Skidlift

Knapplift

Skidlift är en maskin som transporterar skidåkare och snowboardåkare uppför skidbacke. Sveriges första släplift invigdes år 1940 i Åre, och redan år 1910 invigdes Sveriges första skidlift i form av Åre bergbana.

Typer

Det finns många olika typer av skidliftar. De kan delas in i tre olika klasser:

Linbanor: Kabinbana Funifor Funitel Gondolbana Telemixlift Stollift, kopplingsbar Stollift, fast

Släpliftar: Ankarlift J-krokslift Knapplift Replift Rullband (skidlift)

Bergbanor

Liftsystem

Detta avsnitt är baserat på material från engelska Wikipedia

Skidorters liftsystem kan ordnas av flera mönster beroende på storlek och topografi av området. Flera liftar kan ordnas radiellt utåt från ett gemensamt basområde, med toppstationer längs omgivande toppar. Liftar kan också köras radiellt inåt från flera basstationer till gemensamma toppmöten. Skidområden som ligger vid ryggen av en lång sluttning kan helt enkelt ha flera liftar igång parallellt. Folkrika områden kan ha två eller fler liftar parallellt för ökad kapacitet.

I några skidområden byggs liftar som korsar varandra: Två linbanor kan korsas med hjälp av en specialbyggd liftstolpe med passage på olika höjd över marken. Linbanor kan även enkelt korsa släpliftar och andra låggående liftar genom att bara passera ovanför. Däremot släpliftar och övriga låggående liftar kan ej direkt korsa varandra, då behövs hjälp av exempelvis broar eller tunnlar.

Större skidområden har kombinationer av dessa grundläggande mönster, ofta i en nivåindelad höjd; liftar kan köras från en eller flera basområden till olika mittstationer, som även kan ansluta för endast halv sträcka.

Konstruktion

Liftstolpe till en ankarlift i Torkilstöten, Ljungdalen.

Generellt sett består en skidlift av en lång kontinuerlig stålvajer, dragvajer/liftvajer, som är upphängd på höga stolpar (där vajern är spårad i rullställshjul på stolparna) och vajern drivs runt av en stark elmotor (i vissa fall dieselolja, som reserv). Vid liftens båda ändar sitter stora vändhjul där vajern återvänds utmed andra sidan liftgatan. Främst liftars enheter (transportföremål) avgör typ av lift. På de flesta liftar är dess enheter fastskruvade/fastklämda på vajern.

Några kända stora tillverkare

Tillverkarna ligger bakom den stora variationen på lifttypers konstruktionsutseenden, trots att det är exakt samma lifttyp (i stil med exempelvis "ankarlift som ankarlift" eller "kopplingsbar 4-stolslift som kopplingsbar 4-stolslift").

• Leitner Ropeways (Italien)
• Doppelmayr (Österrike)
• Poma (Frankrike)
• Gimar Montaz Mautino, GMM (Frankrike)
• Garaventa (Österrike, Kanada och Schweiz)
• Liftbyggarna (Sverige)
• Habegger (Schweiz)

Vinkellift

Vissa skidliftar, främst släpliftar, brukar kunna svängas/vinklas. Med hjälp av vändhjul rundas liftens dragvajer en liten bit, så även byglarna passerar, och därmed får liftbanan en kurva på utsatt plats längs liften. En lift med innehåll av sådan anläggning kallas "vinkellift".

Även stolliftar (både fasta och kopplingsbara) och gondolbanor kan vinklas. Vid sådant på kopplingsbara linbanor får liften i fråga en typ av mellanstation.

Liftars kapacitet

Liftkapacitet är ett effektivitetsmått med innebörden hur många personer per timme (pers/tim) en skidlift kan transportera. Exempelvis ankarliftar och fasta 2-stolsliftar tar normalt 800–1200 pers/tim, fasta 3- och 4-stolsliftar normalt 1200–2000(2400) pers/tim. Kopplingsbara stolliftar (och gondolbanor) tar normalt mellan 2000 och 3400 pers/tim.

Allt avgörs av enheternas storlek och avstånd samt liftens hastighet, konstruktion och funktion.

Expressliftar med hög kapacitet blir allt vanligare över hela världen, minimerar både liftköer och lift-åktid, för effektivare utförsåkning.

Externa länkar

• SLAO om liftens historia
• Wikimedia Commons har media som rör Ski lifts.
  Bilder & media