Lunds centralstation
| Lund centralstation | |
Stationshuset
|
|
| Stationsinformation | |
|---|---|
| Ort | Lund |
| Öppnade | 1858 |
| Tågbolag | Arriva SJ AB Veolia Transport |
| Ägare | Jernhusen AB |
| Trafiktyp | Passagerartrafik |
| Kapacitet | |
| Antal spår | 6 resandespår |
| Passagerare per år | 33000 per vardag (2011, inkl endast Påga+Ö-tåg)[1] |
| Förbindelser | |
| Övriga trafikslag | Bussar |
| Anslutande linjer | Södra stambanan Västkustbanan |
| Läge | |
| Koordinater | 55°42′19″N 13°11′14″Ö / 55.70528°N 13.18722°VKoordinater: 55°42′19″N 13°11′14″Ö / 55.70528°N 13.18722°V |
Lunds centralstation, även kallad Lund C är den största av de två järnvägsstationerna i Lund – Gunnesbo station är den andra.
I Lund viker Västkustbanan mot Göteborg av från Södra Stambanan (mellan Malmö och Stockholm). Detta innebär att stationen har tre utgående järnvägslinjer; mot Malmö (Köpenhamn, Helsingör), Eslöv (Stockholm, Kristianstad, Kalmar) och Kävlinge (Helsingborg, Göteborg)
Tidigare har det även funnits järnvägar till Bjärred, Trelleborg och Harlösa. Nu är dock dessa tre nedlagda och upprivna förutom en liten del av Trelleborgsbanan som fungerar som industrispår åt Tetrapak.
Innehåll |
Trafik [redigera]
Lund C har fjärrtågsförbindelser med bland annat X2000 till Stockholm och Göteborg/Oslo. Även nattågen till Stockholm och Storlien trafikerar stationen vissa dagar.
Med Öresundstågssystemet finns förbindelser till Köpenhamn, Helsingör, Kristianstad, Karlskrona, Kalmar och Göteborg.
Lund C är en viktig knutpunkt även inom den lokala pågatågstrafiken. Pågatågen längs linjerna Malmö-Höör-Kristianstad, Malmö-Landskrona-Ängelholm och Malmö-Teckomatorp-Helsingborg gör uppehåll vid stationen.
Biljettförsäljning har funnits i stationshuset i Statens järnvägars, senare SJ:s regi, från 1/12 1856 fram till 30/3 2012 i och med att man stängde biljettkontoret. Skånetrafiken har biljettförsäljning i godsmagasinet i egen expedition.
Byggnader [redigera]
Lund C är Lunds stora kollektivtrafiknav. Härifrån går tåg mot Malmö och Köpenhamn åt söder liksom mot Göteborg, Stockholm, Kalmar och Karlskrona åt norr. Stationen har sex spår. Alla spår har plattformar. Tidigare fanns ett genomgående spår för godstrafik med extra bred last men detta har rivits för att möjliggöra breddning av plattformarna. Bredvid stationen går stadsbussar och regionbussar.
Stationshuset uppfördes på 1850-talet efter ritningar av en okänd dansk arkitekt (möjligen Carl Ferdinand Rasmussen). Stationen blev inte klar till invigningen av järnvägen mot Malmö 1856, utan stod klar först 1858 i samband med förlängningen av Södra stambanan norrut. 1872–1875 påbyggdes flyglar efter Adolf Wilhelm Edelsvärds ritningar och 1923–1926 gjordes ytterligare utbyggnader av Folke Zettervalls hand. Stationshuset är byggnadsminnesförklarat sedan 1972; det förvaltas sedan 2001 av Jernhusen.
Stationsområdet har genomgått ombyggnader vid flera tillfällen. Under den stora ombyggnaden av stationen på 1920-talet byggdes en gångtunnel från stationshuset till plattformarna. Den förlänges 1985 och fick en andra uppgång väster om plattformarna mot vad som då var ett oplanerat grönområde. Sedan dess har tunneln lite skämtsamt kallats för "Rydes undergång" efter lokalpolitikern Lennart Ryde (M) som drev igenom bygget.
Godsmagasinet är uppfört i samband med stationshuset och är ett av nordens äldsta. Efter avvecklingen av styckegodshanteringen så har godsmagasinet under 1990-talet omvandlats till en levande resandemiljö med restaurang Godset, frisersalong, Skånetrafikens biljettförsäljning och Pressbyråkiosk. I anslutning till magasinets norra del har byggts in rulltrappor och hiss till den bro som förbinder plattformarna och stadsdelen Väster med stationen och centrala Lund. Norr om denna del finns cykelparkering i flera plan.
I samband med ombyggnadsplaner av Lund C (2012) är magasinet hotat av rivning.
