Max von Sydow

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Max von Sydow
Max von Sydow vid Filmfestivalen i Cannes 1990.
Max von Sydow vid Filmfestivalen i Cannes 1990.
Född Carl Adolf von Sydow
10 april 1929 (85 år)
Lund, Sverige Sverige
Aktiva år 1949–
Maka Christina "Kerstin" Olin (1951–1979)
Catherine Brelet (1997–)
Betydande roller
Antonius Block i Det sjunde inseglet
Jesus i Mannen från Nasaret
Karl Oskar i Utvandrarna
Knut Hamsun i Hamsun
IMDb
Från vänster: Max von Sydow, Povel Ramel och Beppe Wolgers i "De sista entusiasterna" 11 april 1968.
von Sydow efter ett möte om Gustav III på 200-årsdagen av mordet på honom, Dramatens sceningång den 16 mars 1992.

Max Carl Adolf von Sydow, född 10 april 1929 i Lund, är en svensk skådespelare och filmregissör som sedan 2002 är fransk medborgare.[1] Han är son till professor Carl Wilhelm von Sydow och friherrinnan Greta Rappe.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Teater och Ingmar Bergman[redigera | redigera wikitext]

I Det sjunde inseglet hade von Sydow rollen som korstågsfararen Antonius Block. Foto: Louis Huch.

Efter studentexamen 1947 gick von Sydow på Dramatens elevskola 1948–51 tillsammans med bland andra Jan-Olof Strandberg, Allan Edwall, Margaretha Krook, Ingrid Thulin, Yvonne Lombard och Jan Malmsjö. Därefter fick han anställning vid stadsteatern i Norrköping-Linköping 1951–53. Han återvände därefter hem till Skåne och Malmö stadsteater, där Ingmar Bergman under resten av 1950-talet drog stor nytta av hans dramatiska förmåga, exempelvis i teateruppsättningar som Peer Gynt, Misantropen, Värmlänningarna, Sagan och Faust. De två sistnämnda gästspelade med stor framgång i Paris och London, och 1958 tilldelades han där hedersutmärkelsen Thaliapriset. Åren 1960–72 återvände han till Dramaten, och återkom dit en andra omgång 1988–94.

I de filmer som följde blev han Bergmans särskilde uttolkare av existentiell kamp och grubbel, såsom Vargtimmen, Nattvardsgästerna, Jungfrukällan, Såsom i en spegel, Skammen, En passion, Nära livet, Ansiktet och Beröringen. Rollen som korstågsfararen som spelar schack med döden i Det sjunde inseglet väckte internationell uppmärksamhet och ledde till att han fick rollen som Jesus i Hollywoodfilmen The Greatest Story Ever Told (Mannen från Nasaret).

Vidgad spelplan[redigera | redigera wikitext]

Rollen som Jesus blev början till en Hollywoodkarriär, där han sattes i rollfacket religiösa allvarsmän, som i filmerna Hawaii och Exorcisten. Han gjorde en mycket minnesvärd insats som den avskyvärde Kejsar Ming i den kultförklarade filmatiseringen av Blixt Gordon (1980). Han medverkade också i exempelvis Conan Barbaren, David Lynchs Dune, Woody Allens Hannah och hennes systrar och James Bond-filmen Never Say Never Again.

Han gjorde sedan mer sällan film på svenska men var närmast självskriven som de kraftfulla, rakryggade men kanske egenrättfärdiga männen i Jan Troells filmer Utvandrarna (1971), Ingenjör Andrées luftfärd (1982) och Hamsun (1996). Rollen som den onde biskop Vergérus i storfilmen Fanny och Alexander hade Bergman egentligen avsett för von Sydow, men det blev inte av eftersom von Sydows utländska agent begärt ett för svenska förhållanden alltför högt gage. Senare har von Sydow sagt att detta var hans yrkeslivs största misstag[2]. Även filmer som Hasse och Tages Äppelkriget och Ägget är löst! medverkade han i.

Mellan filmrollerna har han också spelat teater på Broadway i New York: i rollen som Strindberg i en (mindre framgångsrik) uppsättning av P.O. Enquists Tribadernas natt, 1981 mot Anne Bancroft i pjäsen Duet for One av Tom Kempinski. Han gjorde samma roll i filmatiseringen av pjäsen 1986.

