Könsidentitet

Från Wikipedia

Könsidentitet är en persons självidentifierade kön, en persons subjektiva upplevelse av att tillhöra ett visst kön.[1] Könsidentiteten är inte med nödvändighet baserat på biologiska fakta, oavsett om de är objektiva eller antagna, inte heller är den kopplad till personens sexuella läggning. Könsidentitet kan korrelera med en persons vid födseln tilldelade kön eller kan skilja sig från det, liksom den kan överensstämma med eller skilja sig från de olika biologiska bestämningsfaktorerna för kön.[2]Könsuttryck speglar vanligtvis en persons könsidentitet, men så är inte alltid fallet.[3][4]

De möjliga könsidentiteterna en person kan ha anses vara: kvinnlig, manlig eller någon typ av ickebinär könsidentitet.[5][6] Till de ickebinära könsidentiteterna räknas till exempel att ha en könsidentitet mellan kön, ha ett tredje kön,[7] identifiera sig med mer än ett kön (bigender, trigender),[8][9] inget kön (agender) och att ha en fluktuerande könsidentitet (gender fluid).[10]

I de flesta samhällen finns det en grundläggande uppdelning mellan sådant som anses manligt respektive kvinnligt,[11] en binär könsnorm som de flesta ansluter sig till och som inkluderar förväntningar på maskulinitet och femininitet i alla aspekter av kön: biologiskt kön, genus ( inklusive könsuttryck), och könsidentitet.[12] En del människor identifierar sig inte med de aspekter av kön som tilldelas deras biologiska kön;[13]Några av dessa människor är transpersoner. Det finns exempel på män och kvinnor som korsar könsgränserna genom hela historien och i praktiskt taget alla kulturer. Det är helt enkelt en naturligt förekommande del av alla samhällen.[14] Vissa samhällen har fler än två könskategorier.

Termen könsidentitet myntades av psykiatriprofessorn Robert J. Stoller 1964 och populariserades av psykologen John Money.[15][16][17]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Könsidentitet var ursprungligen en medicinsk term som användes för att förklara könskorrigerande operationer för allmänheten.[18] Termen återfinns också inom psykologin.[19] och inom biologin, vad gäller könskategorisering. På senare år har termen börjat användas inom olika juridiska områden, främst vad gäller mänskliga rättighetsfrågor.[20][21] Sociologi, genusvetenskap och feminism är fortfarande benägna att referera till både könsidentitet, könsroll och olika sexuella beteenden och preferenser med hjälp av termen genus.[källa behövs]

Formandet av könsidentiteten[redigera | redigera wikitext]

Formandet av könsidentiteten är en komplex process som startar redan vid befruktningen, och involverar ett antal kritiska tillväxtprocesser under fosterstadiet och även inlärda erfarenheter efter födseln.

Även om man ännu inte fullt ut förstått hur könsidentiteten formas har många olika faktorer antagits påverka den. Biologiska faktorer som kan påverka könsidentiteten inkluderar nivåerna av könshormon och regleringen av gener.[22] Sociala faktorer som kan påverka könsidentiteten omfattar familjeförväntningar och signaler från massmedia och andra normbildare.[23] Naturvetenskapliga forskare lutar åt att det är hjärnan snarare än sociala faktorer som styr könsidentiteten.[24]

I vissa fall kan en persons könsidentitet vara oförenlig med deras biologiska könskaraktäristika, vilket resulterar i att personen klär sig som och/eller uppträder på ett sätt som av omgivningen anses ligga utanför det socialt accepterade, utanför normen. Personer med de könsuttrycken kan beskrivas som gender variant.[25] En annan vanlig term för dessa personer är transpersoner, även om det begreppet också omfattar de vars könsidentitet, men inte deras könsuttryck, stämmer med deras biologiska kön.

Juridiska aspekter[redigera | redigera wikitext]

Flera länder har infört skydd mot diskriminering på grund av könsidentitet, ofta som en form av diskriminering på grund av kön eller sexuell läggning. Bland de länder som anser den typen av diskriminering vara en förbjuden form av könsdiskriminering finns tretton av medlemsstaterna i EU, medan två av dem anser det vara en form av diskriminering på grund av sexuell läggning.[20] Flera delstater i USA förbjuder också diskriminering på grund av könsidentitet, inom vissa samhällsområden[26], ofta som självständig diskrimineringsgrund. Till de delstater som förbjuder diskriminering på grund av könsidentitet hör New York.[26]

Den svenska diskrimineringslagstiftningen har istället utformats så skyddet för transpersoner omfattar "könsöverskridande identitet eller uttryck", vilket innebär att det enbart omfattar transpersoner, inte alla människor, som de flesta andra diskrimineringsgrunder.