Under 2001 byggdes ett nytt, modernt stationshus med glasfasader på västra sidan av järnvägen. Utanför detta anlades också det nya Västra Stationstorget. Denna byggnad kallas för Västra station, som då kan skiljas från Lunds Västra vilket var Bjärredbanans stationshus. Mera korrekt är att säga Lund C, Västra stationsbyggnaden (som i avkortat språkbruk blir Västra station). Trafikverket kallar byggnaden för Lund Central, Västra angöringen.
Historia [redigera]
Vid anläggandet av Södra Stambanan år 1856 påbörjades också byggnationen av stationerna längs linjen. Under färdigställandetiden fanns i Lund ett tillfälligt stationshus lokaliserat mellan dagens stationsbyggnad och godsmagasinet, där idag cykelparkeringen ligger. [2]
Den första stationsanläggningen från 1850-talet omfattade stationshus i två våningar och godsmagasinet, båda uppförda av sten, samt en över två spår täckande banhall sammanbyggd med stationshuset. 1872 förlängdes stationshuset genom utbyggnad av bottenvåningarna i byggnadens båda ändar. 1875 tillkom Lund - Trelleborgs järnväg och samtidigt ändrades bangårdens utseende. Bland annat utökades godsbangården i norra delen av stationsområdet. I samband med resandespårutvidgningen så borttogs banhallen. Ett lokstall uppfördes i nordväst. 1885 utvidgades spårområdet ytterligare i samband med byggnationen av Lund - Kävlinge järnväg. Stationen utvidgades sedan i omgångar under 1880- och 90-talen. Vid dubbelspårsbygget 1900 till Lund och 1901 vidare mot Eslöv påverkades spårsystemet ännu en gång. Lund - Bjärreds järnväg och Lund - Revinge (Harlösa) banorna påverkade inte Lund C, då dessa hade egna stationer (Lunds Västra respektive Lund Södra och Högevall).
En större genomgripande förvandling av stationen skedde sedan 1923 - 1926 då man byggde bort de otidsenliga personplattformarna och moderniserade stationen till en tidsenlig status. Tunneln (numera kallad Rydes undergång) tillkom i samband med denna ombyggnad. Dock gick inte tunneln genom till stadsdelen Väster. Plankorsningarna vid Karl XII gatan och Bantorget avlägsnades och ersattes med underfart i söder och Kung Oskars bro i norr. Detta efter det att man klarlagt att man inte skulle flytta stationen västerut och nyanlägga hela bangårdsområdet i ett mera västligt läge, vilket varit under utredning under 1910-talet.
1933 elektrifierades stationen i samband med elektrifieringen av Södra Stambanan. [3]
Vandrarhemmet Tåget [redigera]
På ett stickspår väster om centralstationen stod mellan maj 1989 och oktober 2012 ett permanent parkerat nattåg med sovvagnar. Det tjänade som Svenska Turistföreningens Vandrarhem Tåget och hade 108 bäddar i 36 kupéer.
Övriga stationer i Lund [redigera]
Tidigare fanns flera järnvägsstationer i Lund (se karta). Stationsbyggnaden Lunds södra (från vilken den så kallade Revingebanan utgick) finns alltjämt bevarad även om spåren sedan länge är upprivna. Tidigare stationer i Lund var Lunds Västra, Lunds Södra, Lunds Östra samt hållplatserna Hospitalet(från 1947 kallad Höjebro hållplats [4]), Högevall och Källby mölla. Ingen av dessa finns idag som aktiva trafikplatser. Däremot har Gunnesbo station öppnat som pågatågsstation. Då Lund som samhälle expanderat så kan Stångby pågatågsstation idag anses som en av Lunds stationer.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Lunds centralstation.
- Wikimedia Commons har media som rör Vandrarhemmet Tåget
- Vandrarhemmet Tåget, officiell webbplats.
- Rädda Vandrarhemmet Tåget, Facebookgruppen Rädda Vandrarhemmet Tåget!
Lunds centralstation
|
|||||||||||
|
||||||||
|
|||||
|
||||||||||||||||||||
Referenser [redigera]
- ^ Resandet med tåg fortsätter att öka i Skåne
- ^ Järnvägen 150 år 1856- 2006, broschyr utgiven i samband med högtidsceremonin den 1-2 december 2006, förf Yngve Holmgren och Jonas Andréasson. Lund 2006
- ^ Kortfattad beskrivning över den historiska och tekniska utvecklingen av vissa större stambanestationer, del 1 (av 2), Statens Järnvägar, Stockholm 1938
- ^ http://banvakt.se/sok.php?objekt=10530 Banvakt.se om Höjebro hp