Efter den stora filmrollen som Lassefar i Oscarsbelönade Pelle erövraren, som han både Oscarsnominerades för och belönades för av Europeiska filmakademin 1988, blomstrade hans karriär på nytt under 1990-talet. Han återvände till Dramaten 1988 för att bland annat spela Gert bokpräntare i Strindbergs Mäster Olof, Eugene O'Neill i Lars Noréns Och ge oss skuggorna (även gjord för SVT, där han belönades med det prestigefulla tv-priset Prix Italia för bästa skådespelare) och huvudrollen i klassikern Swedenhielms och fick fler intressanta filmroller.

Han debuterade 1988 även som filmregissör med den danska filmen Vid vägen efter Herman Bangs novell med ett gott kvinnoporträtt av Ghita Nørby. Filmen fick Guldbagge för bästa film och bästa regi.

I januari 2012 Oscarsnominerades von Sydow för sin rolltolkning i filmatisering av Jonathan Safran Foers roman Extremt högt och otroligt nära.[3]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

von Sydow var 1951–1979 gift med Christina ”Kerstin” Olin (1926–1998) och är sedan 1997 gift med Catherine Brelet.

Han sade upp sitt svenska medborgarskap för att bli fransk medborgare 2002.[1]

Rollista[redigera | redigera wikitext]

