Bergslagsmål
Bergslagsmål är inom svensk dialektologi de dialekter som talas i Bergslagen i Mellansverige. Området är inte helt definierat, men bergslagsmål brukar främst användas som beteckning på dialekterna i nedre Dalarna, Dalabergslagen, och angränsade områden i nordvästra Västmanland, så kallade dalabergslagsmål.[1][2][3] Dialekterna i sydvästra Värmland kallas också för värmländskt bergslagsmål.[4] Ibland inbegriper bergslagsmål ett ännu större område.[5]
Dalabergslagsmålen skiljer sig betydligt från dialekterna i övre Dalarna, som kallas dalmål eller egentliga dalmål för att skilja dem åt. Dialekterna i Dalabergslagen har vissa drag gemensamt med dalmålen, men har genom gruvnäringen starkare sydligare influenser och avviker därför betydligt mindre från standardspråket.[6]
Språkdrag[redigera | redigera wikitext]
Karakteristiska språkdrag för dalabergslagsmålen är bland annat så kallat bergslags-u, ett mera bakre uttal av det långa u-ljudet som närmar sig centralsvenskt långt o-ljud. Detta har bergslagsmålen gemensamt bl.a. med dalmålen i övre Dalarna.[7]
Dalabergslagsmålen har även ett karakteristiskt entoppigt uttal av båda ordaccenterna, som alltså enbart skiljer sig åt genom tontoppens timing. Ett annat karakteristiskt tonalt drag i sammansatta ord med accent 2 är att tonen stiger vid den betonade stavelsen, för att sedan stanna kvar i högt tonläge ( s.k. hög platå), för att sedan sjunka vid den bibetonade stavelsen. Dessa tonala drag har bergslagsmålen gemensamt med gotländska dialekter.[8]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Envall 1930.
- ^ Noreen 1903, s. 115.
- ^ Pamp 1978, s. 111.
- ^ Kallstenius 1902.
- ^ ”Bergslagsmål”. www.isof.se. https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-svenska-dialekter/utforska-sveriges-dialekter/sveamal/bergslagsmal. Läst 2 maj 2023.
- ^ Pamp 1978, s. 111, 114.
- ^ Dahl et al. 2010, s. 57.
- ^ Bruce 2010, s. 196–197.
Källförteckning[redigera | redigera wikitext]
- Bruce, Gösta (2010). Vår fonetiska geografi: om svenskans accenter, melodi och uttal (första upplagan). Lund: Studentlitteratur
- Dahl, Östen; Edlund, Lars-Erik; Wastenson, Leif & Elg, Margareta (2010). Sveriges nationalatlas: Språken i Sverige. Stockholm: Nordstedt. Läst 22 januari 2021
- Envall, Petrus (1930). Dala-bergslagsmålet: dialekthistorisk ock dialektgeografisk översikt. Uppsala. https://www.isof.se/download/18.317326fe1795688972721006/1622033561186/Svenska%20landsm%C3%A5l%20och%20Svenskt%20folkliv_1930_4_h192.pdf
- Kallstenius, Gottfrid (1902). Värmländska bärgslagsmålets ljudlära. Stockholm: Norstedt
- Noreen, Adolf (1903). Vårt språk: nysvensk grammatik i utförlig framställning. Lund: Gleerup
- Pamp, Bengt (1978). Svenska dialekter. Stockholm: Natur o. kultur
| |||||||||||||||||||||||||||||
