Enebyberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°23′43″N 18°2′40″Ö / 59.39528°N 18.04444°Ö / 59.39528; 18.04444
Enebyberg
Kommundel
Land  Sverige
Landskap Uppland
Län Stockholms län
Kommun Danderyds kommun
Församling Danderyds församling
Koordinater 59°23′43″N 18°2′40″Ö / 59.39528°N 18.04444°Ö / 59.39528; 18.04444
Folkmängd 5 038
Grundad 1906
Tidszon CET (UTC+1)
Postort Enebyberg
Postnummer 182 XX
Enebybergs läge i Stockholms län
Red pog.svg
Enebybergs läge i Stockholms län
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 27 maj 2008)

Enebyberg är den nordligaste av fyra kommundelar i Danderyds kommun, Stockholms län.

Enebyberg har cirka 5000 invånare och är, liksom merparten av Danderyds kommun (Danderyd, Djursholm och Stocksund), ett villasamhälle som till stor del präglas av bebyggelse från första halvan av 1900-talet. Kommundelen gränsar i norr och öster till Täby kommun, i söder till kommundelen Danderyd och i väster till Sollentuna kommun. Befolkningsstatistiskt ingår bebyggelsen Enebyberg i tätorten Täby.


Historia[redigera | redigera wikitext]

Äldre historia[redigera | redigera wikitext]

Eneby by har rötter ända tillbaks till vikingatiden. Byn omnämns i skrift för första gången i ett domsbrev som är daterat den 28 maj 1354. Då fanns tre hushåll i byn, som då låg några hundra meter väster om den nuvarande Enebybergs gård. Under 1500-, 1600- och 1700-talen hörde byn huvudsakligen till Djursholmsgodset, som ägdes av släkten Banér.

År 1769 förvärvade bryggaren Anders Berg Västergården i Eneby by. Han uppförde den nuvarande huvudbyggnaden vid mitten av 1770-talet. Gården ligger i den västra delen av det nuvarande samhället, intill Rinkebyskogen. Traditionen säger att Anders Berg gav gården sitt nuvarande namn, Enebybergs gård genom att kombinera Eneby med sitt efternamn. Den uppgiften är dock obekräftad. Efterledet ”berg” syftar enligt vissa teorier istället på en numera bortsprängd kulle intill gården. Första gången som gårdsnamnet Enebyberg förekommer är i ett husförhörsprotokoll från 1771.[2]

Genom senare köp kom hela Eneby by att så småningom uppgå i Enebybergs gård. Efter några ägarskiften kom gården 1780 i notarien Thure Liebmans ägo. Han byggde på huvudbyggnaden med en andra våning. År 1787 byggdes flygelbyggnaderna[2]. Även under 1800-talet bytte gården ägare vid flera tillfällen.

Villasamhället[redigera | redigera wikitext]

Eneby skola, fotografi från tidigt 1900-tal. Idag är skolan lågstadium

Enebybergs moderna historia börjar 1906, då den dåvarande ägaren av Enebybergs gård, direktör Ernst Kihlberg, började stycka av gårdens ägor mellan Täbyvägen, Gamla Norrtäljevägen och gränsen mot Täby socken. Han planerade en villastad i anslutning till Roslagsbanan. Några årtionden tidigare hade liknande villastadsprojekt etablerats i bland annat de näraliggande områdena Djursholm och Stocksund. Ungefär samtidigt påbörjades även utbyggnaden av Enebybergs grannort Roslags Näsby.

Året därpå, 1907, bildades AB Enebybergs villastad på initiativ av Kihlberg. Därefter inleddes tomtförsäljningen. För att tillhandahålla och försälja byggnadsmaterial direkt på platsen lät bolaget uppföra en såg med hyvel invid Enebybergs gård. År 1909 fick järnvägen (nuvarande Roslagsbanan) en station (eg. anhalt) i östra delen av samhället. Allt fler tomter såldes och samhället växte. År 1914 hade bebyggelsen blivit så omfattande att Enebyberg kunde bilda municipalsamhälle.

Utvecklingen kom emellertid att stanna av under första världskriget. En första stadsplan över området upprättades 1921 av kommunala kartbyrån, företrädd av ingenjör Conrad Lundberg. Då bestod villaområdet endast av ett 80-tal villor. Den färdiga stadsplanen från 1923 kom dock att omfatta inte mindre cirka 550 tomter.

Inledningsvis koncentrerades villabebyggelsen till det nuvarande samhällets östra delar, utmed järnvägen och mellan den och landsvägen mot Roslagen. Samhället utvidgades under 1930-talet med området väster om Breda vägen i sydvästra Enebyberg. Under 1940-talet hade slutligen alla tomter i samhället blivit bebyggda.