År Film Roll Noter
1949 Bara en mor Nils
1951 Fröken Julie Hand
1953 Ingen mans kvinna Olaf
1954 I rök och dans Kärlekspartner i höstack
1956 Rätten att älska Bergman
1957 Herr Sleeman kommer Jägaren (TV)
Peer Gynt Peer Gynt
Det sjunde inseglet Antonius Block
Prästen i Uddarbo Gustaf Ömark
Smultronstället Henrik Åkerman
1958 Nära livet Harry Andersson
Rabies Bo Stensson Svenningson
Kvinnlig spion 503 Horst
Ansiktet Albert Emanuel Vogler
1960 Jungfrukällan Töre
Bröllopsdagen Anders Frost
1961 Såsom i en spegel Martin
1962 Nils Holgerssons underbara resa Nils pappa
Älskarinnan Mannen
1963 Nattvardsgästerna Jonas Persson
1965 Uppehåll i myrlandet Kvist
The Reward Scott Swenson
Mannen från Nasaret Jesus Kristus
1966 Quiller - Vårt ess i Berlin Oktober
Hawaii Reverend Abner Hale Nominerad – Golden Globe Award för bästa manliga huvudroll - Drama
Här har du ditt liv Smålands-Pelle
1967 The Diary of Anne Frank Otto Frank (TV)
1968 Vargtimmen Johan Borg
Svarta palmkronor Gustav Olofsson
Skammen Jan Rosenberg
1969 Made in Sweden Dr. Magnus Rud
En passion Andreas Winkelman
1970 The Kremlin Letter Colonel Kosnov
1971 Papegojan Salem
Utvandrarna Karl-Oskar Nilsson
Äppelkriget Roy Lindberg
Beröringen Andreas Vergerus
1972 Embassy Gorenko
Nybyggarna Karl-Oskar Nillson
1973 Exorcisten Fader Lankester Merrin Nominerad – Golden Globe Award för bästa manliga biroll
Kvartetten som sprängdes (TV-serie)
1974 Steppenwolf Harry Haller
1975 The Ultimate Warrior Baron
Ägget är löst! Fadern
Tre dagar för Condor G. Joubert KCFCC Award för bästa manliga biroll
1976 Cuore di cane Professor Filipp Filippovich Preobrazenski
De fördömdas resa Kapten Schroeder
The Desert of the Tartars Hortiz
Foxtrot Larsen
Utsökta lik Högsta domstolens president
1977 March or Die François Marneau
Exorcisten II: Kättaren Fader Lankester Merrin
1978 Brass Target Shelley
Jakten på nazistguldet Webber
1979 Orkanen Dr. Danielsson
1980 Death Watch Gerald Mortenhoe
Blixt Gordon Kejsare Ming Nominerad – Saturn Award för bästa manliga biroll
1981 Den sista matchen Major Karl Von Steiner
1982 Ingenjör Andrées luftfärd Salomon August Andrée Venedigs filmfestival Pasinetti Cup för bästa skådespelare
Conan Barbaren Kung Osric
1983 Strange Brew Bryggmästare Smith
Never Say Never Again Ernst Stavro Blofeld
1984 Dreamscape Dr. Paul Novotny
Samson and Delilah Sidka (TV)
The Soldier's Tale Djävulen
Dune Dr. Liet-Kynes
1985 Code Name: Emerald Jurgen Brausch
Christopher Colombus Kung Johan av Portugal TV Mini-serie
The Last Place on Earth Fridtjof Nansen TV Mini-serie
Kojak: The Belarus File Peter Barak (TV)
Quo Vadis? Petrus TV Mini-serie
The Repenter Spinola
1986 Duet for One Dr. Louis Feldman
Hannah och hennes systrar Frederick
The Second Victory Dr. Huber
The Wolf at the Door August Strindberg aka: "Oviri"
1987 Pelle erövraren Lassefar Bodilpriset för bästa manliga skådespelare
European Film Award för bästa skådespelare
Guldbagge för bästa manliga huvudroll
Robertpriset för bästa manliga huvudroll
Nominerad – Oscar för bästa manliga huvudroll
1988 Vid vägen Hans första och enda film som regissör.
1989 Red King, White Knight Szaz Nominerad – Primetime Emmy Award för enastående birollsinnehavare - Miniserie eller film
Ghostbusters 2 Vigo the Carpathian Röstroll
1990 A Violent Life Clemens VII
Hiroshima - samvetets stad Fader Siemes (TV)
Father Joe Mueller Australian Film Institute Award för bästa manliga huvudroll
Uppvaknanden Dr. Peter Ingham
1991 Oxen Vicar
Den goda viljan Johan Åkerblom (TV-serie)
Till världens ände Henry Farber
Europa Berättaren Röstroll
A Kiss Before Dying Thor Carlsson
The Bachelor Von Schleheim
1992 Den goda viljan Johan Åkerblom, Annas pappa Tokyo International Film Festival Best Actor
1993 Och ge oss skuggorna Eugene O'Neill (TV)
Köplust Leland Gaunt Nominerad – Saturn Award for Best Actor
Morfars resa Simon S.L. Fromm
Young Indiana Jones Sigmund Freud
1994 Time Is Money Joe Kaufman Filmfestivalen i Karlovy Vary Bästa skådespelare
1995 Citizen X Dr. Alexandr Bukhanovsky (TV)
Nominerad – CableACE Award för manlig biroll i en film eller miniserie
Judge Dredd Chief Judge Fargo
Radetzkymarsch Baron Franz von Trotta und Cipolje TV Mini-serie
1996 Enskilda samtal Jacob (TV)
Jerusalem Kyrkoherden
Samson and Delilah Berättaren (TV)
Röstroll
Hamsun Knut Hamsun Guldbagge för bästa manliga huvudroll
Valladolid International Film Festival Best Actor
1997 Solomon David (TV)
The Princess and the Pauper Epos (TV)
En frusen dröm Salomon August Andrée
Herkules Zeus Röstroll
Hostile Waters Admiral Chernavin (TV)
1998 Drömmarnas värld The Tracker
What Dreams May Come
1999 Snö faller på cederträden Nels Gudmundsson
2000 Nürnberg Samuel Irving Rosenman TV Mini-serie
2001 Intacto Samuel
Druids Guttuart
Sleepless Ulisse Moretti
Non ho sonno
2002 Minority Report Pre-Crime director Lamar Burgess Nominerad – Saturn Award för bästa manliga biroll
2004 Dark Kingdom: The Dragon King Eyvind (TV)
2005 Heidi Farbror Alp
2006 The Inquiry Tiberius
Emotional Arithmetic
Le Scaphandre et le Papillon
2007 Rush Hour 3 Reynard
Emotional Arithmetic Jakob Bronski Nominerad – Genie Award för bästa prestation av en skådespelare i en biroll
Fjärilen i glaskupan Papinou
2009 The Tudors Otto Truchsess von Waldburg (TV-serie) (4 episoder)
Ghostbusters: The Video Game Vigo the Carpathian Datorspelsröst
Solomon Kane Josiah Kane
A Man and His Dog Befälhavaren Cameoroll
Oscar et la dame rose doktor Dusseldorf
2010 Shutter Island Dr. Jeremiah Naehring
Robin Hood Sir Walter Loxley
The Wolfman (Extended Cut) Man på ett tåg (okrediterad) Hans scen i filmen togs bort, men återfinns på den utökade DVD-versionen.
2011 The Elder Scrolls V: Skyrim Esbern Datorspelsröst
Extremt högt och otroligt nära Hyresgästen Nominerad - Oscar för bästa manliga biroll
Nominerad - Boston Society of Film Critics Award för bästa manliga biroll
Nominerad - Dallas-Fort Worth Film Critics Association Award för bästa manliga biroll
Nominerad - Georgia Film Critics Award för bästa manliga biroll
Nominated - San Diego Film Critics Society Award för bästa manliga biroll
2012 Truth & Treason Frank Fikeis
2013 The Letters

