Stadens territorium ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):
1893 - Enligt beslut den 10 juni 1892 överfördes lägenheten Ön (också kallad Stadsön) i alla hänseenden till Nederluleå från staden; lägenheten hade tidigare tillhört Luleå stads donationsjord, och i vissa hänseenden tillhört Nederluleå. Samtidigt överfördes det så kallade Svartöhemmanet (eller 3/64 mantal Björsby n:r 6) och de inom Luleå hamn liggande holmarna Gråsjälören, Smultronören, Långören, Långörsgrundet, Lövgrundet, Limpören, Limpholmen (eller Getören), Långgrundet och Dömansgrundet (eller Dömansören) i alla hänseenden från Nederluleå till staden. Före 1893 hade Stadsön kyrkoskrivits i Nederluleå, betalat de kyrkliga och borgerliga kommunala avgälderna dels till landet och dels till staden samt räknats i administrativt och judiciellt hänseende till Nederluleå tingslag, förutom att civila rättsärenden rörande jorden handlades vid Luleå stads rådhusrätt.[2]
1895 - Enligt beslut den 18 maj 1894 överfördes i alla hänseenden från Nederluleå till staden hemmanet 3/16 mantal Notviken och ett område på 3/16 mantal som utbrutits från Nederluleå pastorsboställe och anslagits som lösingsjord åt kyrkoherden i Luleå. I samma beslut bifölls inte ett förslag om att överföra Hermansängen till Nederluleå.[2]
1959 - Från Nederluleå landskommun överfördes till staden ett område (med bland annat Sandön) med 106 invånare och omfattande en areal av 26,22 kvadratkilometer, varav 25,95 kvadratkilometer land. Samma datum överfördes ett område med 44 invånare i motsatt riktning - från staden till Nederluleå - omfattande en areal av 6,57 kvadratkilometer, varav allt land.[4]
1970 - Från Gunnarsbyns församling i Bodens stad till Råneå församling i staden överfördes ett område med en areal av 23,30 kvadratkilometer, varav allt land. Samtidigt överfördes i motsatt riktning ett obebott område med en areal av 0,22 kvadratkilometer, varav 0,21 land.[6]
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[7]
1 januari 1971 infördes enhetlig kommuntyp och Luleå stad ombildades därmed utan någon territoriell förändring till Luleå kommun.
Judiciell tillhörighet
Luleå stad hade egen jurisdiktion med magistrat och rådhusrätt. Magistraten avskaffades den 1 januari 1965 i samband med polisväsendets förstatligande.
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0181[9] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.
Stadsvapnet
Blasonering: I fält av silver två blå nycklar i kors, den vänstra störtad.[10]
Luleå stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 41,06 km², varav 40,16 km² land.[7] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1954 omfattade staden den 1 januari 1961 en areal av 71,53 km², varav 56,94 km² land.[4]
