Socialdarwinism

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Socialdarwinism är en samlingsbeteckning på flera varierande ideologier som baseras på idén att tävlan mellan individer, grupper, nationer, eller idéer styr den sociala utvecklingen i mänskliga samhällen[1] och att försök att hindra denna tävlan genom politiska ingripanden till skydd för svaga i samhället leder till att utvecklingen mot högre stående samhällsformer hindras.[2]

Termen får sitt namn efter användandet av darwinistiska förklaringsmodeller på sociala förhållanden, trots att teorierna inte har sitt direkta ursprung hos Darwin, då de kan sägas bygga på snarlika principer som Darwins naturliga urval. Det naturliga urvalet förklarar hos Darwin artbildningen hos populationer som utfallet av tävlan mellan individuella organismer om begränsade resurser. Med begreppet Survival of the fittest, myntat av antropologen Herbert Spencer, menas dock ett snarlikt urval som inte har sin grund i genetik.

Termen användes först i Europa år 1877[3] och populariserades i USA år 1944 av den amerikanske historikern Richard Hofstadter. Termen ”socialdarwinism” har sällan använts av förespråkare, utan främst pejorativt av motståndare. Ibland utan att dessa åsikter baseras på utvecklingsteori eller ej.[4]

Grundprincipen är att människans och samhällets utveckling sker genom utslagning av svaga individer; endast de bäst lämpade överlever och för sina gener vidare till kommande släktled. Därför är man motståndare till socialpolitiska insatser för de svaga och utslagna. Fattigdomen har enligt socialdarwinismen en funktion att fylla; den rensar samhället från svaga individer och hindrar dessa att föra sina dåliga gener vidare. Skillnader i samhället är dessutom en naturlig och nödvändig följd av samhällets utveckling.[5] Inskränkningar i den ekonomiska friheten är skadliga, eftersom de hindrar samhället från att utvecklas. Dessa tankar låg nära de allmänna politiska strömningarna i det sena 1800-talets Europa.[6]

I sin ursprungliga betydelse syftade dock socialdarwinismen på en tanke på evolutionär utveckling av samhället genom fri konkurrens som inte hade med genetik att göra, såväl tankar, politiska system och levnadssätt genom en fri konkurrens automatiskt utvecklas i riktning mot att högre stående och bättre samhällen.[7]


Berömda former av socialdarwinism[redigera | redigera wikitext]

Socialdarwinismen anses ofta vara grundlagd av Herbert Spencer och Darwins kusin Francis Galton (se Eugenik) som sägs tillämpa Charles Darwins naturvetenskapliga evolutionsteori i samhällsstrukturen. Spencer hade redan före Darwin lagt fram en evolutionsteori som han menade gällde för alla företeelser i tillvaron, inklusive hur samhällen utvecklas. [8] Han såg utvecklingen som en naturlag och ansåg att det etiskt riktiga måste överensstämma med naturens principer.[5][6] Spencer var inte darwinist, utan en ledande Lamarckist – och argumenterade flitigt emot Darwinismen.[9]

Socialdarwinism förknippas ofta med ett allmänt motstånd mot regleringar och statliga ingripanden. Herbert Spencer och sociologen William G Sumner är exempel på socialdarwinister som tar ställning för Laissez faire. Socialdarwinismen hade sin största utbredning i USA.[8] Varken Spencer eller Sumner ville att staten skulle inverka i det naturliga urvalet, varken för att stoppa det eller skynda på det. Djungelns lag skulle inte råda i mänskliga samhällen, men samhället skulle tillåtas att utvecklas. Både Sumner och Spencer stödde välgörenhet och var motståndare till imperialismen.[10]

Trots att termen har applicerats på påståendet att Darwins evolutionslära kan användas för att förstå den sociala uthålligheten hos en nation eller ett land, så används den ofta för att beteckna idéer som föregår Darwins publicering av Om arternas uppkomst. En annan som har fått stämpeln är till exempel den under 1700-talet verksamma klerken Thomas Malthus. Darwin själv tog avstånd från socialdarwinismen. Den är en fundamental del av den nationalsocialistiska[6] och fascistiska ideologin. Den var särskilt inflytelserik under slutet av 1800-talet, men hade starkt inflytande fram till andra världskriget.[5][6]

Socialdarwinismens grund i en förlegad biologi[redigera | redigera wikitext]

Spencer hävdade att klasskillnaderna var ett oundvikligt resultat av det naturliga urvalet. Lamarcks evolutionsteori hävdade att evolutionen innebar ett ständigt framåtskridande mot mer "avancerade" former. Dessa åsikter kombinerades i socialdarwinismen med Haeckels biogenetiska lag och rekapitulationsteorin, vilka bland annat innehåller idén om att organismer kan ordnas i en stege från enkla till avancerade stadier (Scala Naturae) och att evolutionen verkar genom att nya stadier läggs till gamla stadier. Tillsammans bildade dessa en teori som sade att det fanns en naturlig ordning av människor med svarta och kvinnor längst ner, över vita medelklassmän upp till vita överklassmän som den mest avancerade formen av mänskligt liv. Samtliga ovanstående idéer som låg till grund för socialdarwinismen är nu förkastade av biologin.[11] Under 1800-talet saknade man dessutom kunskap om ärftlighetens mekanismer.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Johnson, D. Paul (2008). ”The Historical Background of Social Darwinism”. Contemporary Sociological Theory. Berlin: Springer. sid. 492. ISBN 0387765212. ”In the social realm the competitive struggle may be among individuals or among different groups within society, different societies, or different racial or ethnic populations.” 
  2. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
  3. ^ Fisher, Joseph (1877). ”The History of Landholding in Ireland”. Transactions of the Royal Historical Society (London) V: s. 250. , quoted in the Oxford English Dictionary
  4. ^ Bannister, 1979; Hodgson, 2004
  5. ^ [a b c] Andersen, Heine och Kaspersen, Lars Bo: Klassisk och modern samhällsteori, Studentlitteratur 2003, ISBN 91-44-00286-6
  6. ^ [a b c d] Liedman, Sven-Eric: Från Platon till kriget mot terrorismen, Albert Bonniers förlag 2005, ISBN 91-0-010788-3
  7. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Socialdarwinism)
  8. ^ [a b] Eriksson, Gunnar och Frängsmyr, Tore: Idéhistoriens huvudlinjer, Wahlström & Widstrand 2004, ISBN 91-46-21086-5
  9. ^ Leonard, T: ”Origins of the myth of social Darwinism: The ambiguous legacy of Richard Hofstadter’s Social Darwinism in American Thought”, sidan 41. Journal of Economic Behavior & Organization 71, 2009
  10. ^ Leonard, T: ”Origins of the myth of social Darwinism: The ambiguous legacy of Richard Hofstadter’s Social Darwinism in American Thought”, sidan 41, 44. Journal of Economic Behavior & Organization 71, 2009
  11. ^ Björklund, Mats: Evolutionsbiologi, Studentlitteratur 2005