François Jacob

Från Wikipedia
François Jacob Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1965
FöddFranck François Louis Jacob[1]
17 juni 1920[2][3][4]
Nancy[5][1]
Död20 april 2013[6][1] (92 år)
Paris fjortonde arrondissement[1], Frankrike
BegravdMontparnassekyrkogården
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidLycée Carnot
Medicinska fakulteten i Paris, doktorsexamen, [7]
SysselsättningBiokemist, professor[8], filmproducent[9], filmklippare[9], filmregissör, självbiograf, genetiker, fysiolog, universitetslärare, manusförfattare[10]
Befattning
Stol nummer 38 i Franska akademien (1996–2013)
Kansler, Franska befrielseorden (2007–2011)
ArbetsgivareCollège de France (1964–1991)[8]
BarnOdile Jacob (f. 1954)
Utmärkelser
Mendel Medal (1962)[11]
Grand Prix Charles-Leopold Mayer (1962)
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1965)[12][13]
Utländsk ledamot av Royal Society (1973)[14]
Arnold Reymond-priset (1974)[15]
Leeuwenhoek-föreläsningen (1977)
Sir Hans Krebs-medaljen (1982)
Hedersdoktor vid Valencia Universitet (1993)[16]
Storkors av Hederslegionen
Hedersdoktor vid Universidad Autónoma de Madrid
Companion av Franska befrielseorden
Hedersdoktor vid nya universitetet i Lissabon
Storofficer av Nationalförtjänstorden
Croix de Guerre 1939–1945
Redigera Wikidata

François Jacob, född 17 juni 1920 i Nancy, Meurthe-et-Moselle, Frankrike, död 19 april 2013 i Paris, var en fransk biolog. År 1965 erhöll han Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina upptäckter rörande genetisk styrning av enzym- och virussyntes och mRNA. Han delade priset med Jacques Monod och André Lwoff.[17][18][19][20]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Jacob var enda barnet till Simon, en köpman, och Thérèse (Franck) Jacob, i Nancy, Frankrike. Han var nyfiken och lärde sig läsa i ung ålder. Albert Franck, Jacobs morfar, en fyrstjärnig general, var Jacobs förebild i barndomen. Vid sju års ålder började han in i Lycée Carnot, där han skolades under de kommande tio åren. Han beskriver sin far i sin självbiografi som en "konformist i religionen", medan hans mor och andra familjemedlemmar, som var viktiga i hans barndom, var sekulära judar.[21]

Även om jacob var intresserad (och begåvad) av fysik och matematik, skrämdes han av utsikten att tillbringa ytterligare två år i "en ännu mer drakonisk regim" för att förbereda sig för högre studier vid Polytechnique. Istället, efter att ha sett en kirurgisk operation som cementerade hans "lilla intresse" för medicin, gick han in på läkarlinjen.[22]

Under den tyska ockupationen av Frankrike – och efter sin mors död – lämnade Jakob Frankrike för Storbritannien för att ansluta sig till krigsinsatsen. Jacob, som bara hade avslutat sitt andra år av medicinska studier, gick med i det medicinska kompaniet i den franska 2:a Armédivisionen 1940. Han skadades i en tysk flygattack 1944 och återvände till det nu befriade Paris den 1 augusti 1944.[23] För sin krigstjänst tilldelades han Frankrikes högsta utmärkelse under andra världskriget för tapperhet, Frihetskorset, liksom Légion d'honneur och Croix de guerre.

Efter att ha återhämtat sig återvände Jakob till läkarlinjen och började forska om tyrothricin[24] och lära sig bakteriologimetoderna i processen. Han avslutade en avhandling som han beskrev som "replikerade amerikanskt arbete" om antibiotikats effektivitet mot lokala infektioner och blev läkare 1947. Även om han lockades till forskning som karriär, avskräcktes han av sin egen upplevda okunnighet efter att ha deltagit i en mikrobiologikongress den sommaren. Istället började han arbeta på Cabanel Center, där han hade gjort sin avhandlingsforskning. Hans nya arbete innebar tillverkning av antibiotika, tyrothricin. Senare kontrakterades centret för att konvertera krutfabriker för penicillinproduktion (även om detta skulle visa sig omöjligt).[25]

Under denna period träffades Jacob och började uppvakta sin kommande hustru, Lise Bloch.[26] Han gifte om sig 1999 med Geneviève Barrier.[27]

Vetenskapligt arbete[redigera | redigera wikitext]

År 1961 utforskade Jacob och Monod idén att kontrollen av enzymuttrycksnivåer i celler är ett resultat av reglering av transkription av DNA-sekvenser. Deras experiment och idéer gav drivkraft till det framväxande området molekylär utvecklingsbiologi och av transkriptionell reglering i synnerhet.