Teaterroller (Dramaten)[redigera | redigera wikitext]

Rollnamn – Uppsättning – Första framträdande

  • förste konstapeln – David Copperfield – 7 december 1948
  • överkonstapel Winchell – Släktmötet – 20 maj 1949
  • Wilhelm av Oranien – Egmont – 10 september 1949
  • Bumburriflex – Sanningens pärla – 18 oktober 1949
  • biskop Fisher – En dag av tusen – 7 december 1949
  • Belreddin, köpman + bödeln – Aladdin – 12 december 1949
  • förste mannen – Brand – 1 mars 1950
  • Ivar Munk – Ljungby horn – 6 mars 1950
  • den dövstumme – Tokiga grevinnan – 5 maj 1950
  • brukspatron Teodor Fristedt – Dunungen – 6 oktober 1950
  • polischefen – Bröderna Karamasov – 7 februari 1951
  • Harry Grant, kapten på "Britania" – Kapten Grant och hans barn – 15 februari 1951
  • Onkel Tom – Onkel Toms stuga – 22 maj 1951
  • överjägaren + länsman + Falkenburgs ande – Amorina – 1 juni 1951
  • Frans – Fångarna i Altona – 1 december 1960
  • bastarden Filip, Faulconbridges halvbror – Kung John – 12 maj 1961
  • Victor, en herde – Yerma – 8 september 1961
  • reparatör 1 – Läckan – 23 februari 1962
  • Quentin – Efter syndafallet – 6 november 1964
  • Akilles – Troilus och Cressida – 21 maj 1967
  • Henrik IV – Henrik IV – 13 september 1968
  • Främlingen – Brända tomten 4 december – 1970
  • Kaptenen – Sol, vad vill du mig? – 26 februari 1971
  • Medverkande – Lyrisk Vårkväll på Moderna museet – 10 maj 1971
  • advokaten – Ett drömspel – 25 augusti 1971
  • Gregers Werle – Vildanden – 17 mars 1972
  • Gert bokpräntare – Mäster Olof – 27 februari 1988
  • Rolf Swedenhielm senior – Swedenhielms – 14 september 1990
  • Eugene – Och ge oss skuggorna – 11 april 1991
  • Medverkande – Ja, må hon leva! – 22 december 1993
  • Gubben – Spöksonaten – 26 februari 1994

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Max von Sydow vid Filmfestivalen i Cannes 2013.

Teaterförbundets Daniel Engdahl-stipendium 1955, Svenska Dagbladets Thaliapris 1955, Kvällspostens Thaliapris 1958, Folket i Bilds filmpris 1959 för bästa manliga huvudroll i Ansiktet, Svenska Akademiens teaterpris 1968, Teaterförbundets Gösta Ekman-stipendium 1972, Teaterförbundets guldmedalj 1986, 1987 års guldbagge för bästa manliga roll i Pelle Erövraren och 1996 års guldbagge för bästa manliga huvudroll i Hamsun. Skådespelarpriset vid Venedigs filmfestival för Ingenjör Andrées luftfärd 1982. 2004 fick han särskilt hederspris vid Cannesfestivalen. I januari 2012 Oscarsnominerades von Sydow för sin roll i Extremt högt och otroligt nära.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article14127418.ab
  2. ^ Ingmar Bergman stiftelsen
  3. ^ [a b] [1]
  4. ^ Max von Sydow blir riddare, SvD 22 januari 2011.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Sydow, Max von; Sörenson Elisabeth, Arnstein Sven (1989). Loppcirkus: Max von Sydow berättar. Stockholm: Bromberg. Libris 7652519. ISBN 91-7608-447-7 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]