Salomon August Andrée

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Andrée)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Salomon August Andrée
SAAndree.png
Född18 oktober 1854[1][2]
Gränna församling[1][2]
Död1897[1]
Vitön[3][1]
BegravdNorra begravningsplatsen[4][5][6]
kartor
NationalitetSverige
Alma materKungliga Tekniska högskolan Blue pencil.svg
SysselsättningUpptäcktsresande[1], aeronaut, ingenjör[1], maskiningenjör
Make/makaogift[3]
PartnerGurli Linder
Redigera Wikidata
S. A. Andrée

Salomon August Andrée, under sin livstid oftast bara kallad S. A. Andrée, född 18 oktober 1854 i Gränna, död i oktober 1897Vitön (nordost om Spetsbergen), var en svensk patentingenjör, fysiker och polarforskare, känd för Andrées polarexpedition, ett misslyckat försök att 1897 nå Nordpolen med vätgasballong.[7]

Andrée var son till apotekare Claes Georg Andrée och Jacobina Gustafva, född Heurlin (dotter till prosten Elias Heurlin). Han var elev vid Jönköpings högre allmänna läroverk 1863–70, och ordinarie elev vid Teknologiska institutet 1871–74. Andrée arbetade som ritare vid Göranssons mekaniska verkstad i Stockholm 1874–76, företog studieresa till England och Amerika 1876, var verkmästare vid Norrahammars bruk och Spånhults mekaniska verkstad 1877–78, var delägare i firman Andrée & Möller och verksam vid Stillefors bruk 1878–79. Han var assistent i fysik vid Kungliga tekniska högskolan 1880–82, överingenjör vid Patentbyrån 1884–97 samt överlärare i experimentalfysik vid Tekniska skolan i Stockholm 1886–89. Andrée satt i Stockholms stadsfullmäktige 1891–94 och var ledamot av Svenska Teknologföreningen 1872–97.[8]

Andrées polarexpedition[redigera | redigera wikitext]

Första försök[redigera | redigera wikitext]

Andrée blev känd i Sverige genom att göra den första luftballongturen från Sverige till Finland. I övrigt hade han mycket begränsad erfarenhet (40 timmar) av ballongflygning, innan han publicerade sina planer för en ballongfärd till Nordpolen. Från Göteborg ballongflög Andrée vid flera tillfällen, exempelvis den 26 februari 1894 vid middagstid, då han startade från Nya gasverket vid Gullbergsvass och landade tre kilometer från järnvägsstationen i Vara, samt den 4 augusti från samma punkt till Trollhättan, på två dagar.[9]

Hans idéer väckte entusiasm bland allmänheten och han fick ekonomiskt stöd bland annat av kung Oscar II.

Ett första försök att genomföra en expedition till Nordpolen gjordes 1896 tillsammans med Nils Ekholm och fotografen Nils Strindberg, men vindarna blåste inte tillräckligt starkt norrut. Ekholm hoppade av projektet, då han ansåg att det var för riskabelt. Bland annat var meteorologin i Norra Ishavet (speciellt vindarna) outforskad. Han ersattes som besättningsman inför nästa försök av ingenjören Knut Frænkel.

Örnen-expeditionen[redigera | redigera wikitext]

Den 11 juli 1897 var vindarna de rätta och Andrée och medresenärerna Fraenkel och Strindberg lyfte med vätgasballongen Örnen mot Nordpolen. Redan strax efter starten började bekymren då delar av släplinorna (som skulle användas för att styra luftballongen) lossnade vid en skarv. Efter drygt två dygns färd avslutades luftfärden (ventilerna öppnades) då den fuktiga luften skapade is som tyngde ner ballongen. De började sedan sin vandring på isen österut mot depån på Frans Josefs land. Isen drev dem dock västerut och kursen lades då om mot Svalbard. I tre månaders tid kämpade de tre på isen innan de slog läger på Vitön. Där dog de av ej fastställd orsak, först Strindberg, sedan Andrée och Fraenkel.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Med undantag för en brevduva och några upphittade flytbojar hördes expeditionen inte av på 33 år. Kvarlevorna efter expeditionsmedlemmarna, samt deras verktyg och dagböcker hittades 1930 på Vitön. Det var en mediehändelse av gigantiska mått. Dagböckerna hade bevarats så att man kunde läsa deras egen berättelse om färden. Man lyckades också framkalla filmen i Strindbergs kamera.

Vid tiden för avfärden och senare vid tiden för fynden på Vitön framställdes Andrée som en hjälte, något av en svensk motsvarighet till Amundsen, Nansen eller Scott. Många gick till och med så långt att de förnekade att flygningen hade varit ett misslyckande. Tongivande för heroiseringen var Andrées älskarinna, författaren Gurli Linder.[10] Senare har den positiva synen på Andrée omvärderats bland annat av Per Olof Sundman. Andrée beskrivs av Sundman som en cynisk och feg person, som inte själv trodde att företaget skulle lyckas, men som genomförde det för att medietrycket blivit allt för stort. I och med det offrade han förutom sitt eget även två andra unga mäns liv.

Jan Troell regisserade 1982 filmen Ingenjör Andrées luftfärd (baserad på Sundmans bok) om expeditionen, med Max von Sydow i huvudrollen som Andrée, och Göran Stangertz som Strindberg.

I Andrées hemstad Gränna finns Grenna museum, där fynden från Vitön och andra Andréeminnen visas. På andra sidan av Brahegatan, mitt emot museet, ligger hans barndomshem.

Salomon August Andrée dog ogift, och begravdes den 5 oktober 1930 på Norra begravningsplatsen i samma grav som Nils Strindberg och Knut Fraenkel.[11]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] ”S August Andrée”, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon: 5825, läs online
  2. ^ [a b] Gränna kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00106/C/10 (1851-1860), bildid: C0021655_00071, sida 127, Födelse- och dopbok, läs online, läst: 22 maj 2019
  3. ^ [a b] Svenskt Biografiskt Lexikon: 5825, läst: 7 december 2016
  4. ^ Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 7 december 2016
  5. ^ Andrée, SALOMON AUGUST, SvenskaGravar.se, läs online, läst: 20 mars 2017
  6. ^ Sten nr 54 – Andréemonumentet, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 6 juni 2017
  7. ^ Engström Christer, Marklund Kari, red (1989). Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. Bd 1 [A-Asa]. Höganäs: Bra böcker. sid. 373. Libris 8211186 
  8. ^ Svenska teknologföreningen 1861–1936 : biografier, [Del I : Födelseåren 1811–1884], Govert Indebetou, Erik Hylander, Svenska teknologföreningen, Stockholm 1937, s. 167
  9. ^ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952, s. 293 >
  10. ^ Lena Kåreland: Ett sällsamt dubbelliv: Gurli Linders memoarer om åren med S. A. Andrée, 2011, ISBN 9789173313957
  11. ^ Hitta graven

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Andrée, Salomon August; Strindberg Nils, Frænkel Knut (1978). Med Örnen mot polen: Andrées polarexpedition år 1897. Niloe-biblioteket. Bruna serien, 99-0166900-6 ; 8 (Ny, revid. uppl. /efterskrift av Valter Schytt). Uddevalla: Niloe. Libris 7602675. ISBN 91-7102-085-3 
  • Havemose, Karin (2008). I ljuset av Andrée: ingenjörskonst, gränser och vetenskapens praktik. Stockholm: Santérus. Libris 10612910. ISBN 9789173590150 
  • Kullenbergh, Carl J.; Andrée Salomon August (1898). S. A. Andrée: hans lif och person : en skildring af vår store nordpolsfarare. Göteborg. Libris 482138 
  • Lautz, Thomas (2009). ”Faszination Arktis: die Eroberung des Nordpols vor 100 Jahren und die Erforschung des Polargebietes auf Münzen und Medaillen”. Das Fenster in der Kreissparkasse Köln. Thema 173,: sid. 1-39 : ill..  Libris 11449723, (tysk; vollständige Auflistung und Geschichte der zu Ehren Andrées geprägten Medaillen).
  • Rydén, Per (2003). Den svenske Ikaros: berättelserna om Andrée. Stockholm: Carlsson. Libris 9188058. ISBN 91-7203-554-4 
  • Sollinger, Günther (2005) (på eng). S. A. Andrée: the beginning of polar aviation 1895-1897. Moskva: Russian Academy of Sciences, Institute for the History of Natural Sciences and Technology. Libris 10017160. ISBN 5-900078-42-6 
  • Sundman, Per Olof (1977[1969]). Ingenjör Andrées luftfärd. En PAN-bok, 99-0104304-2 ([Ny utg.], 2. [i.e. 3.] tr.). Stockholm: PAN/Norstedt. Libris 330515 
  • Engström Christer, Marklund Kari, red (1989). Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. Bd 1 [A-Asa]. Höganäs: Bra böcker. sid. 373. Libris 8211186 , artikel om "Salomon August Andrée" signerad Sverker Sörlin.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]