Svenska Dagbladets guldmedalj
Från Wikipedia
| Svenska Dagbladets guldmedalj | |
| Beskrivning | Idrottsutmärkelse |
|---|---|
| Utdelare | Svenska Dagbladet |
| Plats | Stockholm |
| Land |  Sverige |
| Första utdelning | 1925 |
| Återkommande | Årligen |
| Tidpunkt | Januari |
| Tillkännagivande | November-december |
Svenska Dagbladets guldmedalj eller bragdguldet har sedan år 1925 delats ut av Svenska Dagbladet.
Medaljen ges till "årets främsta svenska idrottsbragd". Enligt stadgarna ska medaljen delas ut i november eller december och kan ges till ett lag eller en individuell idrottare. En individuell idrottare kan dock bara tilldelas medaljen totalt två gånger[1]. Detta har skett tre gånger: Ingemar Stenmark (1975, 1978), Björn Borg (1974, 1978) samt Anja Pärson (2006, 2007).
Innehåll |
Historik [redigera]
Den första bragdmedaljen utdelades 1925. De första åren bestämdes pristagarna genom omröstningar bland tidningens läsare, och därefter tog en särskild prisnämnd över det beslutet. Nämnden, betitlad Guldmedaljnämnden, kom så småningom att bestå av Svenska Dagbladets chefredaktör och sportchef plus tolv andra ledamöter.[1][2]
I och med att tidningens sportredaktion lades ner 2012, väcktes farhågor för vad som skulle hända med priset.[3][4] Tidningens sportchef Ola Billger meddelade dock i oktober att det inte fanns någon risk för att priset skulle läggas ner.[5]
Svenska Dagbladets guldmedaljörer [redigera]
1920-talet [redigera]
- 1925 – Sten Pettersson, friidrott
- 1926 – Arne Borg, simning och Edvin Wide, friidrott
- 1927 – Sven Salén, segling
- 1928 – Per-Erik Hedlund, längdåkning
- 1929 – Gillis Grafström, konståkning och Sven Utterström, längdåkning
1930-talet [redigera]
- 1930 – Johan Richthoff, brottning
- 1931 – Sven Rydell, fotboll ("för avgörande insats i fotbollslandskampen mot Danmark på Stockholms Stadion"[6])
- 1932 – Ivar Johansson, brottning
- 1933 – Sven "Sleven" Säfwenberg, bandy
- 1934 – Harald Andersson, friidrott
- 1935 – Hans Drakenberg, fäktning
- 1936 – Erik "Kiruna-Lasse" Larsson, längdåkning
- 1937 – Torsten Ullman, skytte
- 1938 – Björn Borg, simning
- 1939 – Sven Selånger, backhoppning
1940-talet [redigera]
- 1940 – Henry Kälarne, friidrott och Håkan Lidman, friidrott
- 1941 – Alfred Dahlqvist, längdåkning
- 1942 – Gunder Hägg, friidrott
- 1943 – Arne Andersson, friidrott
- 1944 – Nils "Mora-Nisse" Karlsson, längdåkning
- 1945 – Claes Egnell, modern femkamp
- 1946 – Arvid Andersson, tyngdlyftning
- 1947 – Gösta Frändfors, brottning
- 1948 – William Grut, modern femkamp
- 1949 – Gert Fredriksson, kanot
1950-talet [redigera]
- 1950 – Lennart Bergelin, tennis
- 1951 – Rune Larsson, friidrott
- 1952 – Valter Nyström, friidrott
- 1953 – Bertil Antonsson, brottning
- 1954 – Bengt Nilsson, friidrott
- 1955 – Sigge Ericsson, skridsko
- 1956 – Lars Hall, modern femkamp och Sixten Jernberg, längdåkning
- 1957 – Dan Waern, friidrott
- 1958 – Richard Dahl, friidrott
- 1959 – Agne Simonsson, fotboll
1960-talet [redigera]
- 1960 – Jane Cederqvist, simning
