gaspra formades vid en kollision mellan asteroider. Deras närvaro indikerar också att detta är en enda kompakt kropp istället för en porös. Fårorna skapades troligen när en kollision bröt sönder den underliggande klippan. Ett system av mer framträdande fåror kan ses på Mars' måne Phobos (måne). Det hålaktiga utseendet hos några av fårorna antyder att ytan är täckt av damm och jord.[8].

Utbredningen av detta damm och om det är spritt över hela Gaspra är ett ämne för debatt och inte helt utforskat. Man anar ett samband mellan färgvariationer och topologin på asteroiden, vilket tolkas som att damm långsamt flyttar sig från högre liggande områden till lägre. Det har varit svårt att förstå hur Gaspra har kunnat behålla detta damm då flykthastigheten på Gaspra är mycket låg. Det skulle bli enklare att förklara om Gaspra från sin skapelse hade bestått av mycket damm. Man har beräknat att allt det damm som spridits vid nedslagen skulle täcka ytan med 10 meter damm. Men många nedslagskratrar är mycket djupare än så utan att visa någon strukturskilland på väggarna.[9].

Gaspras nordpol har bestämts peka i riktning 0t40m10s och 27±2°0'0". Vilket motsvarar att axeln lutar 72°.

Galileos förbiflygning var på för långt avstånd för att påverka rymdsonden så man fick ingen information om vilken massa Gaspra har.

Gaspras yta har beräknats till 525 km²[3], vilket kan jämföras med Hong Kong's landyta.

Utforskning[redigera | redigera wikitext]

Gaspra upptäcktes av den ryske astronomen Grigorij Neujmin 1916. Neujmin uppkallade asteroiden efter Gaspra, en kurort vid Svarta havetKrim, Ukraina.

Galileo passerade förbi Gaspra den 29 oktober 1991, på ett avstånd av 1 600 kilometer vid en relativ hastighet på 8 km/s. 57 bilder sändes tillbaka till jorden, den närmaste tagen vid ett avstånd på 5 300 km. De bästa bilderna har en upplösning på 54 meter/pixel. Området runt den södra polen blev inte synligt vid passagen, men de övriga 80 procenten av asteroiden fotograferades.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)-(5000)”. Minor Planet Center. Arkiverad från originalet den 29 februari 2012. http://www.webcitation.org/65oolKidh. Läst 29 februari 2012. 
  2. ^ ”JPL Small-Body Database Browser on Gaspra (1916 S45)” (på engelska). NASA, JPL. Arkiverad från originalet den 25 mars 2012. http://www.webcitation.org/66QNdpbGV. Läst 25 mars 2012. 
  3. ^ [a b] P. C. Thomas, J. Veverka, D. Simonelli, P. Helfenstein, B. Carcich, M. J. S. Belton, M. E. Davies, C. Chapman (1994). ”The Shape of Gaspra”. Icarus 107 (1): ss. 23–36. doi:10.1006/icar.1994.1004. 
  4. ^ Krasinsky, G. A. (2002). ”Hidden Mass in the Asteroid Belt”. Icarus 158 (1): ss. 98–105. doi:10.1006/icar.2002.6837. http://adsabs.harvard.edu/abs/2002Icar..158...98K. 
  5. ^ Supplemental IRAS Minor Planet Survey
  6. ^ PDS lightcurve data
  7. ^ J.C. Granahan F.P. Fanale, & M.S. Robinson (1994). ”A Galileo Multi Spectral Instrument Analysis of 951 Gaspra”. Abstracts of the 25th Lunar and Planetary Science Conference, held in Houston, TX, 14-18 March 1994: ss. 453. 
  8. ^ [a b c] Veverka, J.; Belton, M.; Klaasen, K.; Chapman, C. (1994). ”Galileo's Encounter with 951 Gaspra: Overview”. Icarus 107 (1): ss. 2–17. doi:10.1006/icar.1994.1002. 
  9. ^ M.J.S. Belton et al (1992). ”Galileo Encounter with 951 Gaspra: First Pictures of an Asteroid” (abstract). Science 257: ss. 1647. doi:10.1126/science.257.5077.1647. http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/257/5077/1647. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia