Sjundeå

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sjundeå
Siuntio (finska)
Kommun
Siuntio.vaakuna.svg
Vapen
Land  Finland
Landskap Nyland
Area 266,11 km² (2013-01-01)[1]
 - land 241,08 km²
 - vatten 25,03 km²
Folkmängd 6 184 (2013-12-31)[2]
Befolkningstäthet 25,65 invånare/km²[2][1]
Politik     
 - Kommundir. Juha-Pekka Isotupa
 - Kommunfullm.
ordf.
Rabbe Dahlqvist
 - Kommunstyr.
ordf.
Arto Penttinen
 - Politisk fördelning (27 mandat)
- SFP: 9
- SDP: 5
- Saml: 4
- Gröna: 2
- Gemensam lista, Tahto & Toivo: 2
- Sannf: 2
- VF: 2
- C: 1
(14 november 2012)[3]
Kommunkod 755
Läge
- Latitud:
- Longitud:
 
60° 11’ 00”
24° 12’ 00”
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
66,6 %
30,0 %
3,4 %
Siuntio.sijainti.suomi.2008.svg
Webbplats: www.sjundea.fi

Sjundeå (finska Siuntio) är en kommun som ligger 4 mil väster om Helsingfors i landskapet Nyland i Finland. Dess grannkommuner är i öster Kyrkslätt, i väster Ingå, i nordväst Lojo och i norr Vichtis. Kommunen som växer med några procentenheter per år har &&&&&&&&&&&06184.&&&&&06 184 invånare och en yta på &&&&&&&&&&&&0266.110000266,11 km². Kommunen är tvåspråkig med finska som majoritetsspråk och svenska som minoritetsspråk. En knapp tredjedel (30,0 %) av invånarna är svenskspråkiga.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Sjundeås historia går långt tillbaka i tiden och de första odlingsmarkerna i Finland fanns just i Kyrkådalen nära Sjundeå kyrka. Trakten har varit bebodd sedan stenåldern och på Krejansberget finns fem gravrösen från bronsåldern bevarade. Sjundeå omnämns redan 1382 i ett gåvobrev.

Sjundeå blev en viktig ort under medeltiden då två stora gods, Svidja gård (1540) och Sjundby gård (1560), uppfördes. Under 1500-talet var all mark mellan Lojoåsen och Finska viken kring Sjundeå å ägd av Svidja gård. Det var också Svidja gård som på 1500-talet lät uppföra Pickala gård, inte långt ifrån Sjundeå ås mynning i Pickalaviken. Pickala gård avskildes år 1815 från Svidja gård och övergick i Sjundby gårds ägo, för att senare under samma sekel bli en självständig egendom. Den nuvarande ljusröda karaktärsbyggnaden är från år 1851.

Kungsvägen mellan Åbo och Viborgs slott – som använts av kungar, köpmän och pilgrimer sedan 1300-talet – korsar Pickala bro i Sjundeå, och löper sedan vidare genom kommunen i två förgreningar: en sydlig som leder till Degerby och Ingå, och en nordlig som via Sjundeå kyrkby och Lappers leder till Virkby i Lojo och därifrån vidare mot Svartå och Karis. Pickala bro har även spelat en viktig roll i historien då här ännu för ca 100 år sedan ordnades en traditionell marknad där Ekenäsköpmännen samlades på västra sidan av ån, Helsingforsköpmännen på den östra. Sjundeå å kan på så vis ses som en bokstavligt talat vattendelare för vad som är Helsingfors och Ekenäs influensområden.

Centrum som tidigare var förlagt till kyrkbyn och S:t Petri kyrka från 1460-talet försköts när kustbanan mellan Helsingfors och Åbo byggdes i början av förra seklet mot järnvägsstationen och nuvarande centrum. Författaren Aleksis Kivi bodde 1864-1871 i Fanjunkars torp som låg där centrum finns idag.

År 2011 föreslogs att kommunen skulle slås ihop med Lojo och Nummi-Pusula. I en folkomröstning söndagen den 25 september sade dock 63,5 procent av de röstande nej, medan 34,5 procent sade ja. Röstdeltagandet var på drygt 66 procent. I Nummi-Pusula röstade däremot 55 procent för ett sammangående.[4] Den 9 november 2011 röstade kommunfullmäktige i Sjundeå igenom kommunsammanslagningen.[5]

Vapen[redigera | redigera wikitext]

Vapnet föreställer S:t Petrus nyckel till himmelriket i mitten (S:t Petrus är Sjundeå kyrkas skyddshelgon) och Sjundeå ås två förgreningar uppe och nere. Vapnets färger, som kommer från det nyländska landskapsvapnet, är blått, guld och silver, men ofta används grått och gult i stället för silver och guld.

Natur och bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Det kuperade landskapet med sina dalgångar är utmärkande för kommunen, som brukar kallas "Ådalarnas bygd". Längs dalgångarnas sidor reser sig mäktiga skogbeklädda berg och i söder finns en liten skärgård. Norra Sjundeå är en mest kuperade delen och Sjundeå ås dalgång med sina höga branta bergssluttningar brukar ibland kallas "Sjundeås Schweiz". De östra gränstrakterna mot Kyrkslätt är också kuperade och till en stor del skogklädda. Här finns även en hel del mindre sjöar och träsk. I väster och söder öppnar sig Sjundeås verkliga odlingsmarker med stora öppna fält.

I kommunen kombineras landsbygd och natur med företagande, föreningsliv, skolor och bibliotek samt modernt boende med äldre slott och herrgårdar, bl a Svidja och Sjundby från 1500-talet och de nyare Pickala, Tjusterby gård och Gårdskulla gård. Tjusterby gårds karaktärsbyggnad, som är i privat ägo, förstördes totalt under en brand 8 maj 2011.[6]

I kommunen finns sjöarna Björnträsk (fi. Karhujärvi), Lappträsk, Tjusträsk och Vikträsk, viken Pickalaviken (i Sjundeå och Kyrkslätt, fi. Pikkalanlahti) samt vattendraget Sjundeå å (fi. Siuntionjoki) som under sitt lopp genom kommunen har flera olika namn: Kyrkån vid Sjundeå kyrkby, Sjundbyån vid Sjundby gård och Pickala å vid Pickala gård, just innan ån mynnar ut i Pickalaviken (som är en del av Finska viken).

Sjundeå å[redigera | redigera wikitext]

Sjundeå å är, vid sidan av de vidsträckta odlingsmarkerna och förhållandevis höga bergen, det mest dominerande inslaget i Sjundeås natur. Ån är så central i Sjundeå att till och med Sjundeå kommuns gränser i stora drag följer dess avrinningsområde. Såsom vattendrag i allmänhet har den även spelat en mycket viktigt roll i historien, främst som kommunikationsled, och på detta vis även avgjort var bebyggelsen kommit att uppstå.

Efter istiden var området kring Sjundeå å en djup havsvik som sträckte sig in i landet, ända till Lojoåsen. De högsta bergen i dagens ådal var på den tiden naturligtvis små öar där det uppstod till exempel de gravrösen som finns kvar ännu i dagens läge. Även fornborgen på Skällberget i Sjundeå kyrkby är från denna tid. Havsviken fungerade som kommunikationsled till inlandet och det är följaktligen inte förvånande att det vid dess forna stränder finns en hel del minnesmärken, i form av just rösen och borgar.

I takt med landhöjningen drog sig dock havsviken allt längre mot havet och kvar blev då just Sjundeå å, med några sjöar, Björnträsk och Tjusträsk. Nämnas bör att den sydligaste sjön Vikträsk, som ligger bara ca 1 km från kusten, ännu under medeltiden var en havsvik, därav namnet Vikträsk.

Även sedan havsviken förminskats till å har den tjänat som en viktig kommunikationsled: på medeltiden fanns det ända vid Sjundby slott (ca 5 km från kusten) en hamn för fartygstrafik. Sedan dess har ån blivit så pass mycket grundare att sådan trafik inte varit möjlig sedan länge. I början av 1900-talet gick det dock ångbåtar ända upp till Vikträsk.

Sjundeå ås huvudgren får sin början i Hiidenvesi som ligger på Vichtissidan och flyter sedan ca 20 km genom mycket varierande terräng innan den når havet. I Sjundeå kyrkby, vid den gamla prästgården, möts Sjundeå å av dess andra, om än betydligt mindre, huvudgren Kyrkån som får sin början vid områden för Lojoåsen i Virkby. Denna gren, Kyrkån, flyter så gott som enbart genom vidsträckta, bördiga, förhållandevis flacka odlingsmarker, och Kyrkån är också betydligt mer slammig än Sjundeå å. Längs Kyrkån ligger inte något egentligt träsk. De mindre vattendrag som flyter in i Bjönträsk är en del av Sjundeå ås avrinningsområde, men det är först efter Bjönträsk, i Sjundeås mest norra hörn, som ån får namnet Sjundeå å. Bjönträsk är Sjundeå ås största sjö, och ligger mycket vackert i ett rätt så kulligt område, omgivet att skogs- och jordbruksområden. Den norra huvudgren som flyter mellan Björnträsk och Sjundeå kyrkby är av närmast vild karaktär, i en rätt så trång dalgång, omgiven av på sina ställen höga skogklädda berg, som gett området epitetet "Sjundeå Schweiz". Här finns flera forsar, inte minst Kvarnby, där det även finns ett vattenkraftverk, som numera är ur bruk. Då ån väl nått kyrkbyn, och Kyrkån, blir karaktären betydligt lugnare.

Rätt snart når ån sjön Tjusträsk, en mycket frodig sjö, som ligger vackert inbäddat i ett av Sjundeå centrala odlingsområden. Efter Tjusträsk når Sjundeå å rätt snabbt Sjundeå stationssamhälle, som dock ligger så att den vanliga besökaren inte lägger märke till att ån faktiskt flyter förbi samhället. Inte långt ifrån stationssamhället ligger Sjundby gård där ån bildar en rätt så imponerande, sjudande fors. Här ligger även ett mindre vattenkraftverk. Efter Sjundby flyter ån genom först rätt dramatiska kuperade områden innan den så småningom når det mer flacka Vikträskområdet, även det omgivet av odlingsmarker, men även berg. Under den sista kilometer kallas ån ofta för Pickalaån och flyter här igenom ett sällsynt vackert område, kantat av mäktiga klibbalar, "Sjundeås Amazonas". Vid denna sträcka ligger även Pickala gård. Vid mynningen ligger en sluss, för att just skydda klibbalarna från havsvatten.

Förutom bland annat detta växtliv finns det vid Sjundeå å också ett rikt djurliv, med bland annat strömstarar och uttrar. Även havsöringen går upp i ån. Trots detta är Sjundeå å, främst på grund av den kraftiga odlingen i ådalarna, ett av Finlands absolut mest eutrofa vattendrag.

Sjundeå ås ådal ger karaktär åt hela kommunens landskap och är ett mycket omtyckt rekreationsområde. Vid Tjusträsk ligger Sjundeå Wellness Centre, tidigare Sjundeå Bad, och det ordnas även kanot- och kajakpaddling längs ån.