Ny mark kom därefter inte att exploateras förrän i slutet av 1960-talet. Utvidgningen fortsatte under 1970-talet då rad- och kedjehusområden, bland annat Eneby Gårds-området (kedjehus uppförda av Skanska), samt ett litet affärs- och servicecentrum tillkom i västra Enebyberg.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Området var en del av Danderyds socken. Efter kommunreformen 1862 var området en del av Danderyds landskommun. 13 mars 1914 inrättades i landskommunen Enebybergs villastads municipalsamhälle. Detta bröts ut ur landskommunen med andra delar 1946 och bildade Danderyds köping som omfattade denna kommundel och också nuvarande kommundelen Danderyd. Bebyggelsen kom bara att utgöra en mindre del av ytan av köpingskommunen. 1971 uppgick köpingen i Danderyds kommun.[3]

Enebyberg har hört och hör till Danderyds församling.[4]

Området ingick till 1907 i Danderyds skeppslags tingslag, därefter i Södra Roslags domsagas tingslag. Från 1971 till 2007 ingick området i Södra Roslags tingsrätts domsaga och det ingår från 2007 i Attunda tingsrätts domsaga.[5]

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Grupphusområdet Eneby gård ligger på mark som tidigare brukades av Enebybergs gård

Samhället präglas helt av villa- och småhusbebyggelse, även om byggnadsstilen varierar. I de äldre östra delarna finns mycket kvar av det tidiga 1900-talets villaarkitektur. De nordvästra delarna består av grupphusbebyggelse, Eneby gård, som byggdes på 1970-talet.

I Enebyberg byggdes år 1928 ett bussgarage för Stockholms Läns Omnibus AB. Det förblev huvuddepå för bussarna i de norra förortskommunerna fram till 1979 då SL byggde en ny depå i Åkerby, norr om Täby Centrum. År 2000 sålde SL marken för bostadsbebyggelse. År 2004-2006 uppförde Myresjöhus 18 villor i modern funkisstil på platsen där det gamla bussgaraget tidigare legat.

År 2005 revs Folkets Hus på Gethagsvägen, trots att Länsstyrelsen ville att det arkitektoniskt intressanta funkishuset skulle bevaras. Det invigdes på 1930-talet av statsminister Per Albin Hansson. De sista decennierna inhyste byggnaden också bl.a. ungdomsgården Bragegården och klassrum åt den intilliggande Brageskolan samt kontor åt Enebybergs rektorsområde. På kort tid har tomten fyllts upp med nya villor.

År 2009 påbörjades en omfattande om- och utbyggnad av Eneby Torg. Den enda av byggnaderna från 1970-talet som kommer att bevaras är den som inhyser bland annat Enebykyrkan och biblioteket. Ett nytt förortscentrum började år 2010 uppföras i sydligaste delen av Enebyberg, bygget som stod färdigt senare samma år kom att kallas Enebyängen, och inhyser idag bland annat Coop stormarknad, apotek och restauranger m.m.

Enebybergs gård[redigera | redigera wikitext]

Enebybergs gård

Den gamla huvudbyggnaden vid Enebybergs gård stod i många år tom. Den var rivningshotad och mycket förfallen när kommunen år 1975 beslöt att restaurera gården.

Idag har huvudbyggnaden åter det utseende den hade omkring år 1800. Alla ekonomibyggnader är dock rivna. Det enda byggnad, förutom gårdens huvudbyggnad med två flyglar, som finns kvar är en mindre bostadsbyggnad, ”Statarlängan”. Vid slutet av 1900-talet flyttades den några hundra meter från sin ursprungliga plats, samtidigt som den restaurerades.

Gården, som kan hyras för fester och andra arrangemang, är även centrum för samhällets hembygdsförening, Enebybergs Gårds Förening.

Natur och friluftsliv[redigera | redigera wikitext]

Enebyberg ligger intill Rinkebyskogen. Från ortens centrum Eneby Torg leder en väg till Enebybergs gård och vidare till Rösjön, där det finns en kommunal badplats. Även grannkommunerna Sollentuna och Täby har badplatser vid Rösjön. Namnet Rösjön kommer från ett gränsröse på ön Rösjöholmen. När isen har lagt sig plogas en skridskobana på sjön.

Ängarna vid Rösjön är utmärkta för fågelskådning och ofta ser man bland annat korp, häger och hackspett. Älg, räv, groddjur, snok och rådjur är också vanligt förekommande, särskilt under de tider på dygnet då friluftsfolk och hundägare är inomhus. Markerna fram till Rösjön vårdas synbart aktivt för att bibehålla en biologisk mångfald och i skogen strax intill Eneby skogsväg, ca 400 meter väster om Enebybergs gård, hittar man ett rejält vindskydd och grillplats med utsikt över ett stycke våtmark.

Söder om Enebyberg, vid Rinkeby och inom synhåll från Danderyds kyrka, börjar Roslagsleden. Den fortsätter genom Rinkebyskogen via Enebybergs idrottsplats och Rösjön.

Midsommar firas vid Enebybergs gård.

Kända personer i Enebyberg[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistik från Statistiska Centralbyrån: Tätorter 2005 (MI 38 SM 0601)
  2. ^ [a b] Enebybergs gård förr och nu, Lars Johnsson, Krister Olinder, Enebybergs gårds förening, skrift nr 12, 2009, ISSN 1103-0186
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  5. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)