Höör

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 55°56′N 13°32′Ö / 55.933°N 13.533°Ö / 55.933; 13.533
Höör
Tätort
Centralort
Höör.jpg
Land  Sverige
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommun Höörs kommun
Församling Höörs församling
Koordinater 55°56′N 13°32′Ö / 55.933°N 13.533°Ö / 55.933; 13.533
Area
 - tätort 611,75 hektar
Folkmängd
 - tätort 7 865 (2010)[1]
 - kommun 15 729 (2014)
 - storstadsområde 681 721 (2014[2])
del av Stor-Malmö
Befolkningstäthet
 - tätort 12,86 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Höör
Postnummer 243 XX
Riktnummer 0413
Tätortskod 3504
Höörs läge i Skåne län
Red pog.svg
Höörs läge i Skåne län
Map-icon.svg Se kartdata överlagrat på...
Google Maps Bing Maps
Kartdata


Uppställda kvarnstenar påminner om traktens rikliga kvarnstensproduktion.
Privatbostad centralt i samhället.
Järnvägsstationen.

Höör är en tätort och centralort i Höörs kommun i Skåne län.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Ortnamnet kommer från forndanska hørg. Utöver betydelsen helig plats har det haft flera andra hänsyftningar som stensättning, hög eller klippa. I många av de äldre källorna är dock den religiösa betydelsen tydlig. [3]

Den nuvarande stavningen med två "ö" tillkom på initiativ av Posten och fastställdes genom brev av Kungl. Maj:t 1 januari 1917. Den originella stavningen är numera ett av få hävdvunna undantag från språkregeln att långa vokaler inte dubbeltecknas i svenska. Bakgrunden är den att man förr på brev som sändes lokalt inom en ort i stället för namnet på adressorten skrev "Härstädes" eller helt enkelt "Här". Då en hel del slarvigt skrivna försändelser i stället hamnade i Hör ändrades stavningen till Höör.[4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Höörs socken omtalas första gången på 1330-talet då namnet skrevs "Horgh". [5] I Palteboken från 1510-talet omtalas 6 gårdar i kyrkbyn "Hörrie". 1746 berättas att Höör är den största byn i socknen med sina 19 hela hemman.[6]

Stenhuggeri i stor skala har varit kännetecknande för orten ända sedan man i här slutet av 1000-talet började bryta sten till Lunds domkyrka. Orten har troligtvis varit verkstad för Mårten stenmästare vilken under första hälften av 1100-talet varit verksam vid Lunds domkyrkobygge. I Höörs kyrka finns fortfarande hans huggna dupfunt som han signerat men också låtit avbilda sig på. Den s.k. Stenskogen bär fortfarande vittnesbörd om denna medeltida industri. I senare tid har också en omfattande kvarnstenstillverkning skett i socknen.

Genom järnvägens tillkomst 1858 tog tillväxten fart. Höör blev också ett centrum för friluftslivet i Skåne genom den natursköna omgivningen som finns i Frostavallen, Orups sanatorium, Ringsjön med mera. Samhället kan sägas ligga i en "skålformad" dal med backiga omgivningar. Höör är även ett centrum för den så kallade risbygden i Skåne, ett slags gränszon mellan skogen i Göinge och slätten i söder. Stor utpendling till Malmö/Lund förekommer, i mindre utsträckning norrut mot Hässleholm/Kristianstad.

Sedan pågatågen började köra till Höör 1987 har fastighetspriserna stigit rejält och inflyttningen ökat.

Strax utanför Höör ligger Blommeröds galoppbana där Svenskt Arabderby rids.

