Kardinal
Wikipedia
Kardinal kallas innehavaren av det näst efter påven högsta ämbetet inom Romersk-katolska kyrkan. Kardinalatet är till skillnad från biskopsämbetet ingen vigning utan en värdighet. Kardinalerna utgör kardinalskollegiet och sammanträder efter påvens död i den valkorporation, konklaven, som har till uppgift att utse ny påve. Sedan Paulus VI äger endast de som ännu inte fyllt 80 rösträtt (motu proprio Ingravescentem Aetatem den 20 november 1970).
Innehåll |
[redigera] Påveval
Påven väljs oftast bland kardinalerna, även om detta inte utgör ett krav. Sedan Johannes XXIII är alla kardinaler biskopsvigda.[1] De är antingen knutna till den romerska kurian eller stiftsbiskop i något av världens mest anrika eller största stift. Titeln kardinal tilldelas av påven. Per den 22 april 2008 finns det 196 kardinaler, av vilka 118 har rätt att delta i påveval, så kallade kardinalelektorer.
Ursprungligen valdes påven av präster och diakoner i Rom samt biskopar i Roms omgivningar. Detta förhållande behålls alltjämt formellt, då kardinalskollegiet växte fram ur detta prästerskap. Än i dag indelas kardinalerna i kardinalbiskopar, kardinalpräster och kardinaldiakoner.
[redigera] Kardinalbiskop
Kardinalbiskoparna, som före utnämningen måste inneha en biskopsstol, är även biskop av något av de suburbikariska stiften.
[redigera] Nuvarande kardinalbiskopar
- Angelo Sodano, född 1927, kardinalbiskop av Ostia och Albano, ordförande för kardinalskollegiet
- Bernardin Gantin, född 1922, kardinalbiskop av Palestrina
- Roger Etchegaray, född 1922, kardinalbiskop av Porto-Santa Rufina
- Alfonso López Trujillo, född 1935, död 2008, kardinalbiskop av Frascati
- Giovanni Battista Re, född 1934, kardinalbiskop av Sabina-Poggio Mirteto
- Francis Arinze, född 1932, kardinalbiskop av Velletri-Segni
De tre patriarkerna inom de katolska östkyrkorna innehar titeln kardinalbiskop, men de är inte tilldelade något suburbikariskt stift.
- Ignace Daoud, född 1930
- Stéphanos II Ghattas, född 1920
- Nasrallah Sfeir, född 1920
[redigera] Kardinalpräst
De flesta kardinaler är kardinalpräster. De prelater som utses till kardinalpräst är vanligtvis ärkebiskopar för betydelsefulla stift runtom i världen; vissa kan dock inneha poster vid den romerska kurian.
Varje kardinalpräst tilldelas en titelkyrka i Rom, även om han är biskop eller ärkebiskop i ett stift någon annanstans. Idag finns det nära 150 titelkyrkor i Rom.
[redigera] Kardinaldiakon
Kardinaldiakon är den lägsta rangen bland kardinalerna. De som utnämns till kardinaldiakoner är vanligtvis ämbetsmän vid den romerska kurian eller prelater som uppnått åttio års ålder. En kardinal som varit kardinaldiakon i minst tio år kan ansöka om att få bli utsedd till kardinalpräst.
Den äldste kardinaldiakonen kallas kardinalprotodiakon. Han har bland annat till uppgift att från Peterskyrkans benediktionsloggia tillkännage namnet på den nye påven efter en avslutad konklav. Den 19 april 2005 var det Jorge Arturo Medina Estévez som meddelade att kardinal Joseph Ratzinger hade valts till ny påve. Den nuvarande kardinalprotodiakonen heter Agostino Cacciavillan.
[redigera] In pectore
Vid vissa omständigheter kan påven utnämna en eller flera kardinaler in pectore (latin ’i bröstet’, ’i hjärtat’), d.v.s. i hemlighet, på grund av att ett offentliggörande skulle kunna leda till förföljelser av kristna eller på annat sätt skada Kyrkan.
[redigera] Kända kardinaler (urval)
- Francis Arinze
- Angelo Bagnasco
- Tarcisio Bertone
- Edward Cassidy
- Darío Castrillón Hoyos
- Juan Luis Cipriani Thorne
- Georges Cottier
- Godfried Danneels
- Roger Etchegaray
- Bernardin Gantin
- Józef Glemp
- Julián Herranz Casado
- Walter Kasper
- Michael Michai Kitbunchu
- Bernard Law
- William Joseph Levada
- Carlo Maria Martini
- Renato Raffaele Martino
- Seán Patrick O'Malley
- Giovanni Battista Re
- Justin Francis Rigali
- Camillo Ruini
- Christoph Schönborn
- Angelo Sodano
- Jean-Louis Tauran
- Dionigi Tettamanzi
- Johannes Willebrands
[redigera] Kända avlidna kardinaler (urval)
- Léon-Adolphe Amette
- Antonio Bacci
- Corrado Bafile
- Hans Urs von Balthasar
- Joseph Louis Bernardin
- Scipione Borghese
- Domenico Capranica
- Alderano Cibo
- Yves Congar
- Jean Daniélou
- Enrico Dante
- Clemens August von Galen
- Basil Hume
- Charles Journet
- Stephen Langton
- Alfonso López Trujillo
- Henri de Lubac
- Jean-Marie Lustiger
- Ludovico Ludovisi
- Jules Mazarin
- Désiré-Joseph Mercier
- Rafael Merry del Val y Zulueta
- József Mindszenty
- John Henry Newman
- Alfredo Ottaviani
- Domingo Pimentel Zúñiga
- Jean-François Paul de Gondi Retz
- Armand-Jean du Plessis Richelieu
- Jaime Sin
- Giuseppe Siri
- Alojzije Stepinac
- Leo-Jozef Suenens
- Luigi Traglia
- Stefan Wyszyński
[redigera] Noter
- ^ Ett undantag utgör fransmannen Yves Congar.
[redigera] Se även
- Kardinalutnämningar 2006
- Kardinalutnämningar 2007
- Kardinalvikarie
- Kardinalprotodiakon
- Pseudokardinal
- Titulus

