Hen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Hen (olika betydelser).

Hen är ett svenskt könsneutralt personligt pronomen[1] som kan användas på samma sätt som de vanligare men könsspecifika hon och han. Det kan användas om personer som inte känner sig hemma i en könsuppdelning mellan man och kvinna, och som därför tycker att hon eller han inte passar dem[2]. Det kan också användas om personer vars kön talaren inte känner till, till exempel uttalanden om hypotetiska personer, istället för att skriva "han eller hon" eller av ideologiska skäl. Ordet har fått mycket uppmärksamhet och såväl positiv som negativ kritik.[3] Jämförelser med språk och kulturer där könsbestämda pronomen helt saknas antyder även att en sådan avsaknad inte korrelerar med ökad jämställdhet.[4]

Innehåll

Användning [redigera]

Språkrådet avråder inte från att använda hen om sig själv eller andra, för att ge uttryck för könsidentitet eller för en ideologisk hållning. Däremot rekommenderar det att använda formuleringar som "När kunden har fått hem varan ska den källsortera emballaget", alltså den istället för hen, när det handlar om att undvika omständliga formuleringar (som "han eller hon") när man talar om personer i allmänhet.[2]

Språkrådet avråder även från objektsformen henom då de anser att det ser ut som en variant av honom samt att andra objektsformer av pronomen i det svenska språket inte längre lever. Språkrådet rekommenderar istället att använda hen utan objektsform,[2] så som den och det används i svenskan.

Genitivformen blir hens.[2]

Alternativa ord [redigera]

Viss kritik mot nyttjande av "hen" uppkommer också, baserat på att det redan finns könsneutrala pronomen i svenskan, så som "den/det", som fungerar lika bra om man vill undvika att använda ett könsbaserat pronomen. Kritik mot detta har då uppstått då folk[vilka?] menar på att använda "den/det" skulle innebära en objektifiering av personen ifråga, vilket i sig visserligen skulle vara språkligt korrekt då en person är ett objekt, ur språklig mening.[källa behövs]

Jämför t.ex. meningarna:

"Pojken sprang in i skogen." - "Han sprang in i skogen."

"Bollen studsade in i skogen." - "Den studsade in i skogen."


I en satsdel är objektet den som genomför en handling, i ovan exemplen är det "pojken" och "bollen" som genomför handlingen, och således är pojken, respektive bollen, objektet i meningarna. Här skulle ett "Den" kunna användas istället, i båda meningarna.

Det går även att, i vissa fall, hänvisa till en persons titel/yrke/befattning/position istället för att använda "han/hon/hen", då väldigt få är könsbaserade.

Exempel:

"Sveriges Överbefälhavare ansåg 1945 att kriget skulle vara över inom sex månader. I maj publicerade ÖB en rapport om läget efter kriget."

"Överläkaren hade vidtagit fel åtgärder, stod det i rapporten. Överläkaren hade slarvat med rutinerna."

"Fordonets förare är ansvarig för att samtliga i fordonet har trafikbälte."

"Läraren skällde ut eleven."

I inget av ovanstående exempel behöver könet anges, utan det går lika bra att använda personens titel/yrke/befattning/position istället.

Historia [redigera]

Förslag på användande av ordet har förekommit länge. Den 30 november 1966 skrev Rolf Dunås i Upsala Nya Tidnings språklåda: "För egen del kan jag drömma om att man från "han" gick ett steg framåt i vokalräckan och från "hon " två steg tillbaka och uppfann det tvåkönade ordet "hen" med kort e."[5][6] 1994 föreslog lingvisten Hans Karlgren i SvD hen som ett "könsneutralt pronomen för vissa skrivsituationer".[6]

Kulturtidsskriften Ful har genomgående använt ordet hen som personligt pronomen sedan år 2007.