Klockarebackens kapell ligger i Höörs västra utkant på gränsen mot Stenskogen och är ett verk av Bernt Nyberg.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Höör var och är kyrkby i Höörs socken där Höörs landskommun inrättades vid kommunreformen 1862. I landskommunen inrättades 25 oktober 1901 Höörs municipalsamhälle för orten. Denna med sitt närområde bröts 1939 ut ur landskommunen och bildade Höörs köping. 1969 utökades köpingskommunen som sedan 1971 uppgick i Höörs kommun med Höör som centralort.[7]

I kyrkligt hänseende har Höör alltid hört till Höörs församling.[8]

Judiciellt har orten ingått i samma tingslag och tingsrätter som Höörs socken.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

År 1990 definierade SCB ett område sydväst om tätorten som småort med namnet Del av Stenskogen och småortskoden S3711. Dessa villor hade då 62 invånare på en yta av 24 hektar. Sedan dess har området ingått i tätorten Höör.


Befolkningsutvecklingen i Höör 1900–2010[9][10]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
904
1960
  
3 357
1965
  
3 765
1970
  
4 166
1975
  
5 168
1980
  
5 833
1990
  
6 643 537
1995
  
7 215 582
2000
  
7 176 584
2005
  
7 379 600
2010
  
7 865 612

 † Som köpingsliknande samhälle 1900.



Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Höör ligger vid Riksväg 13 och Riksväg 23. Trafiken går igenom samhället, särskilt Riksväg 23 som går igenom ett äldre egnahemsområde från 1930-talet.

Järnvägar[redigera | redigera wikitext]

Stationsbyggnaden byggdes 1858 när Södra stambanan öppnade. Därefter har mycket av bebyggelsen koncentrerat sig runt denna. År 1882 invigdes en järnvägslinje till Hörby, vilken dock blev mer eller mindre överflödig efter att banan mellan Eslöv och Hörby färdigställts 1897. Järnvägen mellan Höör och Hörby lades ned 1929 när bussar slagit ut den kortdistanstrafiken. Med Öresundstågen når man Karlskrona och Kalmar i öst och Köpenhamn och Helsingör i väst utan byte.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Näringslivet är varierat med bland annat verkstadsföretag, sågverk och butiker/stormarknad.

Höörs mejeri byggdes 1893 och var i drift till 1973. Under 2007 revs mejeriet för att ge plats åt bostäder, 78 lägenheter, som stod inflyttningsklara sommaren 2009. I gamla disponentbostaden, som var tänkt att bevaras, skulle tvättstugor samt samlingslokal inrymmas. Dock togs efter många politiska turer beslut att riva byggnaden och istället uppföra ny byggnad för dessa faciliteter.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

  • Edens skola
  • Emiliaskolan (Waldorf)
  • Enebackeskolan
  • Frostagymnasiet
  • Gudmuntorps skola
  • Karolinaskolan
  • Kubeliden (Montessori)
  • Ringsjöskolan
  • Segrande Liv grundskola
  • Sätoftaskolan
  • Tjörnarp skola

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Höör är ett centrum för musik. Orten har en sommaropera, musikskola, jazzklubb och "Kulturhuset Anders" med konsthall, konsert-, bio- och teatersalong. Här finns en av Sveriges största musikaffärer, två dragspelshandlare, dansbana och en pianoverkstad.

Skånes Djurpark ligger 4-5 km norr om Höör.

Bosjökloster ligger 5 km söder om Höör.


Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/244145/. Läst 13 augusti 2014. 
  3. ^ Olaf Olsen: Hørg, hov og kirke : Historiske og arkæologiske vikingetidsstudier. 1966.
  4. ^ Staffan Nyström (9 april 2001). ”Ortnamnen och kulturminneslagen - Om tolkning och tillämpning av begreppet god ortnamnssed”. Riksantikvarieämbetet. sid. sidan 11. http://www.raa.se/cms/showdocument/documents/extern_webbplats/2001/april/ortnamnen_och_kulturminneslagen.pdf. Läst 23 augusti 2008. 
  5. ^ Lund domkapitels gavebøger. Köpenhamn 1973.
  6. ^ Sockenbeskrifningar från Frosta Härad. Författade av häradets präster åren 1746-1747. Utgivna av Gunnnar Carlquist. Lund 1920.
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  9. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  10. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]