Socialkonstruktivism

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Socialkonstruktionism innebär ett samhällsvetenskapligt perspektiv på samhället som socialt konstruerat av människor i samspel med varandra. Enligt perspektivet konstrueras innebörder av könsroller, genus, maskulinitet med mera, av människorna som använder begreppen, i den tid de används. Det gör att innebörden av könsroller, genus och maskulinitet kan förändras över tid.[1]

Billy Ehn om konstruktivism ur ett etnologiskt perspektiv[redigera | redigera wikitext]

Enligt etnologen Billy Ehn är konstruktivism något som skapas och omskapas beroende på sammanhanget (som alltid är relativt). I boken Kultur och erfarenhet tar Ehn begreppet etnicitet som ett exempel på en identitets förändring. Medan begreppet essentialism framställer etnicitet som någonting bestående som man mer eller mindre föds med eller föds i (en slags färdig produkt) är det enligt konstruktivismen något som skapas och omskapas i socialt liv, någonting som byggs och konstrueras beroende på möten och omständigheter. Enligt etnologen Billy Ehn i boken Kultur och erfarenheter nämns begreppet konstruktivism i motsats till det essentialistiska perspektivet. [2]

Socialkonstruktivism och socialkonstruktionism[redigera | redigera wikitext]

Socialkonstruktivism innebär ett perspektiv på samhälle som helhet och delar av det som konstruerats av människor i samspel med varandra. Socialkonstruktivism brukar i vissa fall kontrasteras till ett naturalistiskt eller biologiskt synsätt. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv hävdas till exempel att man och kvinna visserligen existerar som biologiska kön, men att kvinnlighet och manlighet är socialt skapade kategorier - det är inte givet av naturen hur kvinnor och män är eller bör agera. Postmodernism kan ses som en form av socialkonstruktivism där även kategoriseringen av biologiska kön som man och kvinna, eller till och med själva biologiska könen i sig anses vara socialt konstruerade.

Det socialkonstruktivistiska perspektivet har en lång tradition inom samhällsvetenskap, bland andra filosofi och sociologi. Karl Marx uttalande att vi skapar vår historia utifrån de förutsättningar som våra föregångare konstruerat är ett exempel på detta. Socialkonstruktivismen växte i inflytande i och med publiceringen av Peter L. Berger och Thomas Luckmann (1967) The Social Construction of Reality. A Treatise in the Sociology of Knowledge. I den boken lanserades begreppet social konstruktion som sedan fått en bred spridning. Idén om sociala konstruktioner är i mångt och mycket en reaktion på Descartes upplysningsfilosofi. Man hävdade att individuella och sociala fenomen borde studeras genom det subjektiva medvetandet hos individer, inte bara genom observerbart beteende. Detta har dock utvecklats längs med två huvudlinjer som inom sig rymmer stora variationer.

En av dessa linjer kallas vanligen för socialkonstruktivism och är vanlig inom samhällsvetenskapen. Ett exempel är kognitiv forskning där forskningens riktning är att avslöja de kognitiva kartor som leder till människors handlingar. Detta innebär en i grunden positivistisk epistemologi som eftersträvar objektiva sanningar bortom individers subjektiva upplevelser av verkligheten. Individens upplevelser, tankar och vilja artikuleras i språklig kommunikation, och språket ses sålunda som en sann representation av människors mentala värld.

I relation till detta är den andra huvudlinjen, socialkonstruktionismen, baserad i en hermeneutisk tradition där man i grunden inte tror att det finns någon kunskap att finna bortom individens upplevelser av verkligheten. Människan och verkligheten är två sidor av samma mynt, och mentala processer och handlingar är därför resultatet av sociala interaktioner mellan människor. Det enda vi kan veta om verkligheten är hur människor skapar och förstår den och sitt agerande i den. I de här processerna ses språket också som tolkat, förhandlat och omformulerat.