En del länder har också skyddslagstiftning mot hets eller hatbrott mot transpersoner, där det i allmänhet är könsidentitet som anges vara den egenskap som inte får ligga till grund för det hat eller den missaktning som lett till brottet. Ett av de länder som senast införde straffskärpningsregler vad gäller hatbrott som begåtts på grund av hat mot offret på grund av könsidentitet var USA, som införde skyddet i och med att president Barack Obama undertecknade The Matthew Shepard Act 28 oktober 2009.[27]

Sverige har inte något uttalat förbud mot hets mot en grupp baserat på deras könsidentitet, men det pågår debatt i ämnet.[28][29][30][31][32]. Sverige har inte heller någon straffskärpningsregel som uttalat inkluderar hatbrott där motivet varit att kränka en person eller en folkgrupp på grund av deras könsidentitet. Det pågår debatt även i detta ämne.[33][34][35]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Sexual Orientation and Gender Identity Expression.”. Sexual orientation and gender expression in social work practice: working with gay, lesbian, bisexual, and transgender people. New York: Columbia University Press. 2006. Sid. 3–17 (8). ISBN 978-0-231-50186-6. Läst 10 april 2023. ”Gender identity refers to an individual's personal sense of identity as masculine or feminine, or some combination thereof.” 
  2. ^ ”Considering Sex as a Biological Variable in Basic and Clinical Studies: An Endocrine Society Scientific Statement”. Endocrine Reviews 42 (3): sid. 219–258. May 2021. doi:10.1210/endrev/bnaa034. PMID 33704446. Läst 10 april 2023. 
  3. ^ Social Psychology: How Other People Influence Our Thoughts and Actions [2 volumes]. ABC-CLIO. 2016. Sid. 232. ISBN 9781610695923. https://books.google.com/books?id=5nF1DQAAQBAJ&pg=PA232. 
  4. ^ American Psychological Association (December 2015). ”Guidelines for psychological practice with transgender and gender nonconforming people”. The American Psychologist 70 (9): sid. 832–864. doi:10.1037/a0039906. PMID 26653312. 
  5. ^ Vassi, M. (2005). Beyond bisexuality. Journal of Bisexuality 5(2): 283-290.
  6. ^ Martin, M. Kay & Voorhies, B. (1975). Supernumerary Sexes: Chapter 4 of Female of the Species. (Columbia University Press, New York): 23.
  7. ^ Beemyn, Brett Genny (2008). ”Genderqueer”. glbtq: An Encyclopedia of Gay, Lesbian, Bisexual, Transgender, and Queer Culture. Chicago, Illinois: glbtq, Inc. http://www.glbtq.com/social-sciences/genderqueer.html. Läst 10 april 2023. 
  8. ^ Bosson, Jennifer K.; Vandello, Joseph A.; Buckner, Camille E. (2018). The Psychology of Sex and Gender. Thousand Oaks, California: Sage Publications. Sid. 54. ISBN 978-1-5063-3134-8. OCLC 1038755742. https://books.google.com/books?id=XStGDwAAQBAJ&pg=PT54. Läst 4 augusti 2019. 
  9. ^ Whyte, Stephen; Brooks, Robert C.; Torgler, Benno (25 September 2018). ”Man, Woman, "Other": Factors Associated with Nonbinary Gender Identification”. Archives of Sexual Behavior (Heidelberg, Germany: Springer Science+Business Media) 47 (8): sid. 2397–2406. doi:10.1007/s10508-018-1307-3. PMID 30255409. ”2 out of 7479 (0.03 percent) of respondents to the Australian Sex Survey, a 2016 online research survey, self-identified as trigender.”. 
  10. ^ Winter, Claire Ruth (2010). Understanding Transgender Diversity: A Sensible Explanation of Sexual and Gender Identities. Scotts Valley, California: CreateSpace. ISBN 978-1-4563-1490-3. OCLC 703235508. Mall:Page needed
  11. ^ ”Psychology and Neuroscience”. Psychology: The Science of Behaviour (4th). Toronto, Canada: Pearson. 2009. Sid. 140–141. ISBN 978-0-205-64524-4. Läst 12 april 2023. 
  12. ^ Culture and diversity in the United States: so many ways to be American. Abingdon, Oxon: Routledge. 2015. Sid. 137. ISBN 978-1-317-57578-8. ”most Western societies, including the United States, traditionally operate with a binary notion of sex/gender” 
