Satellittelefon
Wikipedia
En satellittelefon är en portabel telefon som kommunicerar direkt med kommunikationssatelliter i bana runt jorden. Beroende på vilket system som används, kan en satellittelefon ha täckning i allt från en begränsad region till globalt över hela välden
En modern satellittelefon är ungefär lika stor som en större mobiltelefon. Tidigare modeller var betydligt otympligare och hade ofta även en stor teleskopisk antenn. I dag har telefonerna blivit betydligt mindre. Satellittelefoner används flitigt av människor som vistar på avlägsna platser eller på platser som av andra skäl saknar pålitliga kommunikationssystem. Exempel på användare av satellittelefoner är journalister, äventyrare och forskare.
Satellittelefoner finns också ofta ombord på fartyg och ibland på flygplan. På fartyg och i andra tillfällen när stora installationer inte är ett problem, omfattar satellittelefonen ofta ytterligare utrustning som kan optimera täckning och kvalitet, såsom styrbara antenner.
Innehåll |
[redigera] Olika teknologier och system
[redigera] Geostationära system
Vissa satellittelefonsystem använder sig av satelliter i geostationär bana. Dessa system kan uppnå en nästan global täckning med blott tre eller fyra satelliter, vilket reducerar kostnaden för systemet eftersom satelliter och uppskjutning av satelliter är mycket kostsamt. Inmarsat använder sig av geostationära satelliter.
En nackdelen med geostationära satellitelefonsystem var tidigare att de av fysikaliska skäl krävde relativt stora antenner i jämförelse med vanliga mobiltelefoner. Detta har dock ändrats radikalt den senaste tiden och i dag använder exempelvis system såsom Thuraya små telefoner från Hughes och Motorola som inte skiljer sig mycket från vanliga mobiltelefoner i storlek.
[redigera] Satelliter i låg bana
Ett annan typ av satellittelefonisystem, LEO använder sig av satelliter i låg bana. Ett fyllt utbyggt sådant system har möjlighet att ge global täckning utan glapp, och kräver inte lika stor telefonutrustning som system av geostationär typ, vilket innebär att de flesta genuint portabla satellittelefoner är av LEO-typ. LEO satelliter ligger i en bana runt jorden på relativt låg höjd och med hög hastighet. LEO-satelliter ligger vanligen 640 till 1220 kilometer över jordytan, och har en omloppstid på 70 till 90 minuter.
För närvarande finns två satellittelefonsystem av LEO-typ, iridium och Globalstar. Båda systemen har konkurser bakom sig på grund av höga uppstartskostander som inte kunde täckas av tillräckliga abonnemangsintäkter, men drivs nu av nya ägare som fick köpa systemen för en bråkdel av den summa de initalt kostade.
