Pitcairnöarna

Wikipedia

(Omdirigerad från Pitcairn)
Hoppa till: navigering, sök
Pitcairn Islands
Pitkern Ailen
Pitcairnöarnas flagga
Pitcairnöarnas statsvapen
(Flagga) (Statsvapen)
Nationellt valspråk:
Nationalsång: Come ye Blessed
Pitcairnöarnas läge
Huvudstad Adamstown
Största stad Adamstown
Officiell språk engelska, pitkern
Statsskick
statsöverhuvud
borgmästare		 Brittiskt territorium
Elizabeth II
Jay Warren
Självständighet
 • Deklarerad
 • Erkänd

Yta
 • Totalt
 • Vatten
47 km² (235:a)
Folkmängd
 • Totalt
 • Befolkningstäthet
50 (235:e)
1 inv/km² (197:e)
BNP (PPP)
 • Totalt 2003
 • Per capita
(ej rankad)
Valuta Nyzeeländsk dollar (NZD)
Tidszon UTC-8
Topografi
 • Högsta punkt

 • Största sjö

 • Längsta flod
Pawala Valley Ridge
347 m ö.h.

km²

km
Nationaldag 23 januari (1790)
Landskod PN, PCN
Landsnummer +649

Pitcairnöarna (engelska: Pitcairn Islands eller Pitcairn and dependencies, pitcairnersiska: Pitkern Ailen) är en brittisk kronkoloni i Polynesien i södra Stilla havet. Huvudstad är Adamstown.

Innehåll

[redigera] Geografi

Området består av fem öar där Pitcairn är huvudön och den enda bebodda ön

Pitcairnöarna är världens folkfattigaste självstyrande territorium med 46 invånare (juli 2005) varav de flesta härstammar från Bountys myterister som kom till ön 1790. 1937 fanns där 237 invånare, men invånarantalet har sjunkit sedan dess på grund av utvandring, främst till Nya Zeeland. Samhällets gemensamma kostnader finansieras helt av öns frimärksförsäljning.

På ön talas kreolspråket pitcairnesiska, en blandning mellan 1700-talsengelska och tahitiska. Officiellt språk är dock engelska. På ön finns varken hotell, hamn eller flygplats. Båtar kommer oregelbundet, så ett brev till eller från ön kan ta flera månader.

Pitcairn har en area om 47 kvadratkilometer, en kustlinje på 41 kilometer och högsta punkten är Pawala Valley Ridge med 347 m.ö.h.

[redigera] Historia

HMS Bounty
HMS Bounty
Pitcairnöarna
Pitcairnöarna

Öarna upptäcktes av polynesier som förefaller ha bott på Pitcairn och Henderson i flera sekler. Arkeologer tror att polynesierna bodde där ända fram på 1400-talet men öarna var obebodda när de upptäcktes av den portugisiske sjöfararen Pedro Fernandez de Quiros 1606 men föll i glömska. Återupptäcktes den 2 juli 1767 av brittiske sjöfararen kapten Philip Carteret på fartyget "Swallow" och namngavs då efter den besättningsman som först såg ön.

Efter myteriet på Bounty 1789 begav sig myteristerna först till Tahiti. 9 av myteristerna, 6 tahitiska män och 11 tahitiska kvinnor lämnade Tahiti och landsteg på Pitcairn den 23 januari 1790. De tog vara på allt användbart på Bounty och Matthew Quintal satte fartyget i brand. Det dröjde till 1808 innan det amerikanska fartyget Topaz under kapten Mayhew Folger kom till ön.

Livet på ön hade kommit att präglas av våld och förtyck mot tahitierna, och ledde till döden för de flesta av männen. Brittiska sjömän, som besökte ön 1814, hittade bara en myterist vid liv, John Adams som levde med 9 kvinnor. Kvinnorna hade fått barn med några av de sedermera avlidna myteristerna och dessa barn var vid liv. Adams och Maimiti (Christians änka) hävdade att Christian hade blivit mördad under konflikterna mellan myteristerna och de tahitiska männen. Övriga hade dött under oroligheterna eller av andra anledningar. Innan de upptäckte Pitcairnön där de brände fartyget och slog sig ned.

Pitcairn blev en brittisk koloni den 29 november 1838 och blev den första brittiska kolonin i Stilla havet. Samma år fick Pitcairn kvinnlig rösträtt som första territorium i världen.

Efter att från början ha förvaltats som del i kolonin Fiji och som del i British Western Pacific Territories (Brittiska Västra Stillahavsterritoriet) ombildades Pitcairn den 10 oktober 1970 till ett eget territorium Pitcairn and dependencies. Pitcairnöarna är idag det enda brittiska territoriet i Stilla havet.

2004 dömdes sex män, ungefär halva öns manliga befolkning, inklusive borgmästaren Steve Christian för olika sexualbrott, inklusive våldtäkt. [1]

[redigera] Kultur och religion

Kulturen på Pitcairnöarna är en blandning av engelska och tahitiska traditioner. På 1890-talet anlände missionärer (Sjundedagsadventister) till öarna. Deras inverkan på samhället har också varit stor genom decennierna. Kyrkans betydelse har dock minskat på senare år, även om åtta personer uppges besöka gudstjänsterna regelbundet.

[redigera] Kommunikationer

Det finns bara satellittelefoner på öarna. Något mobilnät existerar inte. Öborna kommunicerar ofta med hjälp av kommunikationsradio. Adamstown är utrustad med trådlöst 128 kbps internetnätverk.

Invånarna kan lyssna på utländska stationer på kortvågsbandet. Utländska tv-kanaler kan ses med hjälp av parabolantenner och de flesta hushåll har dvd-spelare.

[redigera] Transporter

Pitcairnöarna har ingen flygplats eller hamn för stora båtar. Landstigning sker från mindre båtar.

Om man vill resa till Pitcairn från exempelvis Sverige måste man först flyga till Tahiti och därefter vidare till ön Mangareva i Franska Polynesien. Sedan återstår en båttur på 30 timmar. Ibland avgår inte båten på flera månader.

Man kan också åka med några av de fraktbåtar som då och då går mellan Nya Zeeland och Pitcairn. Resan tar sju dygn och båttrafiken följer inga fasta tidtabeller, så det gäller att resa tillbaka när tillfälle ges. Annars kan man bli fast på öarna under en längre tid än beräknat.

[redigera] Snabbfakta

[redigera] Externa länkar

Brittiska besittningar (British overseas territories)
Akrotiri och Dhekelia | Anguilla | Bermuda | Brittiska Antarktis | Brittiska territoriet i Indiska oceanen | Brittiska Jungfruöarna | Caymanöarna | Falklandsöarna | Gibraltar | Montserrat | Pitcairnöarna | Sankt Helena | Sydgeorgien och Sydsandwichöarna | Turks- och Caicosöarna
Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Pitcairn%C3%B6arna
Personliga verktyg