Kardinal

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Kardinaldiakon)
Hoppa till: navigering, sök
För fågeln kardinal, se tättingfamiljen kardinaler.
Kardinalerna Walter Kasper och Godfried Danneels, 2008
Kardinalerna är påvens närmaste medarbetare. Kardinal Camillo Ruini i samspråk med den nu avgågne påven Benedictus XVI, 2006

Kardinal är en titel i Romersk-katolska kyrkan för det näst högsta ämbetet efter påven. Kardinalatet är till skillnad från biskopsämbetet ingen vigning utan en värdighet. Kardinalerna utgör kardinalskollegiet och sammanträder efter påvens död i den valkorporation, konklaven, som har till uppgift att utse ny påve. Sedan Paulus VI äger endast de som ännu inte fyllt 80 år rösträtt (motu proprio Ingravescentem Aetatem den 20 november 1970). Ordet kardinal kommer av latinets cardinalis, vilket betyder ’viktig’, ’huvud-’, ytterst av cardo, ’dörrtapp’, ’huvudpunkt’, ’kärna’.

Innehåll

Påveval [redigera]

Påven väljs oftast bland kardinalerna, även om detta inte utgör ett krav. Sedan Johannes XXIII är alla kardinaler biskopsvigda.[1] De är antingen knutna till den romerska kurian eller tjänar som stiftsbiskop i något av världens mest anrika eller största stift. Titeln kardinal tilldelas av påven. Per den 3 april 2009 består kardinalskollegiet av 186 kardinaler, av vilka 115 har rätt att delta i påveval, så kallade kardinalelektorer.

Ursprungligen valdes påven av präster och diakoner i Rom samt biskopar i Roms omgivningar. Detta förhållande behålls alltjämt formellt, då kardinalskollegiet växte fram ur detta prästerskap. Än i dag indelas kardinalerna i kardinalbiskopar, kardinalpräster och kardinaldiakoner.

Kardinalbiskop [redigera]

Kardinalbiskoparna, som före utnämningen måste inneha en biskopsstol, är även biskop av något av de suburbikariska stiften.

Nuvarande kardinalbiskopar [redigera]

Tre patriarker inom de katolska östkyrkorna innehar titeln kardinalbiskop, men de är inte tilldelade något suburbikariskt stift.

Kardinalpräst [redigera]

De flesta kardinaler är kardinalpräster. De prelater som utses till kardinalpräst är vanligtvis ärkebiskopar för betydelsefulla stift runtom i världen; vissa kan dock inneha poster vid den romerska kurian.

Varje kardinalpräst tilldelas en titelkyrka i Rom, även om han är biskop eller ärkebiskop i ett stift någon annanstans. Idag finns det nära 150 titelkyrkor i Rom.

Kardinaldiakon [redigera]

Kardinaldiakon är den lägsta rangen bland kardinalerna. De som utnämns till kardinaldiakoner är vanligtvis ämbetsmän vid den romerska kurian eller prelater som uppnått åttio års ålder. En kardinal som varit kardinaldiakon i minst tio år kan ansöka om att få bli utsedd till kardinalpräst.

Den äldste kardinaldiakonen (doyen) kallas kardinalprotodiakon. Han har bland annat till uppgift att från Peterskyrkans benediktionsloggia tillkännage namnet på den nye påven efter en avslutad konklav. Den 19 april 2005 var det Jorge Arturo Medina Estévez som meddelade att kardinal Joseph Ratzinger hade valts till ny påve. Den nuvarande kardinalprotodiakonen heter Jean-Louis Tauran.

In pectore [redigera]

Huvudartikel: In pectore

Vid vissa omständigheter kan påven utnämna en eller flera kardinaler in pectore (latin ’i bröstet’, ’i hjärtat’), d.v.s. i hemlighet, på grund av att ett offentliggörande skulle kunna leda till förföljelser av kristna eller på annat sätt skada Kyrkan.

Kända kardinaler (urval) [redigera]

Kända avlidna kardinaler (urval) [redigera]

Noter [redigera]

  1. ^ Undantag utgör bland andra fransmannen Yves Congar och amerikanen Avery Dulles.

Se även [redigera]

Externa länkar [redigera]

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kardinal&oldid=21102182"