2009 kom hen med i Nationalencyklopedin beskrivet som ”föreslaget könsneutralt personligt pronomen i stället för hon och han”.[7]

I januari 2012 släpptes Jesper Lundqvists bok Kivi och Monsterhund, en barnbok som använder sig av hen istället för han eller hon. Boken gav upphov till en livlig debatt.[8]

I 2012 års februarinummer av Nöjesguiden användes ordet hen genomgående istället för han eller hon. Det var endast i direkta citat som de personliga pronomenen inte byttes ut.[9]

I februari 2013 användes pronomenet för första gången i Sveriges riksdag av den då nytillträda jämställdhetsministern Maria Arnholm (FP) i en interpellationsdebatt. I marsutgåvan av riksdagens språkbrev avrådes från användande av ordet i "styrdokument, mötesprotokoll, rapporter, pm, upphandlingstexter, årsredovisningar, informationsmaterial, webbplatsen, intranätet och externa brev". Detta efter att frågan hade beretts med riksdagsdirektören och diskuterats av talmannen och riksdagens gruppledare. Det var däremot inga problem med hen i politiska texter, där det är riksdagsledamöterna själva som avgör vilket pronomen som ska användas.[10]

Dn.se och Dhen.se [redigera]

I september 2012 förbjöds användandet av ordet i nyhets- och reportagetexter av Dagens Nyheters publisher Gunilla Herlitz.[11] Journalisten och programmeraren Oivvio Polite lanserade då webbplatsen DHEN.se som ser ut som DN.se men där alla han och hon automatiskt byttes ut mot hen. En person på DN svarade med att polisanmäla webbplatsen för brott mot upphovrättslagen med Dagens Nyheter som målsägande, men drog senare tillbaka anmälan när det framkom att tidningens ledning inte ville polisanmäla. I sin egen tidning skrev man dock "Vi har inte polisanmält tilltaget" och utan att redovisa att en polisanmälan först hade upprättats för att sedan återtas på begäran av ledningen. När SVT:s Kulturnyheterna ifrågasatte formuleringen svarade[12] redaktionschef Åsa Tillberg att det misstag man hade begått hade rättats till, att ytterligare redogörelser vore ointressanta och att det vore onödigt att hänga ut någon som hade gjort fel.[13]

Se även [redigera]

Referenser [redigera]

  1. ^ ”Hen”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/hen/1826342. Läst 2012-06-01. 
  2. ^ [a b c d] ”Frågelådan: Hur använder man hen?”. Språkrådet. http://www.sprakradet.se/12729. Läst 2012-05-31. 
  3. ^ Dalén, Karl (24 februari 2012). ”Starka reaktioner efter intervjuer om ”hen””. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/starka-reaktioner-efter-intervjuer-om-hen. Läst 13 mars 2012. 
  4. ^ ”Hen”-kulturer är inte mer jämställda”. SvD. 16 mars 2012. http://www.svd.se/kultur/understrecket/hen-kulturer-ar-inte-mer-jamstallda_6927977.svd. Läst 17 mars 2012. 
  5. ^ ”Photos of hen”. Facebook. https://www.facebook.com/photo.php?fbid=10150601729734077&set=o.191186619054&type=1&theater. 
  6. ^ [a b] ”Hen” föreslogs av språkforskare redan 1994 – i SvD”. SvD. 8 mars 2012. http://blog.svd.se/kultur/2012/03/08/%E2%80%9Dhen%E2%80%9D-foreslogs-av-sprakforskare-redan-1994-%E2%80%93-i-svd/. Läst 13 mars 2012. 
  7. ^ ”Hen inte nytt i Nationalencyklopedin”. Språkrådet. http://www.sprakradet.se/13119. 
  8. ^ Pavlica, Adrianna (8 mars 2012). ”Så började debatten om hen”. Göteborgsposten. http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.874481-sa-borjade-debatten-om-hen. Läst 13 mars 2012. 
  9. ^ ”Därför använder vi ordet hen (ledare i nr 2 2012)”. Nöjesguiden. 2012-02-29. http://nojesguiden.se/blogg/margret-atladottir/darfor-anvander-vi-ordet-hen-ledare-i-nr-2-2012. 
  10. ^ "Henförbud i riksdagen?", Ottar, 4 mars 2013. Läst den 6 mars 2013.
  11. ^ Dante Thomsen (2012-09-10). ”Herlitz inför hen-förbud”. Dagens Media. http://www.dagensmedia.se/nyheter/print/dagspress/article3535185.ece. Läst 2012-09-11. 
  12. ^ Dagens Nyheters sida på Wikiquote. Läst den 14 september 2012.
  13. ^ SVT:s Kulturnyheterna, kl 19.00, 13 september 2012.

Externa länkar [redigera]