  13. ^ For example, Transgender nation. Bowling Green, OH. 1994. Sid. 43. ISBN 978-0-87972-596-9. ”transvestites [who do not identify with the dress assigned to their sex] existed in almost all societies” 
  14. ^ Introduction to Social Work and Social Welfare: Empowering People. 2013. Sid. 234. ISBN 978-1-285-54580-6. ”There are records of males and females crossing over throughout history and in virtually every culture. It is simply a naturally occurring part of all societies. (quoting the North Alabama Gender Center)” 
  15. ^ ”Dr. John Money, pioneer in sexual identity, dies”. NBC News. https://www.nbcnews.com/health/health-news/dr-john-money-pioneer-sexual-identity-dies-flna1c9439208. 
  16. ^ The psychobiology of transsexualism and transgenderism: a new view based on scientific evidence. Santa Barbara, California. 2015. Sid. 40. ISBN 978-1440831270. 
  17. ^ ”The Hermaphroditic Identity of Hermaphrodites”. The Journal of Nervous and Mental Disease 139 (5): sid. 453–457. November 1964. doi:10.1097/00005053-196411000-00005. PMID 14227492. 
  18. ^ "The term 'gender identity' was used in a press release, November 21, 1966, to announce the new clinic for transsexuals at The Johns Hopkins Hospital. It was disseminated in the media worldwide, and soon entered the vernacular. ... gender identity is your own sense or conviction of maleness or femaleness." John Money, 'The concept of gender identity disorder in childhood and adolescence after 39 years', Journal of Sex and Marital Therapy 20 (1994): 163-77.
  19. ^ Richard G. Kopf, Edward Nersessian, Textbook of Psychoanalysis, (American Psychiatric Association, 1996), p. 645.
  20. ^ [a b] https://wcd.coe.int/ViewDoc.jsp?id=1476365#P93_18883
  21. ^ http://www.yogyakartaprinciples.org/
  22. ^ John Money, 'The concept of gender identity disorder in childhood and adolescence after 39 years', Journal of Sex and Marital Therapy 20 (1994): 163-77.
  23. ^ Henslin, James M. (2001). Essentials of Sociology. Taylor & Francis. sid. 65–67, 240 
  24. ^ ”Könsidentiteten sitter mellan öronen”. Forskning & Framsteg. 1 september 2005. https://fof.se/artikel/2005/6/konsidentiteten-sitter-mellan-oronen/. Läst 5 januari 2023. 
  25. ^ Blackless, Melanie. "Atypical Gender Development – A Review". Hämtat 2008-09-28. Arkiverad 7 oktober 2008 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081007055838/http://www.gires.org.uk/genderdev.php. Läst 25 december 2009. 
  26. ^ [a b] http://thegovmonitor.com/world_news/united_states/new-york-state-to-protect-employees-from-gender-identity-discrimination-19028.html[död länk]
  27. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110722003600/http://www.baywindows.com/index.php?ch=news&sc=glbt&sc2=news&sc3=&id=98285. Läst 26 april 2011. 
  28. ^ http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GX02A257
  29. ^ http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GX02So603
  30. ^ http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GX02A443
  31. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070816055145/http://www.gronungdom.se/article/1355. Läst 25 december 2009. 
  32. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525115922/http://www.rfsl.se/?p=3815&aid=6999. Läst 25 december 2009. 
  33. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525115922/http://www.rfsl.se/?p=324&aid=11554. Läst 25 december 2009. 
  34. ^ http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=A257
  35. ^ ”Ny hatbrottsdefinition fångar upp fler hatbrott”. Brottsförebyggande rådet. 29 juni 2009. Arkiverad från originalet den 21 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130121112725/http://bra.se/bra/nytt-fran-bra/arkiv/press/2009-06-29-ny-hatbrottsdefinition-fangar-upp-fler-hatbrott.html. Läst 22 mars 2012.