Roslagsbanan

Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök

UBxp nr 149 i Viggbyholm.

Ett typiskt tåg på Roslagsbanan, vid ändstationen Stockholms östra.

Roslagsbanan

		Kårsta L27
		Ekskogen
		Frösunda
		Lindholmen
		Molnby
		Ormsta
		Vallentuna
		Bällsta
		Kragstalund
		Täby kyrkby
		Visinge
		Ensta
		Tibble

		Österskär L28
		Tunagård
		Åkersberga
		Åkers Runö
		Täljö
		Rydbo
		Hägernäs
		Viggbyholm
		Galoppfältet
		Täby centrum

		Roslags Näsby
		Enebyberg
		Djurholms Ekeby
		Bråvallavägen

		Näsbypark L29
		Näsby allé
		Lahäll
		Altorp
		östberga
		Vendevägen

		Djursholms Ösby
		Mörby
		Stocksund
		Frescati
		Universitetet
		Stockholms östra L27 L28 L29

Roslagsbanan är en smalspårig järnväg i Stockholms nordöstra förorter, trafikerad av lokaltåg. Spårvidd 891 mm. Banan utgår från Stockholms östra och delar sig på tre linjer; mot Kårsta, Österskär och Näsbypark. Banan är dubbelspårig mellan Stockholms östra och Galoppfältet i Täby, och i övrigt enkelspårig. Den sammanlagda längden är 65 kilometer och det finns 39 stationer.

Huvudman och ägare är Storstockholms Lokaltrafik, SL. Trafikutövare är Roslagståg, ett företag som ägs av DSB och Tågkompaniet.

Trafiken på banan körs med motorvagnståg av typ X10p, byggda 1988-1995. Tågen drivs av el via kontaktledning, 1500 V likström.

[redigera] Trafikering

I lågtrafik är grundutbudet halvtimmestrafik på de tre linjerna (timmestrafik på sträckan Ormsta-Kårsta, samt fyra tåg i timmen på sträckan Stockholms östra-Åkersberga). I högtrafik går det fler tåg. Under eftermiddagsrusningen avgår 15 tåg i timmen från Stockholms östra - 3 tåg mot Näsbypark, 6 tåg mot Österskär och 6 tåg mot Lindholmen/Kårsta. I genomsnitt reser cirka 34 000 personer med Roslagsbanan varje vardag.

[redigera] Historik

Den nuvarande Roslagsbanan består av den södra delen det en gång så vidsträckta smalspåriga roslagsbanenätet. Ett antal bolag började bygga smalspåriga järnvägar i Uppland och Roslagen. Med tiden kom dessa att samlas under förvaltningen Stockholm-Roslagens Järnvägar med förkortningen SRJ. 1951 förstatligades SRJ och DHJ som i sig upptagit de övriga bolagen. De drevs vidare som dotterbolag innan de 1959 helt införlivades i SJ.

I slutet av 1960-talet ville SJ lägga ner allt smalspår, inklusive Roslagsbanan. Stockholms Läns Landsting gick då in och köpte trafik av SJ. 1 jan 1972 köpte SL ut bannätet söder om Rimbo med ambitionen att driva det i egen regi i fem år och sedan lägga ned, för då skulle tunnelbanan vara utbyggd till Täby centrum. Resten av trafiken skulle utföras med buss. Täbyborna ville dock inte ha tunnelbana, utan föredrog att ha Roslagsbanan kvar. Både banan och tågen var slitna och Roslagsbanan var hotad av nedläggning vid ett flertal tillfällen under 1970- och 1980-talen. Efter att en folkomröstning hölls den 23 mars 1980 i Vallentuna och Täby kommuner beslutades dock att banan skulle behållas och rustas upp. Så har också skett, bl a har nya fordon (X10p) köpts in, signalsystemet bytts ut och spåret rustats upp på delar av banan. Dessutom har två nya dubbelspårssträckor byggts: En ny bro över Stocksundet (den gamla bron var enkelspårig) med ny station i Stocksund, samt sträckan Roslags Näsby-Galoppfältet.

Alla delar av banan överlevde dock inte efter att SL tagit över. Den trafiksvaga linjen Djursholms Ösby-Eddavägen lades ner 1976, och sträckan Kårsta-(Sparren)-Rö-Rimbo slutade trafikeras januari 1981 och revs upp 1982. Egentligen var planen att hela sträckan Lindholmen-Rimbo skulle läggas ner på samma gång, men eftersom vägarna söder om Kårsta var för dåliga för att klara busstrafik fick denna del av banan ligga kvar tills vägarna rustats upp. Nedläggningen av sträckan Lindholmen-Kårsta genomfördes dock aldrig eftersom landstinget gjorde en helomvändning och beslutade om upprustning av hela banan. Man tog även principbeslut om att återuppbygga banan till Rimbo, men detta projekt har ännu inte blivit av. Sedan dess har det gamla stationsområdet i Rimbo bebyggts med radhus och ett nytt affärscentrum. Troligen blir återuppbyggnaden av bandelen Kårsta-Rimbo aldrig av, eftersom SL nu planerar för en ny normalspårig pendeltågslinje från Solna till Norrtälje - se nedan.

