Mir

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För det chilenska partiet, se Movimiento de Izquierda Revolucionaria. För ryska jordbrukssystemet, se Mir (jordbruk).
Mir
Mir on 12 June 1998edit1.jpg
Anrop Mir
NSSDC-ID 1986-017A
Raket Protonraket
Uppskjutningsramp LC-200/39 och LC-81/23, Kosmodromen i Bajkonur
Uppskjutning 20 februari 1986
Återinträde 23 mars 2001, 05:59 UTC
Bemannad 4 592 dagar
I omloppsbana 5 519 dagar
Besättning 3 st
Massa 129 700 kg
Längd 19 m
Bredd 31 m
Höjd 27,5 m
Boyta 350 m³
Omloppsbanans egenskaper
Banlutning 51,6°
Omloppstid 91,9 min
Apoapsis 374 km
Periapsis 354 km
Varv 89 067 st

Mir (ryska: Мир Mir, ’fred’, ’värld’) var en ursprungligen sovjetisk rymdstation och den första permanent bemannade. Mir byggdes upp av moduler, som var och en sköts upp mellan 19 februari 1986 och 23 april 1996. Mirs uppgift var att fungera som ett vetenskapligt laboratorium i yttre rymden.

23 mars 2001 brann rymdstationen upp då den avsiktligt återinträdde i jordens atmosfär efter ungefär 89 067 varv kring jorden. Rester av den slog ner i havet öster om Nya Zeeland.

Mirs moduler[redigera | redigera wikitext]

Mir var uppbyggd av flera moduler.

Modul Uppskjutning Raket Dockning Vikt Användes till
Kärnan 19 februari 1986 Proton 8K82K N/A 20 100 kg Boendeutrymme
Kvant-1 31 mars 1987 Proton 8K82K ~9 april 1987 10 000 kg Astronomi
Kvant-2 26 november 1989 Proton 8K82K 6 december 1989 19 640 kg Nyare, mer sofistikerade livsuppehållande system.
Kristall 31 maj 1990 Proton 8K82K 10 juni 1990 19 640 kg Teknologi-, materialbehandlings-, geofysik- och astrofysiklaboratorium
Spektr 20 maj 1995 Proton 8K82K 1 juni 1995 19 640 kg Inhyste experiment tillhörande samarbetsprogrammet mellan USA och Ryssland.
Dockningsmodul 12 november 1995 STS-74 Atlantis 15 november 1995 6 134 kg Dockningsport för rymdfärjan.
Priroda 23 april 1996 Proton 8K82K 26 april 1996 19 000 kg Modul för observation av jordytan och atmosfären inom frekvensområdena för mikrovågor, infraröd strålning och ljus.

Kärnan[redigera | redigera wikitext]

DOS-7

Första delen av stationen sköts upp med en Protonraket den 20 februari 1986. Modulen har stora likheter med Saljut 6 och Saljut 7. Totalt hade modulen 6 dockningsportar, 5 i fronten och en i aktern. Från början hade modulen 2 solpaneler, i juni 1987 monterades en tredje solpanel på modulen. Solpanelen levererades till stationen i Kvant-1. I aktern finns 2 raketmotorer som fram till att Kvant-1 dockade med stationen användes för att justera stationens omloppsbana.

  • Längd: 13,13 m
  • Diameter: 4,15 m
  • Beboelig volym: 90 m3
  • Massa: 20 400 kg
  • Dockningsportar: 6
  • Motorer: 2st
  • Solpaneler: 3 st (2st)
  • Vingbredd: 20,73 m

Kvant-1[redigera | redigera wikitext]

Kvant-1

Kvant-1 sköts upp med en Protonraket den 31 mars 1987. Planen var från början att modulen skulle skjutits upp till rymdstationen Saljut 7, men förseningar gjorde att man fick skjuta upp den till Mir.

  • Längd: 5,3 m
  • Diameter: 4,35 m
  • Beboelig volym:40 m3
  • Massa: 11 000 kg
  • Dockningsportar: 2
  • Motorer:

Kvant-2[redigera | redigera wikitext]

Kvant-2

Kvant-2 sköts upp med en Protonraket den 26 november 1989 och dockade med stationen den 6 december samma år. Ombord fanns bland annat en luftsluss.

  • Längd: 12,2 m
  • Diameter: 4,35 m
  • Beboelig volym:31,9 m3
  • Massa: 19 640 kg
  • Dockningsportar: 1
  • Solpaneler: 2

Kristall[redigera | redigera wikitext]

Kristall

Kristall sköts upp med en Protonraket den 31 maj 1990 och dockade med stationen den 10 juni samma år. Modulen var ett teknik-, material-, geofysik- och astrofysiklaboratorium. Modulens huvudsyfte var att agera dockningsport för de sovjetiska rymdfärjorna av typen Buran. Det var tänkt att Sovjets andra rymdfärja Ptitjka i början av 1990-talet skulle docka med Kristall. Det sovjetiska rymdfärjeprogrammet lades dock ner i början av 1990-talet. När den amerikanska rymdfärjan Atlantis och Mir dockade för första gången 1995, dockade Atlantis direkt med Kristall som då hade flyttats från sin vanliga plats för att färjan skulle kunna komma åt den utan att kollidera med Mirs solpaneler.

  • Längd: 11,9 m
  • Diameter: 4,35 m
  • Beboelig volym: 60,8 m3
  • Massa: 19 640 kg
  • Dockningsportar: 3
  • Solpaneler: 2

Spektr[redigera | redigera wikitext]

Spektr

Spektr sköts upp med en Protonraket den 20 maj 1995 och dockade med stationen den 1 juni samma år.

  • Längd: 9,1 m
  • Diameter: 4,35 m
  • Massa: 19 640 kg
  • Dockningsportar: 1
  • Solpaneler: 4

Dockningsmodul[redigera | redigera wikitext]

Ritning av Mir Docking Module och extra utrustning.

Modulen sköts upp med rymdfärjan Atlantis under uppdrag STS-74, den 12 november 1995 och dockades med stationen den 15 november. Under uppskjutningen och dockningen med rymdstationen var två lådor monterade på sidorna av modulen. Lådorna innehöll solpaneler som efter dockningen flyttades till andra platser på stationen.

Modulens huvudsyfte var att möjliggöra dockingar mellan rymdfärjor och stationen utan att Kristall modulen skulle behöva flyttas inför varje dockning och solpaneler dras ihop.

  • Längd: 5 m
  • Diameter: 2,9 m
  • Massa: 4 090 kg
  • Dockningsportar: 2

Priroda[redigera | redigera wikitext]

Priroda

Priroda sköts upp med en Protonraket den 23 april 1996 och dockade med stationen tre dagar senare den 26 april.

  • Längd: 9,7 m
  • Diameter: 4,35 m
  • Beboelig volym:66 m3
  • Massa: 19 700 kg
  • Dockningsportar: 1

Se även[redigera | redigera wikitext]