Kurdiska
Kurdiska | |||
Kurdî, کوردی | |||
Kurdî i perso-arabisk skrift (Nastaʿlīq skrift) | |||
Uttal | [kuɾdiː] | ||
---|---|---|---|
Talas i | Turkiet Iran | ||
Region | Mellanöstern | ||
Antal talare | ~30 miljoner[1][2][3] | ||
Språkfamilj | Indoeuropeiska | ||
Dialekter | Nordkurdiska (Kurmanji)
Centralkurdiska (Sorani)
Sydkurdiska (Pehlewani)
| ||
Nuvarande: Sorani-alfabetet (Perso-Arabisk skrift; används mest i Irak och Iran) Hawar-alfabetet (Latinsk skrift; används mest i Turkiet och Syrien) Historiska: Armeniska alfabetet (forna Sovjetarmenien) Kyrilliska alfabetet (forna Sovjetunionen) | |||
Officiell status | |||
Officiellt språk i | Irak | ||
Språkkoder | |||
ISO 639‐1 | ku | ||
ISO 639‐2 | kur | ||
ISO 639‐3 | kur – inkluderande kod Individuella koder: kmr – Nordkurdiskackb – Centralkurdiskasdh – Sydkurdiska | ||
|
Kurdiska (Kurdî, کوردی) är den moderna benämningen på ett kontinuum av nordvästiranska språk[4][5] inom den indoeuropeiska språkfamiljen och talas framförallt i Kurdistan som täcker delar av Iran, Irak, Syrien, Armenien och Turkiet. Kurdiska formar tre språkgrupper: kurmanji, sorani och pehlewani. En helt separat grupp av språk, zaza-gorani, talas också av flera miljoner kurder, men är språkligt inte kurdiskt.[6] Senaste (från och med 2009) studier uppskattar att mellan 20 och 30 miljoner talar kurdiska som modersmål.[7]
Litterär produktion på kurdiska tillkom på 1600-talet och var mestadels begränsad till poesi fram till början av 1900-talet, när en mer allmän litteratur började utvecklas. Idag finns det två huvudsakliga skriftliga kurdiska dialekter, nämligen kurmanji i de norra delarna av den geografiska regionen Kurdistan och sorani längre österut och söderut. Sorani-standardversionen av centralkurdiska är, tillsammans med arabiska, ett av de två officiella språken i Irak och i politiska dokument kallas det för "kurdiska".[8][9]
Genom att det finns en omfattande kurdisk diaspora, bland annat i Sverige och Libanon, så är också språket spritt över världen. I Sverige finns bland annat världens första kurdiska bibliotek som är placerat i Stockholm.
Kurdiska tillhör språkgruppen iranska språk som talas av ca 85 miljoner människor runt om i världen.
De iranska språken delas även in i en västlig och östlig grupp, där den västliga gruppen indelas ytterligare i en nordvästlig och en sydvästlig. Kurdiskan tillhör den nordvästra grenen av det nyiranska språkträdet och kan bland de övriga iranska språken närmast jämföras med pashto, som talas i Afghanistan. Förutom de tre huvuddialekterna talas även mindre lokala underdialekter till nord-, central och sydkurdiska.
Dialekter
Kurdiskan kan delas in i tre dialektgrupper, där dialekter från olika grupper inte är ömsesidigt begripliga utan förvärvad tvåspråkighet.[10][11]
- Nordkurdiska (kurmanji) är den största dialektgruppen, som talas av uppskattningsvis 15 till 20 miljoner kurder i hela Kurdistan.
- Centralkurdiska (sorani) talas av uppskattningsvis 6 till 7 miljoner kurder i stora delar av irakiska och iranska Kurdistan.[12] Sorani är en skriftlig standard för centralakurdiska som utvecklades på 1920-talet (uppkallad efter det historiska Soranemiratet) och antogs senare som standardortografi för kurdiska som ett officiellt språk i Irak.[13]
- Sydkurdiska (pehlewani) talas av cirka 3 miljoner kurder i Kermanshah och Ilam provinserna i Iran och i Khanaqin distriktet i östra Irak.[14]
Kurder i Turkiet och Syrien skriver kurmanji med det latinska alfabetet, medan man i Bahdînan (nordvästliga delen av Irak) skriver kurmancî med arabiska bokstäver. Sorani (Iran och regionen Sulaymaniyya; nordöstra delen av Irak) skrivs med arabiska alfabetet. I den kurdiska delen av Armenien skriver man med kyrilliska bokstäver.
Mukriani är en dialekt av kurdiska och talas i Piranshahr och Mahabad. Piranshahr och Mahabad är kända som Mukrian.[15]
Även om kurmanji är den mest talade dialekten, finns det mer tryckt material på sorani, eftersom användningen av kurdiska i Turkiet är starkt begränsad. Sedan slutet av 1990-talet finns det en utveckling av kurmanjilitteraturen, särskilt i Turkiet.
