Matriarkat

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Matriarkat (från latinets mater, "moder"; jämför patriarkat) är en samhällsordning där den sociala, politiska och ekonomiska makten innehas av mödrar och kvinnor. I allmänhet idkas i matriarkat även religion där kultens centrum är en gudinna, ofta en modergudinna. Begreppet matriarkat formulerades av antropologerna Johann Jakob Bachofen och Lewis Henry Morgan under 1800-talet.[1]

Det finns inga kända samhällen som är entydigt matriarkala,[2] däremot finns det ett flertal styrkta närliggande samhällssystem såsom matrilinjära, matrilokala och avunkulata samhällen vilka kännetecknas av stark moderscentrering. Exempel på folkslag med den typen av kultur är ursprungsfolken i Asien och Afrika; menangkabauer, mosuoer, berber eller tuareger, men även basker och sarderna i Europa.[3][4][5] Starkt matrilokala samhällen kallas ibland moderscentrerade. Det finns en debatt om den terminologiska avgränsningen mellan moderscentrerade kulturer och matriarkat.

En synonym till matriarkat är gynokrati. En kvinnodyrkare kallas gynolater och kvinnodyrkan kallas gynolatri, i bestämd form gynolatrin, ord som August Strindberg använde, se SAOB, Litteraturbanken och Språkbanken.[6]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Socialantropologisk forskning som växte fram på 1800-talet menade att den moderna tidens patriarkala samhälle hade föregåtts av ett mer primitivt, matriarkaliskt stadium. Friedrich Engels ansåg att själva övergången från matriarkat till patriarkat skulle ha skett då samhället förändrades från ett jägarsamhälle till ett jordbrukarsamhälle och privat egendom infördes. Liknande tankar har under 1900-talet framförts av litauisk-amerikanska arkeologen Marija Gimbutas.[7] På grundval av framför allt de många små, korpulenta kvinnofiguriner som Gimbutas på Balkan daterar till omkring 6500 till 3500 f.Kr. som grävts fram i sydöstra Europa antog Gimbutas 1974 (The Goddesses and Gods of Old Europe) att där, före indoeuropéernas ankomst, existerat en matriarkal neolitisk kultur – av Gimbutas kallad "Forneuropa" (Old Europe). Hennes teorier har blivit ifrågasatta av bland annat David Anthony, professor i antropologi och av den inflytelserike arkeologen Peter Ucko.[8]

Verkliga matriarkat[redigera | redigera wikitext]

Det har inte gått att påvisa något matriarkat, men däremot samhällssystem som ligger nära, exempelvis matrilineära system där egendomar ärvs av kvinnor. Den största matrilineära kulturen i dag anses vara folkgruppen minangkabau på Sumatra som består av ungefär fyra miljoner människor. Annars är idag många av dessa kulturer bara små spillror och på väg att försvinna. Även folkgruppen tuareger i norra Afrika anses vara ett exempel på matriarkat.[9] Det finns även vissa polynesiska folk i Stillahavsområdet, som socialt anses vara matriarkat. Det finns tecken på att minoerna som levde på Kreta under antiken var ett matriarkat, men de skriftliga källorna är knapphändiga och ger inget klart svar.

På den andra kongressen om matriarchal studies hade man bjudit in företrädare från "matriarkala" samhällen från Nord-, Central- och Sydamerika, norra, västra och södra Afrika, Indien, Sumatra och Kina.[10]

Synen på matriarkat[redigera | redigera wikitext]

Den kritik som de antropologiska teorierna om matriarkala samhällssystem fått utstå menar vissa baserar sig på idén att ett matriarkat ska vara ett spegelvänt patriarkat med liknade förtryck mot män som finns gentemot kvinnor i det patriarkala samhället. År 2002 skrev den amerikanska antropologen Peggy Reeves Woman in Center: A journey into Matriarchy där hon propagerar för den förändrade synen på begreppet martiarkat som ett samhälle där könen lever i ömsesidig respekt. I boken beskriver hon nu existerande kvinnoorienterade samhällen runt om i världen och menar att kritiken och skepticismen till begreppet matriarkat baserar sig på ett västerländskt patriarkalt tankesystem. Detta nya sätt att se på begreppet matriarkat har blivit en grund för den nya akademiska inriktningen Modern Matriarchal Studies.

Gynaikokrati[redigera | redigera wikitext]

Begreppet gynaikokrati (av grekiska; gynos, kvinna och kratos, makt, kvinnomakt) beskriver ett samhällstillstånd där det råder fullständigt kvinnovälde.[11] Begreppet lanserades av Johann Jakob Bachofen i dennes stora verk Mutterrecht 1861. Idag används gynaikokrati oftast som synonymt med matriarkat, men i Bachofens ursprungliga uppfattning var gynaikokratin ett visst stadium av matriarkatet som motsvarade vad man i marxistisk terminologi kom att kalla urkommunismen, dvs det stadium av mänskligt samhälle där människors sexualitet utövades fullständigt promiskuöst och där männens roll i alstrandet av barn antingen var okänt eller där det var omöjligt att definiera vilken man som var far till barnet. Eftersom Bachofen menar att kvinnan vid denna tidpunkt sågs som ensamt ansvarig för fortplantningen av stammen, tillmättes hon stor respekt och vördnad och fattade alla avgörande beslut inom stammen.

