Arvika kommun

	Arvika kommun
	Kommun
	Vapen för Arvika kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
	Vapen för Arvika kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Värmlands län
Landskap	Värmland
Läge	59°39′0″N 12°35′0″Ö / 59.65000°N 12.58333°Ö
Centralort	Arvika
Areal	1 956,13 km² (2015-01-01); 50:e största (av 290)
- land	1 649,03 km²
- vatten	307,1 km²
Folkmängd	25 682 (2023-12-31); 104:e största (av 290)
Befolkningstäthet	15,57 invånare/km²; 202:a högsta (av 290)
Kommunstyrelsens; ordförande	Peter Söderström (S)
Geonames	2725122
Kommunkod	1784
Tätortsgrad (%)	66 (2015)
Antal anställda	2 575 (2014-11)
	Webbplats: www.arvika.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.; Lantmäteriets kommunavgränsning

Arvika kommun är en kommun i Värmlands län. Centralort är Arvika. Kommunen gränsar till Torsby, Sunne, Kil, Grums, Säffle, Årjäng och Eda kommuner i Sverige, samt Kongsvinger i Norge. Arvika kommun är med i den nordiska samarbetsregionen ARKO.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Arvika, Bogen, Brunskog, Glava, Gunnarskog, Högerud, Mangskog, Ny, Stavnäs och Älgå. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn samt köpingskommunen Arvika köping, vilken 1911 ombildades till Arvika stad.

Haga municipalsamhälle fanns i Arvika landskommun från 29 augusti 1913 till 1921 då det med andra delar av landskommunen överfördes till Arvika stad. 1944 inkorporerades återstående delen av Arvika landskommun med staden.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Brunskog (av de tidigare kommunerna Boda, Brunskog och Mangskog), Gunnarskog (av Bogen och Gunnarskog), Stavnäs (av Högerud, Stavnäs och Värmskog) samt Älgå (av Ny och Älgå). Glava landskommun samt Arvika stad förblev oförändrade.

Arvika kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Arvika stad och storkommunerna Glava, Gunnarskog, Älgå samt huvuddelen av storkommunerna Brunskog och Stavnäs.^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 7 februari 2005 i Arvika domsaga och ingår sen dess i Värmlands domsaga.^[6]

Kommunvapnet

Huvudartikel: Arvika kommunvapen

Blasonering: En häst av silver på blått fält, bestrött med kugghjul av samma metall.

Arvika kommunvapen fastställdes för Arvika stad 1918. Hästen kommer troligen från en utställning i Arvika 1911. De övriga fem kommuner som helt eller delvis lades samman med staden för att bilda Arvika kommun 1971 hade samtliga vapen, skapade på 1950-talet. Man bestämde dock att den nya kommunen skulle anta stadens vapen och detta registrerades hos PRV 1974.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Arvika kommun 1970–2015^[7]

År			Folkmängd
1970			27 296
1975			27 446
1980			26 891
1985			26 558
1990			26 887
1995			26 919
2000			26 188
2005			26 265
2010			26 034
2015			25 841
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Indelning

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[8]:

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det sju tätorter i Arvika kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Arvika	&&&&&&&&&&013926.&&&&&013 926
2	Jössefors	&&&&&&&&&&&&0711.&&&&&0711
3	Edane	&&&&&&&&&&&&0666.&&&&&0666
4	Prästängen	&&&&&&&&&&&&0445.&&&&&0445
5	Sulvik	&&&&&&&&&&&&0375.&&&&&0375
6	Klässbol	&&&&&&&&&&&&0310.&&&&&0310
7	Stommen	&&&&&&&&&&&&0275.&&&&&0275

Centralorten är i fet stil.

Insjöar (i urval)

Se även: Lista över insjöar i Arvika kommun

Politik

Kommunstyrelseordförande / Kommunalråd

	Från	Till	Politisk tillhörighet
Arne Persson	1967	1976	Socialdemokraterna
Karl-Uno Richardson	1976	1979	Centerpartiet
Arne Persson	1979	1984	Socialdemokraterna
Gunnar Nyberg	1984	1994	Socialdemokraterna
Claes Pettersson	1994	2014^[9]	Socialdemokraterna
Peter Söderström^[10]	2015	-	Socialdemokraterna

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande	S	Lars-Ove Jansson
Förste vice ordförande	M	Jan Westergren
Andre vice ordförande	S	Gerd Karlsson

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Arbetslöshetsnämnd	S	Peter Söderström	S	Aina Wåhlund
Civilförsvarsnämnden	S	Peter Söderström	S	Aina Wåhlund
Myndighetsnämnden	S	Kenneth Wåhlund	S	Gerd Karlsson
Valnämnden	S	Håkan Jivesand	S	Carina Bönström

Mandatfördelning i Arvika kommun, valen 1970–2014

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

3

24

10

8

4

3

24

10

8

4

49

88,2

45

1973

3

22

13

7

4

3

22

13

7

4

49

89,8

45

1976

2

21

14

6

2

21

14

6

49

89,8

40

9

1979

3

22

12

5

7

3

22

12

5

7

49

88,5

35

14

1982

3

23

1

9

4

9

3

23

9

4

9

49

88,6

33

16

1985

3

22

1

8

7

8

3

22

8

7

8

49

86,7

33

16

1988

3

23

3

8

6

3

23

3

8

6

49

81,8

31

18

1991

3

20

2

7

5

1

9

3

20

2

7

5

9

49

82,1

32

17

1994

4

25

3

5

4

8

4

25

3

5

4

8

49

80,9

29

20

1998

6

23

3

4

1

8

6

23

3

4

8

49

74,97

28

21

2002

5

23

3

1

5

2

5

23

3

5

2

5

49

74,21

28

21

2006

3

23

2

6

3

2

8

3

23

2

6

3

2

8

49

75,91

32

17

2010

3

23

2

5

3

1

10

3

23

2

5

3

10

49

78,06

28

21

2014

4

23

3

4

5

2

1

7

4

23

3

4

5

2

7

49

81,11

28

21

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Skattesatsen

Nedan visas skattesatsen i denna kommun. Det som visas är skatteår, 2015 års skatt.^[11]

År	Kommunskatt	Landstingsskatt
2015	20.90 kr	11.20 kr

Vänorter

Se även

Referenser

^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Arvika tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 22 december 2016.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Värmlands Folkblad, 27 oktober 2014 Läst 27 maj 2015
^ Arvika.se Kommunens organisation Läst 27 maj 2015
^ [1]^{[död länk]}

Externa länkar

Arvika kommun
Wikimedia Commons har media som rör Arvika kommun.
Bilder & media

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-3] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[4] ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Arvika tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 22 december 2016.

[8] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[9] Värmlands Folkblad, 27 oktober 2014 Läst 27 maj 2015

[10] Arvika.se Kommunens organisation Läst 27 maj 2015

[skatteverket-11] [1]^{[död länk]}

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]