- 1961 – Ove Fundin, speedway och Sten Lundin, motocross
- 1962 – Assar Rönnlund, längdåkning
- 1963 – Jonny Nilsson, skridsko
- 1964 – Rolf Peterson, kanot
- 1965 – Kjell Johansson, bordtennis
- 1966 – Kurt Johansson, skytte
- 1967 – Bröderna Fåglum (Erik Fåglum, Gösta Pettersson, Sture Fåglum och Tomas Fåglum), cykel
- 1968 – Toini Gustafsson-Rönnlund, längdåkning
- 1969 – Ove Kindvall, fotboll
1970-talet [redigera]
- 1970 – Gunnar Larsson, simning
- 1971 – Stellan Bengtsson, bordtennis
- 1972 – Ulrika Knape, simhopp
- 1973 – Rolf Edling, fäktning
- 1974 – Björn Borg, tennis
- 1975 – Ingemar Stenmark, alpin skidsport
- 1976 – Anders Gärderud, friidrott och Bernt Johansson, cykel
- 1977 – Frank Andersson, brottning
- 1978 – Björn Borg, tennis och Ingemar Stenmark, alpin skidsport
- 1979 – Malmö FF, fotboll
1980-talet [redigera]
- 1980 – Thomas Wassberg, längdåkning (avstod från att ta emot medaljen)
- 1981 – Annichen Kringstad, orientering
- 1982 – Mats Wilander, tennis
- 1983 – Håkan Carlqvist, motocross
- 1984 – Gunde Svan, längdåkning
- 1985 – Patrik Sjöberg, friidrott
- 1986 – Tomas Johansson, brottning
- 1987 – Sveriges ishockeylandslag och Marie-Helene Westin, längdåkning
- 1988 – Tomas Gustafson, skridsko
- 1989 – Bordtennislandslaget (Jan-Ove Waldner, Mikael Appelgren, Jörgen Persson, Erik Lindh, Peter Karlsson)
1990-talet [redigera]
- 1990 – Stefan Edberg, tennis
- 1991 – Pernilla Wiberg, alpin skidsport
- 1992 – Jan-Ove Waldner, bordtennis
- 1993 – Torgny Mogren, längdåkning
- 1994 – Fotbollslandslaget
- 1995 – Annika Sörenstam, golf
- 1996 – Agneta Andersson och Susanne Gunnarsson, kanot
- 1997 – Ludmila Engquist, friidrott
- 1998 – Sveriges herrlandslag i handboll
- 1999 – Tony Rickardsson, speedway
2000-talet [redigera]
- 2000 – Lars Frölander, simning
- 2001 – Per Elofsson, längdåkning
- 2002 – Susanne Ljungskog, cykel
- 2003 – Carolina Klüft, friidrott
- 2004 – Stefan Holm, friidrott
- 2005 – Kajsa Bergqvist, friidrott
- 2006 – Anja Pärson, alpin skidsport
- 2007 – Anja Pärson, alpin skidsport
- 2008 – Jonas Jacobsson, sportskytte (handikappidrott)
- 2009 – Helena Jonsson, skidskytte
2010-talet [redigera]
- 2010 – Svenska stafettlaget, längdåkning (Marcus Hellner, Johan Olsson, Daniel Richardsson, Anders Södergren)
- 2011 – Therese Alshammar, simning[7]
- 2012 – Lisa Nordén, triathlon
Referenser [redigera]
- ^ [a b] "Statuter för SvD:s bragdmedalj". SVD.se, 2007-11-20. Läst 15 november 2012.
- ^ "Svenska Dagbladets guldmedalj". NE.se. Läst 15 november 2012.
- ^ Lindblad, Anders (2012-10-23/24): "Gärderud slutar i protest mot SvD". Läst 15 november 2012.
- ^ Lindqvist, Håkan (2012-09-21): "Bragdguldet kan bli kvar trots nedlagd sportredaktion". Journalisten.se. Läst 15 november 2012.
- ^ Billger, Ola: (2012-10-23): "Tråkigt att Gärderud hoppar av". SVD.se. Läst 15 november 2012.
- ^ "HOF • 02 • Sven Rydell". Alfabilder.se. Läst 5 december 2012.
- ^ ”Svenska Dagbladet”. 6 december 2011. http://www.svd.se/sport/bragdguldet-till-alshammar_6688940.svd. Läst 7 december 2011.
Externa länkar [redigera]
