Frans G. Bengtsson

Frans G. Bengtsson (1894-1954).

Frans Gunnar Bengtsson, född 4 oktober 1894 på Rössjöholms slott i Skåne, död 19 december 1954 i Ribbingsfors i Gullspångs kommun, var en svensk författare, lyriker och översättare. Bengtsson är mest känd för romanen Röde Orm, som utspelar sig under vikingatiden och utgavs i två delar 1941 och 1945. Han ligger begraven på Amnehärads kyrkogård i Gullspång i Västergötland.^[1]

Mannen och verket [redigera]

Frans G. Bengtsson vid skrivmaskinen tillsammans med sin son Joachim. Från Vecko-Journalens julutgåva 1943.

Bengtsson föddes på godset Rössjöholm i Tåssjö utanför Ängelholm, där hans far Sven Bengtsson arbetade som förvaltare. År 1920 tog Bengtsson filosofie kandidat-examen vid Lunds universitet och 1931 fil.lic-examen i litteraturhistoria med poetik, där hans inledning till den egenhändigt översatta Walden fungerade som licentiatavhandling. År 1939 gifte han sig med Gerda Fineman, som var sekreterare på det förlag som utgav Bengtssons verk. Bengtsson avled 1954 i Ribbingsfors i Gullspångs kommun.

Bengtsson började sin bana som poet och gav 1923 ut sin första diktsamling, Tärningkast, som fick gott mottagande av kritikerna. Det gällde dock inte i samma grad hans nästa diktsamling, Legenden om Babel. Han ägnade sig efter detta mer åt essäer. Hans omfattande historiska och litterära kunskaper bidrog tillsammans med hans utsökta stilistik till att göra såväl hans essäer som berättelser mycket läsvärda. Bengtsson har även genomfört en del minnesvärda översättningar, till exempel Henry David Thoreaus Skogsliv vid Walden och John Miltons Det förlorade paradiset.

Till Bengtssons främsta verk hör Karl XII:s levnad, och Röde Orm, varav särskilt den senare ännu läses. I SVT:s program Röda Rummet framröstades den år 1998 till 1900-talets tredje mest betydelsefulla svenska bok, efter Vilhelm Mobergs utvandrar-svit och Harry Martinsons Aniara. En liknande och samtidig publikomröstning genom bibliotekens försorg placerade Röde Orm på sjunde plats bland århundradets svenska böcker.

Särskilt under sin studietid var Bengtsson schackentusiast, även om hans färdigheter enligt egen utsago inte skall ha varit de allra bästa.

Politisk hållning [redigera]

Bengtsson var militärromantiker och hade antidemokratiska och rasistiska åsikter som kommer till uttryck i enstaka essäer. I Silversköldarna (essäer tryckta i tidskrifter, samlade och omtryckta 1931 när Bengtsson var 37) skriver han att Gobineaus spekulationer om härskarraser besitter vackra drag av begriplighet och förnuft, och att dennes filosofi spottar

"energiskt på sitt Europa på grund av det skådespel det med sin allförhärjande demokrati erbjuder av alltmer fullkomnad degeneration. […] Efter hand som det ädla blodet sinar eller alltför mycket utspädes, förfaller samhällets feodala struktur, som hållit en ungdomlig vitalitet vid makt i varje lem: statsorganismen skrumpnar samman […] medelmåttans och demokratins hydra kravlar nytert fram ur sin håla".

Å andra sidan vände han sig i dikten "I döendets tid", publicerad i Ord och Bild 1942, mot de totalitära regimerna som stred i andra världskriget och mot kriget generellt. Likaså är i Röde Orm från 1941 juden Salaman en sympatisk huvudperson, och Bengtsson framhåller den kulturella förfiningen hos de muslimska morerna i kontrast mot de mera råbarkade nordmännen. Han bidrog också till den brittiska propagandaskriften Det isolerade öriket, menad att framhålla brittiska samhälleliga och kulturella förtjänster.^[2]

Ett norskt förlag under nya herrar under ockupationen ville ge ut Röde Orm "efter vissa strykningar och rättelser". Bengtsson svarade i ett brev till förläggaren Ragnar Svanström:

"Varken ett komma eller en jude skall med mitt medgivande borttagas ur boken [...] jag vägrar överhuvud att bli översatt till norska förrän herrar kretiner och kriminaldårar upphört att syssla med förlagsverksamhet därstädes, och helst upphört med allt annat också."