Med den tidigare bestämningen av DNA:s struktur och centrala betydelse blev det tydligt att alla proteiner producerades på något sätt från dess genetiska kod, och att detta steg kan utgöra en viktig kontrollpunkt. Jacob och Monod gjorde viktiga experimentella och teoretiska upptäckter som visade att när det gäller laktossystemet (i bakterien E. coli) finns det specifika proteiner som ägnas åt att undertrycka transkriptionen av DNA till dess produkt (RNA, som i sin tur avkodas till protein).

Denna förträngare (laktpressorn) tillverkas i alla celler, binder direkt till DNA vid de gener som den kontrollerar och fysiskt förhindrar att transkriptionsapparaten får tillgång till DNA. I närvaro av laktos omvandlas en del av laktosen till allolaktos, vilket binder till förträngningen som gör att det inte längre kan binda till DNA, och den transkriptionella förträngningen lyfts. På detta sätt är en robust feedbackloop konstruerad som gör att uppsättningen laktossmälta proteinprodukter endast kan tillverkas när de behövs.

Jacob och Monod utvidgade denna förträngarmodell till alla gener i alla organismer i sin första ansats. Regleringen av genaktivitet har utvecklats till en mycket stor underdisciplin av molekylärbiologi, som i själva verket uppvisar enorm variation i mekanism och många nivåer av komplexitet. Nuvarande forskare finner regulatoriska händelser på alla tänkbara nivåer av de processer som uttrycker genetisk information. I det relativt enkla genomet av bagerijäst är (Saccharomyces cerevisiae), är 405 av dess 6 419 proteinkodande gener direkt involverade i transkriptionell kontroll, jämfört med 1 938 för enzymer.

Utmärkelser och hedersbetygelser[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Jacob, François; E. L. Wollman. Sexuality and the Genetics of Bacteria. Academic Press, 1961 OCLC 251900319
  • Jacob, François. The Possible & The Actual. Pantheon Books, 1982 ISBN 9780295958880
  • Jacob, François. The Statue Within: An Autobiography by, translated from the 1987 French edition by Franklin Philip. Basic Books, 1988. ISBN 978-0-465-08223-0; new edition: 9780879694760
  • Jacob, François. The Logic of Life. translated from the 1976 French edition by Princeton University Press, 1993 ISBN 0394472462
  • Jacob, François. Of Flies, Mice and Men, translated from the French edition and published by Harvard University Press, 1998 ISBN 9780674631113

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, François Jacob, 30 augusti 2021.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Fichier des personnes décédées, läs online, läst: 3 november 2023, licens: licence ouverte 2.0.[källa från Wikidata]
  2. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Жакоб Франсуа”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  3. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  4. ^ Encyclopædia Britannica, Francois Jacob, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Жакоб Франсуа”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ födelseattest, s. 29, läs online, läst: 3 november 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.sudoc.fr.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Lista över professorer vid Collège de France, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] Projet de découvrabilité numérique du catalogue de films du RDIFQ.[källa från Wikidata]
  10. ^ läst: 14 september 2023.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, genetics.org.uk.[källa från Wikidata]
  12. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1965 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 4 maj 2020.[källa från Wikidata]
  13. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 4 maj 2020.[källa från Wikidata]
  14. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 187, läs online.[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, uniris.unil.ch.[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, www.uv.es.[källa från Wikidata]
  17. ^ Morange, Michel (2013). ”François Jacob (1920–2013) French freedom fighter who helped to uncover how genes are regulated”. Nature 497 (7450): sid. 440. doi:10.1038/497440a. PMID 23698437. Bibcode: 2013Natur.497..440M. 
  18. ^ [a b] Jacob, F.; Girard, M. (1998). ”Andre Michel Lwoff. 8 May 1902–30 September 1994”. Biographical Memoirs of Fellows of the Royal Society 44: sid. 255–263. doi:10.1098/rsbm.1998.0017. ISSN 0080-4606. PMID 11623983. 
  19. ^ ”Nobel-winning biologist Francois Jacob dies at 92”. The Raw Story. Arkiverad från originalet den 9 september 2014. https://web.archive.org/web/20140909090851/http://www.rawstory.com/rs/2013/04/21/nobel-winning-biologist-francois-jacob-dies-at-92/. Läst 22 april 2013. 
  20. ^ [a b] Morange, Michel (2017). ”François Jacob. 17 June 1920 – 19 April 2013”. Biographical Memoirs of Fellows of the Royal Society 63: sid. 345–361. doi:10.1098/rsbm.2016.0021. ISSN 0080-4606. 
  21. ^ Jacob, The Statue Within, pp 20–57. Quotes from pp 42 and 53.
  22. ^ Jacob, The Statue Within, pp 84–88. Quote from p 86
  23. ^ Jacob, The Statue Within, pp 98–165
  24. ^ Jacob, "The Statue Within", pp 194–95
  25. ^ Jacob, The Statue Within, pp 166–199
  26. ^ Jacob, The Statue Within, pp 199–206
  27. ^ Nobel Lectures, Physiology or Medicine 1963–1970. World Scientific Pub Co Inc. 1999. ISBN 978-9810234126 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=François_Jacob&oldid=53209453”