Skanör med Falsterbo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 55°24′N 12°51′Ö / 55.400°N 12.850°Ö / 55.400; 12.850
Skanör med Falsterbo
Tätort
Skanörs kyrka
Land  Sverige
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommun Vellinge kommun
Församling Skanör-Falsterbo församling
Koordinater 55°24′N 12°51′Ö / 55.400°N 12.850°Ö / 55.400; 12.850
Area 541,96 hektar
Folkmängd 6 937 (2010)[1]
Befolkningstäthet 12,8 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Falsterbo, Skanör
Postnummer 230 XX
Riktnummer 040
Tätortskod 3672
Ortens läge i Skåne län
Red pog.svg
Ortens läge i Skåne län
Tätorten Skanör med Falsterbos avgränsning 1990.
Karta över Falsterbohalvön. Skanör med Falsterbo är tätorten till vänster på kartan (Falsterbo i söder och Skanör i norr). Tätorterna till höger är Ljunghusen och Höllviken på ömse sidor om Falsterbokanalen.
Skanörs mölla
Skanörs station idag på Bäckatorget i Skanör, numera Swedbank
Gåsövergångsstället i Skanör precis utanför Gästgivaregården

Skanör med Falsterbo är en tätort och kommundel i Vellinge kommun i Skåne. Den utgörs av de under 1900-talet sammanvuxna, och sedan 1754 gemensamt styrda, medeltida småstäderna Falsterbo och Skanör, som dock fortsatt utgör två olika postorter, samt skilda geografiska orter. Gränsen mellan Skanör och Falsterbo består traditionellt av en fornminnesmärkt tångvall som löper från vattensamlingarna som benämns Flommen till Skanörs ljung.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Tvillingorterna ligger på Falsterbonäset, Skånes och Sveriges sydvästligaste spets, 30 km sydväst om Malmö. Det är Vellinge kommuns näst största tätort till både folkmängd och yta. Det bor flest människor i Skanör, i norr, medan det kommer flest turister till Falsterbo, i söder.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Skanör uppstod under slutet av 1100-talet och Falsterbo tillkom troligtvis strax därefter. S:ta Gertruds kyrka i Falsterbo härrör från 1200-talet. De båda orterna blev under medeltiden rika och ansedda genom att området under varje sensommar och höst var ett betydande centrum för handel och sillfiske. Den danske kungen uppförde c:a 1220 borgen i Skanör. På stranden mellan städerna pågick kommersen på den s.k. Skånemarknaden. Olika städer från norra Europa hade sina fasta marknadsområden, så kallade "fit" eller "fed", en bit upp från stranden.

Snart uppfördes också en borg i Falsterbo. 1311 intogs denna av de vendiska hansestäderna Rostock, Wismar och Greifswald under kriget mellan dessa och den danske kungen Erik Menved. Efter krigets slut började kungen bygga ett nytt och större slott, Falsterbohus, som stod färdigt omkring 1318. Den gamla borgen i Skanör miste härigenom sin betydelse. Olof av Danmark och Norge, son till drottning Margareta, dog på Falsterbohus år 1387.

Sedan silltillgången minskat i området i slutet av medeltiden minskade dess betydelse och Skånemarknaden upphörde, varefter städerna förföll. Därefter förblev de obetydliga småstäder. Under en period efter andra världskriget var Skanör med Falsterbo Sveriges minsta stad. Först under slutet av 1960-talet började den växa ordentligt, i och med att den förvandlades till en förort till Malmö.

Skånemarknaden[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Skånemarknaden

Från 1100- till 1500-talet hölls Skånemarknaden på Falsterbohalvön på strandremsan mellan Skanör och Falsterbo. Det var en av Nordeuropas viktigaste varumarknader uppbyggt kring sillfisket omkring Falsterbonäset och i Höll (fiskeläge öster om Skanör), och Foteviken - viken mellan halvön och fastlandet (Höllviken), där sillen kunde stå så tätt att man kunde håva upp den med enkla redskap i båtarna. Vissa år producerades upp till 300 000 tunnor sill, som saltades med salt från Nordtyskland som Hansans handelsmän tillhandahöll, och såldes vidare i hela Europa. Det var den katolska kyrkans fastehögtider där kött var förbjudet men fisk var tillåten, som skapade efterfrågan på sillen.

Skånemarknaden var tidvis den danska kungamaktens största inkomstkälla.

Järnvägtrafik[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1904 och 1971 trafikerades staden av Vellinge-Skanör-Falsterbo Järnväg, även kallad Falsterbobanan, med station i Skanör och slutstation i Falsterbo.

Administrativ tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

De bägge städerna förenades 1754 till en politisk enhet under gemensam borgmästare, Skanör med Falsterbo stad. Skanör med Falsterbo stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1974 upphörde staden att existera som egen kommun, då den införlivades med Vellinge kommun. [2]

I kyrkligt avseende har orten hört till Skanörs församling och Falsterbo församling ända fram till 2002Skanör-Falsterbo församling bildades.[3]

Orten ingick till 1947 i domkretsen för Skanör med Falsterbo rådhusrätt och därefter i Oxie och Skytts häraders tingslag. Från 1971 till 2002 ingick orten i Trelleborgs tingsrätts domsaga och från 2002 ingår orten i Malmö tingsrätts domsaga.[4]


Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Skanör med Falsterbo 1960–2010[5]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
891
1965
  
1 443
1970
  
3 127
1975
  
4 909
1980
  
5 854
1990
  
6 833 539
1995
  
7 081 542
2000
  
7 087 542
2005
  
6 861 542
2010
  
6 937 542


Kyrkobyggnader[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Till Skanör och Falsterbo går länsväg 100.

Bussarna körs av Arriva för Skånetrafiken.

  • Linje 100 går från Centralstationen i Malmö till Falsterbo Strandbad
  • Buss, linje 300 går från Hyllie station i Malmö till Falsterbo Strandbad


Evenemang[redigera | redigera wikitext]

Ett årligt inslagen i Skanör och Falsterbo är Gåsaloppet vilket sedan 1984 arrangeras på midsommarafton på Östergatan i Skanör. Sträckan är 757,1 meter där deltagarna i lag om sex personer, varav minst två kvinnor, går i "gåsarad" efter varandra på specialskidor.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Malmö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]