Grammatik
Kurdiskan har kluven ergativitet. I grammatiskt hänseende har kurdiskan ännu kvar en del äldre former, som gått förlorade i persiska, såsom till exempel ett kasussuffix a (e, z), som utmärker objektiv (ackusativ, dativ), ett gammalt participialperfekt med mera, varjämte verbet utbildat flera nya, annorlunda former, till vilka de övriga iranska språken inte erbjuder något motsvarande.
Fonologi
Enligt Kurdish Academy of Language,[16] har kurdiska följande fonem:
Konsonanter
- ^1 Precis som i många engelska dialekter, förekommer inte velariserad alveolar lateral approximant i början av en stavelse. Dessutom, i vissa dialekter, ändras den velariserade lateralen [ɫ] till en [ɾ] i kvinnors uttal.[17]
- ^2 [k] och [ɡ] är starkt palataliserade framför slutna främre orundade vokalen [i] och mellan-främre vokalen [e̞] ( lyssna) samt den rundade främre allofonen [ɥ] av fonemen [w], sluten på [t͡ʃ] och [d͡ʒ].[18]
- ^3 I nordkurdiska, görs en fonetisk distinktion mellan aspirerade och oaspirerade tonlösa stopp. Sålunde är /p/ i kontrast med /pʰ/, /t/ med /tʰ/, /k/ med /kʰ/, och den affrikata /t͡ʃ/ med /t͡ʃʰ/. Detta kan vara ett arealt drag som delas med språk såsom Armeniska.[19]
Vokaler
Främre | Halv- främre |
Central | Halv- bakre |
Bakre | |
---|---|---|---|---|---|
Sluten | [iː] ( lyssna) | [ʉː] ( lyssna) | [u]/[uː] ( lyssna) | ||
Halvsluten | [ɪ] | ||||
Mellansluten | [eː] ( lyssna) | [o] | |||
Mellan | |||||
Mellanöppen | [ɛ] | ||||
Halvöppen | |||||
Öppen | [aː] ( lyssna)/[a] |
De fyra korta vokalerna är [ɛ], [ɪ], [o] och [u]. De fem långa vokalerna är [aː] ( lyssna), [eː] ( lyssna), [iː] ( lyssna), [uː] ( lyssna) och [ʉː] ( lyssna). Variationer tillkommer, då man i sydkurdiska dialekter använder långa [ɑː] ( lyssna) istället för långa [aː] ( lyssna) och korta [a] istället för korta [ɛ].
Alfabet
Det kurdiska alfabetet har skrivits med hjälp av fyra olika skriftsystem. I Irak och Iran skrivs det med hjälp av den perso-arabiska skriften som sammansattes av Se'îd Kaban Sidqî. På senare tid har det ibland skrivits med ett latinskt alfabet i Irak. I Turkiet, Syrien, och Armenien, skrivs språket numera med latinsk skrift. Tidigare skrevs kurdiskan i Turkiet och Syrien med en perso-arabisk skrift fram till år 1932. Det finns ett förslag till ett enhetligt internationellt erkänt kurdiskt alfabet baserat på ISO-8859-1[20] som kallas Yekgirtú. Kurdiskan i forna Sovjetunionen skrevs med ett kyrilliskt alfabet. I Armeniska SSR och det Osmanska riket skrevs den i ett armeniskt alfabet (en översättning av evangelierna år 1857[21] och hela nya testamentet 1872).
Ordförråd
I det kurdiska ordförrådet återfinns ett stort antal ord som saknar kognater (besläktade ord) med övriga iranska språk, men kan återfinnas i andra indoeuropeiska språkgrenar. Några kognater med svenska är dol (dal), merûle (myra), derga (dörr), erd (jord), estêra (stjärna), brâ (bror), to (du), şeş (sex), nwe (ny) och mirdin (dö), jämför "mörda".
Vokabulärkonkordans
Persiska | Zazaki | Engelska | Kurmanci/Sorani | Svenska | Turkiska | Latin |
---|---|---|---|---|---|---|
deh | dewe | village | gund/dê | by | köy | pagus |
man | ez | I | ez/min | jag | ben | ego |
lab | lêw | lip | lêw | läpp | dudak | labrum |
zabân | ziwan | language | ziman | språk | dil | lingua |
nâm | name | name | nav/nau/nam | namn | ad | nomen |
şir | şêr | lion | şêr | lejon | aslan | leo |
xodâ | xweda | god | xweda/xwa | gud | tanri:tengri | deus |
asb/astar | estor | horse | hesp/esp | häst | at | equus |
asemân | asmên | heaven | asman | himmel | gök | caelum/coelum, aether |
bâleş | balişna | pillow | balgeh/balîf | kudde | yastık | pulvinus |
Litteratur
Den tidigast bevarade litteraturen på kurdiska är av diktare som skrev på Hawrami med arabisk skrift år 1169, i vasallstaten Ardalan, fram till dess slut år 1867. Då tog sorani över som det ledande litteraturspråket och har utvecklats starkt, särskilt i de irakiska delarna av Kurdistan där sorani används som skolspråk sedan 1918. I de turkiska delarna har kurdiska tryckalster varit förbjudna på grund av assimilationspolitik sedan Turkiets grundande 1923. Lagen upphörde 1991. Lagen om förbud mot kurdisk tv och radio i Turkiet upphörde 2001, men gällde i praktiken fram till 2004. Att undervisa i kurdiska i Turkiet är fortfarande förbjudet idag.
Se även
Referenser
Noter
- ^ Ethnologue - Kurdish
- ^ Blau, Joyce. ”The Kurdish Language and Literature” (på engelska). http://www.institutkurde.org/en/language/. Läst 20 oktober 2008.
- ^ ”UNPO. Nations and people” (på engelska). Arkiverad från originalet den 14 september 2008. https://web.archive.org/web/20080914153624/http://www.unpo.org/content/view/7892/116/.
- ^ NE.se/kurdiska
- ^ Rezakhani, Khodadad. ”The Iranian Language Family” (på engelska). Arkiverad från originalet den 9 oktober 2004. https://web.archive.org/web/20041009124244/http://www.iranologie.com/history/ilf.html.
- ^ Kaya, Mehmet (2011). The Zaza Kurds of Turkey: A Middle Eastern Minority in a Globalised Society. ISBN 9-781-84511875-4
- ^ Demographic data is unreliable especially in Turkey, where the largest number of Kurds reside, as Turkey has not permitted gathering ethnic or linguistic census data since 1965; estimates of ethnic Kurds in Turkey range from 10% to 25%, or 8 to 20 million people.
- ^ Christine, Allison (2001). The Yezidi Oral Tradition in Iraqi Kurdistan. ”However, it was the southern dialect of Kurdish, Sorani, the majority language of the Iraqi Kurds, which received sanction as an official language of Iraq.”
- ^ ”Kurdish language issue and a divisive approach”. http://www.kurdishacademy.org/?q=node/194. Läst 14 september 2015.
- ^ Hassanpour, Amir (1992). Nationalism and language in Kurdistan, 1918-1985
- ^ Postgate, J.N. (2007). Languages of Iraq: Ancient and Modern. ISBN 9780903472210
- ^ Kreyenbroek, Philip G.; Sperl, Stefan (1992). ”Chapter 3: On the Kurdish Language”. The Kurds: A Contemporary Overview. ISBN 9780415072656
- ^ Joyce, Blau (2000). Methode de Kurde: Sorani. sid. 20
- ^ Ranjbar, Vahid. Dastur-e Zaban-e Kurdi-ye Kermanshahi. Kermanshah: Taq-Bostan. 1388
- ^ http://www.dissertation.xlibx.info/d1-other/240081-1-background-the-language-community-and-fieldwork-introduction-the.php
- ^ ”Unified Kurdish Consonant Phonemes”. 21 maj 2008. http://www.kurdishacademy.org/?q=node/119. Läst 15 september 2015.
- ^ McCarus, Ernest N. (1997), ”Kurdish Phonology”, skriven i Winona Lake, Indiana, i Kaye, Alan S.; Daniels, Peter T., Phonologies of Asia & Africa (Including the Caucasus), "2", EISENBRAUNS, s. 694, ISBN 1-57506-017-5
- ^ McCarus, Ernest N. (1997), ”Kurdish Phonology”, skriven i Winona Lake, Indiana, i Kaye, Alan S.; Daniels, Peter T., Phonologies of Asia & Africa (Including the Caucasus), "2", EISENBRAUNS, s. 693, ISBN 1-57506-017-5
- ^ Haig, Geoffrey; Yaron Matras (2002). ”Kurdish linguistics: a brief overview”. Sprachtypologie und Universalienforschung (Berlin) 55 (1): sid. 3–14. http://www.uni-bamberg.de/fileadmin/aspra/bib-haig/kurdish_linguistics_a_brief.pdf. Läst 27 april 2013.
- ^ ”The Kurdish Unified Alphabet”. www.kurdishacademy.org. http://www.kurdishacademy.org/?q=node/2. Läst 28 september 2015.
- ^ ”The Gospels in Kurdish in Armenian characters, 1857, Constantinople”. Google.com. https://google.com/books?id=0zZMAAAAYAAJ. Läst 28 september 2015.
Webbkällor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kurdiska språket, 1904–1926.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Kurdiska.