Kvinnliga ledare i patriarkat[redigera | redigera wikitext]

Även i patriarkala system med manlig födslorätt till tronen kan det ibland förekomma regerande drottningar. Exempel på detta är Elisabet I av England eller Viktoria av Storbritannien som fick ärva tronen då manliga arvingar saknades, men de var tvungna att anpassa sig till det patriarkala. Båda drottningarna såg sin underordning, könsroll och hävdade sitt kötts brister men att de trots detta kunde regera eftersom de av Guds nåd givits en kungs attribut. Drottning Elisabet beskrev sig på följande sätt i ett av sina mest berömda tal:

Översättning till svenska: Jag vet att jag endast har en svag och vek kvinnas kropp, men jag har en kungs hjärta och ryggrad, och en kung av England dessutom, och jag känner bara förakt inför att hertigen av Parma, eller någon annan furste, skulle våga invadera gränserna till mitt rike.

Engelska, original: I know I have the body but of a weak and feeble woman, but I have the heart and stomach of a king, and of a King of England too, and think foul scorn that Parma or Spain, or any Prince of Europe should dare to invade the borders of my realm.

— Elisabet I av England, [12][13]

Matriarkat bland djur[redigera | redigera wikitext]

Bland djur finns det många exempel på matriarkat. Ett exempel är sociala steklar (myror, bin etc) där en drottning står för hela samhällets fortplantning. Hos elefanter styrs deras flockar av den äldsta honan [ifrågasatt uppgift], likaså vildhästar leds/leddes av det äldsta stoet. Ett annat exempel är bonoboapan.

Mytologiska och fiktiva matriarkat[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencylopedin online: uppslagsord matriarkat
  2. ^ Några exempel på litteraturen på området:
    • R.W. Connell (2003), Om genus (övers. Charlotte Hjukström, Daidalos), ISBN 91-7173-186-5
    • Steven Goldberg, The Inevitability of Patriarchy, (William Morrow & Company, 1973).
    • Joan Bamberger,'The Myth of Matriarchy: Why Men Rule in Primitive Society', i M Rosaldo & L Lamphere, Women, Culture, and Society, (Stanford, California: Stanford University Press, 1974), s. 263-280.
    • Donald E. Brown, Human Universals, (Philadelphia: Temple University Press), 1991.
    • Steven Goldberg, Why Men Rule, (Chicago, Illinois: Open Court Publishing Company, 1993).
    • Cynthia Eller, The Myth of Matriarchal Prehistory: Why an Invented Past Won't Give Women a Future, (Boston: Beacon Press, 2000).
    • Jonathan Marks, 'Essay 8: Primate Behavior', i The Un-Textbook of Biological Anthropology, (Unpublished, 2007), s. 11.
  3. ^ Goettner-Abendroth, Heide. ”Modern Matriarchal Studies Definitions, Scope and Topicality” (på Engelska). http://www.second-congress-matriarchal-studies.com/goettnerabendroth.html. Läst 2010-11-03. 
  4. ^ ”LA FAMIGLIA E LA DONNA IN SARDEGNA ANNOTAZIONI DI STUDIO” (på Franska) (Artikel). cat.inist.fr. 2005, vol. 71, no 3. sid. 487-498. http://cat.inist.fr/?aModele=afficheN&cpsidt=20544306. Läst 2010-11-03. 
  5. ^ ”Sardegna matriarcale” (på Italienska). contusu.it. http://www.contusu.it/personaggi-e-storia-mainmenu-31/229-sardegna-matriarcale.html. Läst 2010-11-03. 
  6. ^ The free dictionary: gyneolatry
  7. ^ Populär historia: Har det någonsin funnits ett matriarkat?
  8. ^ http://en.wikipedia.org/wiki/Marija_Gimbutas#Criticism Engelska Wikipedia
  9. ^ Editions Atlas, Lausanne: Min nya atlas, kort Nordafrika & Sahel→Berg→Ahaggar och Tibesti, utgåva 2010
  10. ^ Mosuo:mellan myt och verklighet, del 1
  11. ^ gynecocracy
  12. ^ Somerset, Anne (2003) (på English). Elizabeth I. (1st Anchor Books). London: Anchor Books. sid. 591. ISBN 0385721579 
  13. ^ Neale, J. E. (1954) [1934] (på English). Queen Elizabeth I: A Biography (reprint). London: Jonathan Cape. sid. 297–98. ISBN 0385721579. OCLC 220518 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]