Skanör med Falsterbo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 55°24′N 12°51′O / 55.4, 12.85
Skanör med Falsterbo
Tätort
Skanör med Falsterbo vapen.svg
Vapen
Land  Sverige
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommun Vellinge kommun
Församling Skanör-Falsterbo församling
Koordinater 55°24′N 12°51′O / 55.4, 12.85
Area 541,96 hektar
Folkmängd 6 937 (2010-12-31)[1]
Befolkningstäthet 12,8 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Postort FALSTERBO, SKANÖR
Postnummer 230 XX
Riktnummer 040
Tätortskod 3672
Ortens läge i Skåne län
Red pog.svg
Ortens läge i Skåne län
Karta över Falsterbohalvön. Skanör med Falsterbo är tätorten till vänster på kartan. Tätorterna till höger är Ljunghusen och Höllviken på ömse sidor om Falsterbokanalen.
Skanörs mölla
Skanörs station idag på Bäckatorget i Skanör, numera Swedbank
Gåsövergångsstället i Skanör precis utanför Gästgivaregården
För den historiska stadskommunen, se Skanör med Falsterbo stad.

Skanör med Falsterbo är en tätort i Vellinge kommun i Skåne. Den utgörs av de under 1900-talet sammanvuxna, och sedan 1754 gemensamt styrda, medeltida småstäderna Falsterbo och Skanör, som dock fortsatt utgör två olika postorter, samt skilda geografiska orter. Gränsen mellan Skanör och Falsterbo består traditionellt av en fornminnesmärkt tångvall som löper från vattensamlingarna som benämns Flommen till Skanörs ljung.

Innehåll

[redigera] Geografi

Tvillingorterna ligger på Falsterbonäset, Skånes och Sveriges sydvästligaste spets, 30 km sydväst om Malmö. Det är Vellinge kommuns näst största tätort till både folkmängd och yta. Det bor flest människor i Skanör, i norr, medan det kommer flest turister till Falsterbo, i söder.

[redigera] Historia

Skanör uppstod under slutet av 1100-talet och Falsterbo tillkom troligtvis strax därefter. S:ta Gertruds kyrka i Falsterbo härrör från 1200-talet. De båda orterna blev under medeltiden rika och ansedda genom att området under varje sensommar och höst var ett betydande centrum för handel och sillfiske. Den danske kungen uppförde c:a 1220 borgen i Skanör. På stranden mellan städerna pågick kommersen på den s.k. Skånemarknaden. Olika städer från norra Europa hade sina fasta marknadsområden, så kallade "fit" eller "fed", en bit upp från stranden.

Snart uppfördes också en borg i Falsterbo. 1311 intogs denna av de vendiska hansestäderna Rostock, Wismar och Greifswald under kriget mellan dessa och den danske kungen Erik Menved. Efter krigets slut började kungen bygga ett nytt och större slott, Falsterbohus, som stod färdigt omkring 1318. Den gamla borgen i Skanör miste härigenom sin betydelse. Olof av Danmark och Norge, son till drottning Margareta, dog på Falsterbohus år 1387.

Sedan silltillgången minskat i området i slutet av medeltiden minskade dess betydelse och Skånemarknaden upphörde, varefter städerna förföll. Därefter förblev de obetydliga småstäder. Under en period efter andra världskriget var Skanör med Falsterbo Sveriges minsta stad. Först under slutet av 1960-talet började den växa ordentligt, i och med att den förvandlades till en förort till Malmö.

[redigera] Skånemarknaden

Huvudartikel: Skånemarknaden

Från 1100- till 1500-talet hölls Skånemarknaden på Falsterbohalvön på strandremsan mellan Skanör och Falsterbo. Det var en av Nordeuropas viktigaste varumarknader uppbyggt kring sillfisket omkring Falsterbonäset och i Höll (fiskeläge öster om Skanör), och Foteviken - viken mellan halvön och fastlandet (Höllviken), där sillen kunde stå så tätt att man kunde håva upp den med enkla redskap i båtarna. Vissa år producerades upp till 300 000 tunnor sill, som saltades med salt från Nordtyskland som Hansans handelsmän tillhandahöll, och såldes vidare i hela Europa. Det var den katolska kyrkans fastehögtider där kött var förbjudet men fisk var tillåten, som skapade efterfrågan på sillen.

Skånemarknaden var tidvis den danska kungamaktens största inkomstkälla.

[redigera] Administrativ historia

De bägge städerna förenades 1754 till en politisk enhet under gemensam borgmästare, Skanör med Falsterbo stad. Ända fram till 1934 saknade Skanör med Falsterbo (från 1919 som enda stad i landet) stadsfullmäktige, och dess högsta beslutande organ var en allmän rådstuga. Trots sin litenhet hade staden egen jurisdiktion fram till 1947, då rådhusrätten avskaffades och staden lades under landsrätt. 1974 upphörde staden att existera som egen kommun, då den införlivades med Vellinge kommun. I kyrkligt avseende var de bägge orterna separata ända fram till 2002Skanör-Falsterbo församling bildades.

Skanör med Falsterbo stadsvapen, som ej var officiellt fastställt, beskrivs enligt följande: I fält av silver en från en av en vågskura bildad blå stam, belagd med fem: tre och två ordnade fiskar av silver, uppskjutande krenelerad röd borg med tre krenelerade kupoltäckta torn, det mellersta högst.

[redigera] Järnvägtrafik

Mellan 1904 och 1971 trafikerades staden av Vellinge-Skanör-Falsterbo Järnväg, även kallad Falsterbobanan, med station i Skanör och slutstation i Falsterbo.

[redigera] Traditioner

[redigera] Gåsaloppet

Ett av de mest populära årliga inslagen i Skanör och Falsterbo är Gåsaloppet vilket sedan 1984 arrangeras på midsommarafton på Östergatan i Skanör. Gåsaloppet startar vid Apoteket på Östergatan och har målgången vid Rådhuset. Sträckan är 757,1 meter. I gamla tider var det riktiga gäss som på midsommarafton tävlade i Gåsaloppet och precis som idag kom deltagarna både från Skanör och Falsterbo. Idag är det en betydligt mer modern variant där deltagarna med sex personer, varav minst två kvinnor i varje lag, går i "gåsarad" efter varandra på specialskidor.

[redigera] Kommunikation

[redigera] Vägar

Till Skanör och Falsterbo leder E6/E22 från Malmö, och därefter länsväg 100, som går ända från E6/E22 vid Trafikplats Vellinge S ner till Skanör centrum.

Från Trelleborg går landsvägen förbi Trelleborgs GK och Skåre, och sedan genom Höllviken och Kämpinge.

[redigera] Busstrafik

Bussarna körs av Arriva för Skånetrafiken.

[redigera] Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Skanör med Falsterbo 1960–2010[2]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
891
1965
  
1 443
1970
  
3 127
1975
  
4 909
1980
  
5 854
1990
  
6 833 539
1995
  
7 081 542
2000
  
7 087 542
2005
  
6 861 542
2010
  
6 937 542

[redigera] Kyrkor

[redigera] Noter

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx. Läst 16 juni 2011. 
  2. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk