Systembolaget

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Systembolaget AB)
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet Systemet omdirigerar hit. För andra betydelser, se System.


Systembolaget Aktiebolag
EU-SE-Stockholm-KK-Systemolaget.JPG
Org.nr 556059-9473
Typ Statligt aktiebolag
Huvudkontor Sverige Stockholm, Sverige
Nyckelpersoner Cecilia I. Schelin Seidegård
Styrelseordförande
E. Magdalena Teare Gerger
Vd
Bransch Detaljhandel
Produkter Alkoholdrycker
Alkoholfria drycker
Spritdrycker
Antal anställda 3 172 – December 2012
Historia
Grundat 1955
Ekonomi
Omsättning 25,119 miljarder SEK
Rörelseresultat 270 miljoner SEK
Vinst efter skatt 180 miljoner SEK
Tillgångar 5,143 miljarder SEK
Eget kapital 1,411 miljarder SEK
Struktur
Ägare Svenska staten100%
Moderbolag Regeringskansliet
Övrigt
Webbplats Systembolaget.se
Fotnoter Statistik från 2012 års bokslut.[1]

Systembolaget Aktiebolag (vardagligt även kallat Systemet eller Bolaget) är ett statligt företag som har lagstadgat monopol i Sverige på detaljhandel med spritdrycker, vin och öl som har en alkoholhalt överstigande 3,5 volymprocent. Systembolaget säljer även alkoholfria drycker med en alkoholhalt under 0,5 volymprocent. Systembolaget driver en kedja med drygt 420 butiker och ca 3000 försäljare. Systembolaget har också ca 520 ombud på mindre orter och i glesbygden.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Trelleborg, Systembolaget
Systembolaget i Växjö år 1916
Del av vinutbudet på Systembolaget i Amiralen, Karlskrona.
En Systembolagsbutik före ombyggnad till självbetjäning.

Före Systembolagets bildande[redigera | redigera wikitext]

Efter flera misslyckade försök till reglering av alkoholkonsumtionen i Sverige beslutade kung Adolf Fredrik 1766 att avskaffa alla begränsningar. Detta ledde till att nästan alla hushåll producerade sin egen alkohol. Detta ledde till att stora mängder potatis och säd som skulle kunnat användas till föda istället brändes till alkohol och i början av 1800-talet fanns uppskattningsvis 175 000 destillatörer. Under 1830-talet skapades de första organisationerna och föreningarna för måttligt drickande i Stockholm. En av de äldsta organisationerna var Svenska Nykterhetssällskapet som startades 1837 [2] Karl XIV Johan, Jöns Jacob Berzelius och Anders Retzius fanns bland de framstående personer som engagerade sig i organisationens försök att stävja brännvinsdrickandet.

Under mitten av 1800-talet startades Sveriges och världens första alkoholmonopol i Falun, "i sedlighetens intresse". All alkoholförsäljning i staden reglerades och skulle ske ansvarsfullt. År 1860 blev det olagligt att sälja alkoholdrycker till personer under 18 år och tillverkningsförordningen förbjuder husbehovsbränningen. Under detta år öppnades även en statligt reglerad bar i Göteborg, AB Göteborgssystemet. Reglerna gällde bland annat att berusade personer skulle avhysas och alkoholen som köptes på baren skulle även drickas i lokalen. Liknande statligt reglerade barer och butiker som de i Falun och Göteborg öppnade över hela landet. De var oerhört framgångsrika och 1870 beslutades att all vinst skulle återgå till staten.

Under det första världskriget var alkoholdrycker kraftigt ransonerade. Från 1914 infördes motboken, i vilken en persons ranson av rusdrycker bevakades, i flera områden på initiativ av läkaren och politikern Ivan Bratt och från 1917 var motboken nationell. 1917 bildades även Aktiebolaget Spritcentralen, sedermera Vin & Sprit, som tog över all partihandel av alkohol.[3] Nykterhetsrörelsen växte sig allt starkare i Sverige och 1922 genomfördes en folkomröstning om rusdrycksförbud. 3 302 483 var röstberättigade och av dessa deltog 1 820 452 eller 55,1 %[4] (vid riksdagsvalet 1921 deltog 54,2 %). Folkomröstningen slutade mycket jämnt och lite oväntat med att förbudsmotståndarna tog hem segern. 925 097 (51,0 %) hade röstat mot (nej till) ett förbud och 889 132 (49,0 %) för (ja). 6 223 röster var ogiltiga eller blanka.[5] Riksdagen beslutade efter den rådgivande folkomröstningen att inte förbjuda vin, sprit och öl, men fortsatte med den restriktiva alkoholpolitiken. Motboken användes ända fram till 1955 då flera stora förändringar i den svenska alkoholpolitiken och organisationen ägde rum.

Bildandet av ett nationellt monopol och dess utveckling[redigera | redigera wikitext]

1955 slogs de lokala monopolen på försäljning av alkohol ihop till Systembolaget. Motboken avskaffades i samband med detta och reglerna förenklades och förtydligades. Huvudkraven för att få handla på Systembolaget var att kunden var minst 21 år gammal, nykter och att misstanke ej fanns om langning. Försäljningen steg med 25 procent under det första året och fylleriförseelserna fördubblades.[6] Ett par år senare genomfördes därför flera åtgärder för att stävja alkoholbruket bland annat genom skattehöjningar och legitimationstvång.

1969 sänktes åldersgränsen från 21 till 20 år på Systembolaget, medan reglerna om nykterhet och langning är de samma sedan 1955. I de fall expediten inte med säkerhet kan bedöma att kunden är över 25 år, måste kunden enligt Systembolagets försäljningsregler kunna legitimera sig för att styrka att de uppnått 20 års ålder.[7]

Kommunerna har fortfarande rätt att hindra etableringen av systembolag, men färre och färre kommuner håller på det, bland annat för att annan detaljhandel blir lidande om invånarna lockas åka till en annan kommun för att handla. 2013 fanns det minst en systembolagsbutik i Sveriges samtliga kommuner.[8]

På söndagar har Systembolaget stängt. Åren 1982–2000 var Systembolaget stängt även på lördagarna, men är numera öppet fram till kl 13–15 alla icke röda lördagar (den exakta öppettiden varierar beroende på ortens och butikens storlek). Beslutet om lördagsstängt förknippas främst med Sveriges dåvarande socialminister Karin Söder (c).

1991 började Systembolaget införa självbetjäningsbutiker.[9] 1 januari 1995 hade cirka 6 procent av butikerna självbetjäning, och 2006 var siffran uppe i 61%. 2013 hade 418 av 421 butiker (99,3%) självbetjäning.[8] Sista butiken att konverteras till självbetjäning var systembolaget i Högdalen i södra Stockholm.[10]

I september 1996 såldes det första vinet på bag-in-box på Systembolaget.[11] Tidigare hade Systembolaget vägrat sälja viner i denna typ av förpackning, som redan förekom internationellt, men efter klagomål från importören Spendrups EG-domstolen kom fram till att denna diskriminering av en viss förpackningstyp stred mot frihandelsreglerna inom EU. Några år in på 2000-talet stod bag-in-box för mer än hälften av den sålda volymen vin på Systembolaget.

2010 såldes dotterbolaget Lagena, som drev Systembolagets lager och skötte distributionen till butikerna, till företaget JF Hillebrand.[12][13] Lagena hade bildats 1994, och var 1994–2010 ett helägt dotterbolag till Systembolaget.

Systembolaget inledde november 2012 försök med hemleverans på ett fåtal orter. Försöket utökades hösten 2013 till fyra län.[14]

Systembolagshärvan[redigera | redigera wikitext]

2003 fick en muthärva inom Systembolaget stor medial uppmärksamhet.[15] Uppmärksamhet riktades framför allt mot de butikschefer som misstänktes för att ha tagit emot pengar, resor och olika gåvor av leverantörer för att främja deras varor. I februari 2005 åtalades 92 personer för att de mottagit eller gett mutor. Av dem var 77 butikschefer i Systembolaget och de misstänktes för att ha tagit emot mutor för sammanlagt 1,2 miljoner.[16] I februari 2008 hade 65 butikschefer inom Systembolaget fällts för mutbrott.[17]

Systembolaget och EU[redigera | redigera wikitext]

Inför Folkomröstningen om EU-medlemskap meddelade EU-kommissionen 1993 att Systembolaget skulle få finnas kvar även om Sverige skulle bli medlemmar i EU. Formerna för det svenska alkoholmonopolet förändrades delvis för att bättre harmonisera med EU-lagstiftning. Redan dagen efter Sveriges inträde i EU blev det dock konflikter då den skånska företagaren Harry Franzén sålde vin i sin närlivsbutik, med hänvisning till att den svenska alkohollagen stod i strid med artiklarna 30 och 37 i EG-fördraget. Målet togs upp i EG-domstolen som den 27 oktober 1997 fastslog att det inte i EG-fördraget finns hinder mot nationella bestämmelser om ett statligt detaljhandelsmonopol, men att rätten att importera alkoholdrycker ej kan vara begränsad på de vis som föreskrevs i den svenska lagstiftningen.[18] Detta ledde till att Systembolagets monopol på försäljning till restauranger och Vin & Sprits monopol på alkoholimport upphörde, medan Systembolagets monopol på detaljhandel kvarstod.[3]