En liknande kommentar till en liknande förfrågan från det tyskockuperade Prag:

"Måtte Sodoms och Gomorras eld tvätta den värld ren, där den sortens ting framfödas ur skurkars incest med idioter."

Bibliografi [redigera]

Poesi, essäer och berättelser [redigera]

Tärningkast (poesi, 1923) (innehåller bland annat En ballad om franske kungens spelmän)
Legenden om Babel (poesi, 1925)
Litteratörer och militärer (essäer, 1929)
Silversköldarna (essäer, 1931)
De långhåriga merovingerna (essäer, 1933)
Karl XII:s levnad (en "berättelse om kungens liv och verk", 2 band, 1935-36)
Sällskap för en eremit (essäer, 1939)
Röde Orm (äventyrsberättelse)
- Sjöfarare i västerled (del 1, 1941)
- Hemma och i österled (del 2, 1945)
För nöjes skull (essäer, 1947)
Dikter (1950) (innehåller Tärningkast, Legenden om Babel samt ytterligare ett dussin dikter))
Den lustgård som jag minns (berättelse om författarens barndom, 1953)
Tankar i gröngräset (nyutgåva 1953 av tidigare essäer, urval enligt A Walk to an Ant Hill)
Samlade skrifter (10 volymer, 1950-55)

Postumt [redigera]

Folk som sjöng, och andra essäer (1955) (Huvudsakligen essäer som varit bidrag i tidskrifter, urval av Ingvar Andersson från F.G.B:s litterära kvarlåtenskap)
Konsten att läsa (Oslo, 1960) (Fyra tidigare essäer kring temat "läsning", samlade i en norsk bok i serien "Nordisk skrivekunst")
Lycklig resa (1960) (Återutgiving av ett antal texter med självbiografisk karaktär.) Libris 8072939, ISSN 99-0105689-6
Inför kvinnan ställd: efterlämnade dikter (1964) (i urval av Hjalmar Gullberg)
Röde Orm (2 band - Bra Böcker, 1975, 1976) (utgåva kompletterad med företal av Sten Möllerström) Libris 490038
Mest för nöjes skull (1984) (Återutgiving av ett antal omtyckta essäer.) Libris 471365, ISSN 99-0109262-0
Breven till Tristan (1985) ISBN 91-1-851572-X (brev till Sigfrid Lindström)
Äreräddning för Campeadoren (essäer, 1986) (Essäer som varit publicerade i tidskrifter, urval av Rolf Arvidsson från F.G.B:s litterära kvarlåtenskap) ISBN 91-1-871002-6
Valfrändskaper (FGB:s 120 artiklar i Svensk Uppslagsbok) (1989) ISBN 91-7024-538-X
Lyrisk Slutlikvid (1990) ISBN 91-7024-659-9
Fyra texter om liv och läsning (1991) ISBN 91-971239-1-9
Epistlar till vänner (1993) ISBN 91-7024-981-4

I översättning [redigera]

Waffengänge : Hist. Essais; övers. till tyska av Elsa Carlberg; München (1942)
Red Orm - första delen; övers. till engelska av Barrows Mussey (1943).
Die rote Schlange : Abenteuer eines Seefahrers ums Jahr 1000, första delen, övers. till tyska av Elsa Carlberg; München (1943)
Orm le rouge; övers. till franska av T Hammar; Paris (1947).
A Walk to an Ant Hill and Other Essays (1950) övers. av Michael Roberts and Elspeth Schubert, född Harley. Boken innehåller översättningar av följande 15 tidigare essäer: Promenad till en myrstack , En gammal ek, Tankar i gröngräset, Framför en bokhylla, Villon, Silversköldarna, Karl XII, Wellington, Stonewall Jackson, Robert Monro, Sergeant Bourgogne, De långhåriga merovingerna, Min debut hos fotografen, Hur jag blev skribent, Vintermänniskan.
Röde Orm i engelsk översättning: The Long Ships (1954), där översättaren Michael Meyer av okänd anledning strukit åtminstone ett mycket roligt stycke.
The Long Ships är också titeln på en engelsk-jugoslavisk film från 1963. Filmens handling har dock, från ett par idéer ur Röde Orm, utvecklats till någonting helt annat.
Röde Orm i tysk översättning: Die Abenteuer des Röde Orm (1978)
Röde Orm är översatt till åtminstone 24 språk: afrikaans, danska, engelska, esperanto, estniska, finska, franska, färöiska, isländska, italienska, japanska, kroatiska, lettiska, litauiska, nederländska, norska, polska, rumänska, ryska, slovenska, tjeckiska, tyska, ungerska och vietnamesiska.