I linje med detta kan en socialkonstruktivist hävda att det är en tydlig skillnad mellan socialkonstruktivism och socialkonstruktionism, medan en socialkonstruktionist kan hävda att det inte finns någon definitiv gräns mellan dem då begreppens betydelse ges av sitt sammanhang.

Svag och stark socialkonstruktivism[redigera | redigera wikitext]

Olika författare har egna uppfattningar om vad som utmärker en "social konstruktion", men icke desto mindre kan vi med Gross och Levitt sammanföra flertalet uppfattningar i två läger: "stark" och "svag" socialkonstruktivism.

Svag social konstruktivism[redigera | redigera wikitext]

Lingvisten Steven Pinker skriver i Ett oskrivet blad att: "vissa kategorier är verkligen sociala konstruktioner: de finns endast för att folk utan invändningar beter sig som om de fanns. Exempel omfattar pengar, medborgarskap, hedersutmärkelser och Förenta staternas statschefsämbete." Enligt Hacking hävdas liknande idéer om poängräkning i sportsammanhang.

Både Hacking och Pinker är överens om att den typ av ting som avses här kan beskrivas som delar av vad John Searle kallar "social verklighet". Dessa ting är ontologiskt subjektiva men epistemologiskt objektiva. Enklast kan sägas att de kräver människors handlande för att kunna finnas, men har en verkan som är allmänt vedertagen. Om dessa ting ska benämnas "sociala konstruktioner" eller inte, är omdiskuterat. Hacking argumenterar för att de inte ska omtalas på det sättet. Det är vidare oklart om författare till analyser av "sociala konstruktioner" någonsin använder frasen i den mening som Pinker lägger i den.

Stark social konstruktivism[redigera | redigera wikitext]

Gross och Levitt använder begreppet social konstruktion i ett angrepp på naturvetenskapens sannings- och kunskapsanspråk, enligt resonemanget: A) Naturvetenskapen har tillkommit i en viss samhällssituation, B) Naturvetenskapen är inte allmängiltig för att den tillkommit i en viss samhällssituation, utan naturvetenskapens resultat är sociala konstruktioner, C) Naturvetenskapens anspråk på att dess resultat är allmängiltiga är cirkulära och därför ogiltiga för att de hänvisar till de sätt naturvetenskapen arbetar på, som är samhällsbestämda. Essensen av resonamanget är att ljusets hastighet och temperaturen på solens yta är sociala konstruktioner, det ska inte enligt Gross och Levitt vara något mer speciellt med ljusets hastighet än att det är en rådande idé inom naturvetenskapen, att det dels finns något ljus och att detta har en viss hastighet. Kritiken mot den starka sociala konstruktivismen betraktar den som en form av solipsism.

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Teorier som baseras på idén om sociala konstruktioner har kritiserats för att inte ta hänsyn till biologiska aspeker i betéendemönster hos människor eller att det råder komplexa samband mellan biologi och social konstruktion. Denna kritik grundar sig främst på framsteg inom neurovetenskap och evolutionär psykologi.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Peter L. Berger and Thomas Luckmann: The Social Construction of Reality. New York: Doubleday, 1966.
  • Ian Hacking (1999). Social konstruktion av vad?. På svenska: Thales, 2000.
  • Ian Hacking (1997). John Searle's building blocks. History of the Human Sciences.
  • Steven Pinker (2002). The Blank Slate: The Modern Denial of Human nature. Viking Penguin.
  • John Cantwell (2001). Sociala konstruktioner skärskådade. Recension av Hackings Social konstruktion av vad? i tidskriften Folkvett, nr 4/2001.
  • Vivien Burr (2003). Social Constructionism.
  • Paul Boghossian (2006) Fear of Knowledge: Against Relativism and Constructivism. Oxford University Press.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Biström, Anna (2007). ”Att göra äkthet”. Tidskrift för litteraturvetenskap (4): sid. 94. 
  2. ^ Ehn, Billy. (1993) Kultur och erfarenhet s.68

Se även[redigera | redigera wikitext]