Kungsportsavenyen
Kungsportsavenyen, i vardagstal benämnd Avenyn, är Göteborgs paradgata och går genom stadsdelarna Lorensberg i söder och Vasastaden i norr. Kungsportsavenyen sträcker sig från Kungsportsbron vid Vallgraven och i sydostlig riktning upp till Götaplatsen. Gatan är cirka 840 meter lång,[1] och är tidigast omtalad i stadsfullmäktiges protokoll från 7 mars 1867, som den blivande "Stora avenyen från Kungsportsbryggan". Kungsportsavenyen var till namnet tidigt ifrågasatt, så föreslogs exempelvis 1880 att den istället skulle heta Gustaf Adolfsgatan och 1882 beslöts att gatan skulle ändra namn till Kungsportsgatan, men beslutet återtogs samma år med knapp majoritet. Det kontroversiella var beteckningen aveny, som upplevdes främmande med en "utländsk prägel". Det först byggda kvarteret var Kalmarehus, uppfört 1872-73.[2] Avenyn uppmättes till 3 438 kvadratmeter år 1900.[3]
Första butiken på Avenyn öppnades 1914, en speceriaffär på nr 24, kvarteret Sturefors.[4]
Avenyn har längs stora delar av sträckningen tio meter breda trottoarer som från början var förträdgårdar. Längs gatans bägge sidor finns en stor koncentration av restauranger, pubar och andra matställen.
Det var först i samband med Jubileumsutställningen i Göteborg 1923, som gatan förlängdes till Götaplatsen. Porten till Lorensbergsparken - som då avslutade Avenyn - flyttades därmed till platsen för nuvarande hotell Elite Park Avenue.[5]
Innehåll |
[redigera] Spårväg
Spårvägen löper mitt i gatan mellan Kungsportsplatsen och viker av i Engelbrektsgatans riktning. Spår avviker även in på Vasagatan. Linjena 3, 4, 5, 7, 10 och Lisebergslinjen trafikerar normalt Avenyn. Linje 3, 7 och 10 viker in på Vasagatan, medan linje 4, 5 och Lisebergslinjen går vidare och lämnar Avenyn i Engelbrektsgatan. Under Göteborgsutställningen fanns det spår upp till Götaplatsen där det även fanns en vändslinga
[redigera] Bildgalleri
-
Avenyn, närmast Götaplatsen.
-
Avenyn 16-22, det k-märkta huset mitt emot Valand.
-
Avenyn, vid Valand.
-
Avenyn, vid Stora Teatern.
-
Vy norrut, mot hamnen.
-
Spårvagn på Avenyn.
-
Park Aveny.
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ Eniro: "Mät sträcka"
- ^ Arkitekturguide över Göteborg, Byggcentrum i Göteborg & Yngre Arkitekter i Göteborg, 1960, s. 34
- ^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 7
- ^ Bilden av Göteborg, färgfotografier 1910-1970 : centrum - österut - söderut, Robert Garellick, Göteborg 2004 ISBN 91-631-4036-5, s. 194. 196
- ^ Göteborgsalmanackan 2010 : En jämförelse i text och bild av ett svunnet Göteborg och den moderna staden, Anders Magnusson, Gaius & Göteborgs stadsmuseum 2009, ref. "Augusti"
[redigera] Tryckta källor
- Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7
[redigera] Vidare läsning
- Berg Håkan, red (2001). Avenyn: från Kopparmärra till Poseidon. Partille: Warne. Libris 7757848. ISBN 91-86425-29-3 (inb.)
- Carlsson, Lars O. (1983). Avenyn nr 1: ett hus i sjöfartens tjänst. Göteborg: Sveriges redarefören.. Libris 408821
- Kjellin, Maja (1960). Vid Avenyen. Göteborg: [Göteborgs bank]. Libris 1306128
- Hermond Tor, red (1985). Kulturhistorisk dokumentation inför byggnadsminnesförklaring. Nr 31, Kungsportsavenyn 16-22, Göteborgs kommun : [53 kv. Örup]. Göteborg: Länsstyr. i Göteborgs och Bohus län. Libris 450727
|
|||||||||||