Näringar[redigera | redigera wikitext]

Av den yrkesverksamma befolkningen är 70 procent sysselsatta i servicesektorn, 25 procent i industri- och byggnadsverksamhet och 5 procent i jord- och skogsbruk. Största arbetsgivarna är Sjundeå Wellness Center (Sjundeå bad), kommunen, Nordic Label och Oy Göran Hagelberg AB.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Genom kommunens allra sydligaste delar går stamväg 51 som förbinder Helsingfors med Karis. Sjundeå järnvägsstation ligger invid kustbanan mellan Helsingfors och Åbo. Banan går genom de centrala delarna av kommunen, och det har tidigare funnits flera järnvägsstationer, bl a i Käla, en station som det finns planer på att öppna på nytt. Vägarna 115, 116 och 1130 går dels i sydlig-nordlig, dels i östlig-västlig riktning genom kommunen och förbinder de olika delarna med varandra. Dessa vägar möts samtliga i kyrkbyområdet, som tidigare alltså var kommunens centrum. I kyrkbyområdet möts även Sjundeå ås huvudgrenar, Sjundeå å och Kyrkån, två vattenleder som tidigare i historien spelade en viktig roll, i synnerhet i de allra sydligaste delarna där ån flyter ut i havet. Denna del av Sjundeå å kallas i allmänhet för Pickalaån och var ännu i början av 1900-talet en havsvik med ångbåtstrafik från den nära havet belägna sjön Vikträsk. Det går busstrafik både till orterna runt omkring (framförallt Lojo) och Helsingfors. Med tåg kommer man till de närliggande orterna längs kustbanan, och till Helsingfors på ungefär 40 minuter. Bilresan från Sjundeå till Helsingfors går på 40 minuter eller något därunder.

Byar[redigera | redigera wikitext]

Aiskos, Andby (fi. Annila), Backa, Bläsaby, Bocks, Bollstad, Broända, Bäcks, Böle, Dansbacka, Engisby, Fall, Fjällskifte, Flyt, Fågelvik, Förby, Gammelby, Grisans, Grotbacka, Grönskog, Gårdskulla, Gårsböle, Gåsarv, Gästans, Göks, Harvs, Hollstens, Hummerkila, Hästböle, Järvans (fi. Järvenkylä), Kalans, Kanala, Karskog, Karuby, Kehla eller Käla (med järnvägsstation, uttalas tjäla), Kockis (fi. Kokkila), Kopula, Kvarnby (fi. Myllykylä), Kynnar (uttalas tj-), Lempans, Malm, Munks, Myrans, Mörsbacka, Nordanvik, Nummenkylä, Nyby, Näsby (fi. Niemenkylä), Palmgård, Pappila, Paturs, Pickala (fi. Pikkala), Pulkbacka, Purnus, Påvals eller Påvalsmalm, Pölans, Siggans, Sjundby (med Ängesby och järnvängshållplatsen Ängsby, fi. Ketola), Skinnars, Skräddarskog, Störsby, Störsvik, Sunnanvik, Svartbäck, Svidja (med vårdanstalt och Svidja slott, fi. Suitia), Tjusterby (fi. Tyyskylä), Tupala, Tupala Nyby, Veijans eller Vejans, Vesterby, Vikars, Ängsholm, Övitsby (fi. Yövilä).

Några andra ortnamn är Fanjunkars, Flytträsket (sankmark), Grönkulla (egendom), Sågarsfors (fors med kraftverk), Tegelbruksbacken, Vejansslätten

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2013”. Lantmäteriverket. 2013-03-07. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat13_su_nimet.xlsx. Läst 2013-12-05. 
  2. ^ [a b] ”KOMMUNERNAS INVÅNARANTAL I ALFABETISK ORDNING 31.12.2013”. Befolkningsregistercentralen. http://vrk.fi/default.aspx?docid=7767&site=5&id=0. Läst 17 januari 2014. 
  3. ^ Kommunalvalsresultatet, 2012 (svenska) Läst 14 november 2012.
  4. ^ Sjundeåborna säger nej till samgång med Lojo, HBL den 26 september 2011.
  5. ^ Sjundeå sade ja till kommunfusionen med Lojo, HBL den 9 november 2011.
  6. ^ Peter Sjöholm (8 maj 2011). ”Tjusterby gård i Sjundeå brann” (på svenska). Yle. http://svenska.yle.fi/artikel/2011/05/08/tjusterby-gard-i-sjundea-brann. Läst 2013-04-30. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]