[redigera] Framtid

Under 2000-talets första årtionde diskuteras det att komplettera Roslagsbanan med en ny järnväg (Stockholm -) Solna - Danderyd - Täby - Arninge, eventuellt förlängd Åkersberga - Norrtälje, avsedd för pendeltågstrafik. Tågen kommer alltså att likna andra pendeltåg och passera Stockholms Central. En sådan järnväg kan byggas först efter det att Citybanan är byggd och kan bli klar tidigast 2020, troligare 2030. Enligt förslaget skulle Roslagsbanan bli kvar. Om sträckan Arninge-Åkersberga byggs, kommer emellertid motsvarande sträcka på Roslagsbanan troligtvis att läggas ned.

Som ett av utredningsalternativen för järnvägen i Roslagen finns dock ett alternativ där man ökar hastigheten på banan till 140km/h och kör väsentligt längre tåg än idag. På så sätt vore det möjligt att få en liknande transportkapacitet gentemot pendeltågen.

Banans ställning är dock säkrad då befolkningsutvecklingen i Roslagen gjort att det nu behövs både tåg och bussar för att klara transportbehovet.

Under 2007 har SL:s styrelse beslutat att bygga fler dubbelspår på banan. Det är dock inte helt klart vilken av sträckorna Roslags Näsby-Ormsta och Rydbo-Åkersberga som byggs först.

Externa länkar: [1], [2], [3].

[redigera] Linjesträckningar

Geografiskt korrekt linejkarta över Roslagsbanan

Stockholms östra - Djursholms Ösby - Roslags Näsby - Täby kyrkby - Vallentuna - Lindholmen - Kårsta
Stockholms östra - Djursholms Ösby - Roslags Näsby - Täby centrum - Rydbo - Åkersberga - Österskär
Stockholms östra - Djursholms Ösby - Altorp - Näsbypark
Uppsala - Länna - Faringe (museijärnväg, se Upsala-Lenna Jernväg)
Dannemora - Gimo - Hargshamn - Hallstavik (Dannemora - Hargshamn breddades till normalspår på 1970-talet och byggdes ut till Hallstavik 1977; endast godstrafik)

Linje	Sträcka	Längd	Stationer
L27	Stockholm Ö – Kårsta		18
L28	Stockholm Ö – Österskär		18
L29	Stockholm Ö – Näsbypark		12
Totalt		65 km	39

I Samtrafikens tågtidtabeller har Roslagsbanans linjer numren 121 (Stockholm - Kårsta), 122 (Stockholm - Österskär) och 123 (Stockholm - Näsbypark).

[redigera] Nedlagda linjesträckningar

Stockholms östra - Engelbrektsplan
Stocksund - Långängstorp
Djursholms Ösby - Eddavägen - Svalnäs
Kårsta - Rimbo (Stockholms läns landsting har fattat ett principbeslut om återuppbyggnad av denna sträcka, men inga pengar har tilldelats)
Rimbo - Norrtälje
Rimbo - Hallstavik
Uppsala - Länna - Faringe - Rimbo (Sträckan Uppsala - Faringe är museijärnväg, se Lennakatten)
Faringe - Gimo
Dannemora - Gimo - Hargshamn (endast persontrafiken nedlagd, godstrafik bedrivs på sträckan Dannemora - Hargshamn - Hallstavik, numera normalspårig)
Knaby - Ramhäll (bibana till Dannemora-Harg, hade endast godstrafik)
Risinge - Norrvällen (bibana till Dannemora-Harg, hade endast godstrafik)
Norrmon - Lövstabruk (bibana till Dannemora-Harg, hade endast godstrafik)

[redigera] Spårvägen i Stocksund

År 1911 öppnade SRJ en spårvägslinje mellan Stocksund och Långängstorp (ursprungligt namn Långängen). Linjen hade normalspår (1435 mm) och fungerade som en matarlinje till det övriga linjenätet. Avsikten var att denna linje skulle varit början till ett planerat större spårvägsnät i Stocksund, Djursholm och Danderyd, något som dock aldrig förverkligades.

SRJ valde i stället år 1934 införliva banan med sitt övriga linjenät och byggde därför om den till smalspår (försmalning av spårvidd är en ytterst ovanlig åtgärd). De teakklädda spårvagnarna kunde därigenom ersättas med smalspåriga vagnar ur den normala vagnparken för Djursholmsbanorna. Spårvägen byggdes alltså om till järnväg. Efter att ha förstatligats år 1959 nedlades linjen av SJ år 1966.