Medlemskapet i EU har även inneburit att gränserna för införsel av alkohol ifrån andra EU-länder höjts markant. Det fanns en övergångsregel, som upphörde sju år efter det att Sverige anslutit EU, om begränsad mängd vid resa. 5 juni 2007 fastslog även EG-domstolen att det svenska förbudet mot privatimport av alkohol stred mot EU:s direktiv om fri rörlighet för varor och EG-rätten.[19][20]

Verkställande direktörer[redigera | redigera wikitext]

1954–1967 Harry Älmeby
1967–1981 Rune Hermansson (1917–1994)
1982–1999 Gabriel Romanus (född 1939)
1999–2009 Anitra Steen (född 1949)
2009- Magdalena Gerger (född 1964)

Styrelseordförande[redigera | redigera wikitext]

2002-2008 Olof Johansson
2008- Cecilia Schelin Seidegård [21]

Prissättning[redigera | redigera wikitext]

Systembolaget har identiska påslag på samtliga viner (19 procent av inköpspriset samt 3,50 kronor per enhet). Dyrare viner kan därmed ibland vara billiga i internationell jämförelse, trots vinskatten (som Sverige har sänkt efter EU-påtryckning för att ölskatten sänkts för att svenskt öl ska konkurrera med privatimporterat).

Regler för Systembolaget[redigera | redigera wikitext]

Systembolaget får inte sälja alkohol till personer som är märkbart berusade, kan misstänkas langa, eller är under 20 år. I de fall expediten inte med säkerhet kan bedöma att kunden är över 25 år, måste kunden enligt Systembolagets försäljningsregler kunna legitimera sig för att styrka att de uppnått 20 års ålder.[7] Under de första sex månaderna 2009 genomfördes 2973 kontrollköp av personer i åldern 20 till 25 år och i 94 procent av fallen efterfrågades legitimation.[22]

Alkoholfria produkter är inte belagda med någon åldersgräns vid köp.

Alkoholmonopol i andra länder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bokslut & Nyckeltal – Systembolaget Aktiebolag”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5560599473/bokslut. 
  2. ^ Historik, Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran.
  3. ^ [a b] Alkoholens historia i Sverige, Systembolaget.
  4. ^ ”Ja och nej till euron (pdf)”. http://www.scb.se/statistik/ME/ME0201/2004H01/ME0201_2004H01_BR_ME09ST0401.pdf#search=%22rusdrycksf%C3%B6rbund%22. . Statistiska centralbyrån.
  5. ^ Nykterhetsrörelsen i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1925)
  6. ^ Historien om Systembolaget, Systembolaget.
  7. ^ [a b] Systembolagets försäljningsregler, Systembolaget.
  8. ^ [a b] Nu finns Systembolaget i alla kommuner, pressmeddelande från Systembolaget 2013-01-23
  9. ^ How to sell alcohol? Nordic alcohol monopolies in a changing epoch, Nordic Studies on Alcohol and Drugs, Vol. 25 (2009), s. 129-153
  10. ^ [http://www.mitti.se/slut-med-vin-och-sprit-over-disk-2// Mitt i 2014-01-15
  11. ^ Kartongen som vann vårt hjärta, Dagens Nyheter 2012-08-13
  12. ^ JF Hillebrand förvärvar Lagena, Systembolaget 2010-11-09
  13. ^ Systembolaget säljer Lagena, Svenska Dagbladet 2010-04-29
  14. ^ Systembolagets försök med hemleverans utökas, pressmeddelande från Systembolaget 2013-09-16
  15. ^ Kuriren - Åtal i Systembolagshärvan
  16. ^ SVT - Unik rättegång i Systembolagshärvan
  17. ^ nwt.se - Systembolagshärvan mot sitt slut
  18. ^ DOMSTOLENS DOM i mål C-189/95 , EG-domstolen.
  19. ^ [1]. Dagens nyheter.
  20. ^ JUDGMENT OF THE COURT In Case C-170/04, EG-domstolen.
  21. ^ Organisationsplan på systembolaget.se
  22. ^ ”Systembolaget - pressmeddelande”. Cision Wire. http://www.cisionwire.se/systembolaget/systembolaget-i-siffror-forsta-halvaret-2009-. Läst 14 juli 2009. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]