Borta med vinden (film)

Borta med vinden
	Borta med vinden; (Gone With the Wind)
	Borta med vinden
Genre	Drama, romantik, episk
Regissör	Victor Fleming
Producent	David O. Selznick
Manus	Sidney Howard
Baserad på	Borta med vinden ; av Margaret Mitchell
Skådespelare	Clark Gable; Vivien Leigh; Leslie Howard; Olivia de Havilland
Originalmusik	Max Steiner
Fotograf	Ernest Haller
Klippning	Hal C. Kern; James E. Newcom
Produktionsbolag	Selznick International Pictures
Distribution	Metro-Goldwyn-Mayer; Turner Entertainment
Premiär	15 december 1939 (USA)
Speltid	221 minuter; 234-238 minuter (med ouvertyr, paus, entr'acte och avslutningsmusik)
Land	USA
Språk	Engelska
Budget	$3.85 miljoner
Intäkter	$390 miljoner
	IMDb SFDb Elonet;

Borta med vinden (engelska: Gone with the Wind) är en amerikansk episk historisk romantikfilm från 1939, baserad på Margaret Mitchells roman Borta med vinden från 1936.^[3] Filmen hade biopremiär i USA den 15 december 1939^[4] och producerades av David O. Selznick i slutet av den tid då producenter kunde avskeda regissörer på "löpande band" eller använda ett flertal regissörer för olika typer av tagningar. Victor Fleming står dock officiellt för regin av filmen, men dess konstnärlighet står utan tvekan producenten David O. Selznick för. I huvudrollerna ses Vivien Leigh, Clark Gable, Leslie Howard och Olivia de Havilland.

En av American Film Institute utsedd jury, bestående av 1500 filmskapare, kritiker och historiker, valde år 2005 ut Rhett Butlers replik "Frankly, my dear, I don't give a damn," som det mest minnesvärda citatet inom amerikansk film genom tiderna på sin topplista över de 100 främsta.^[5] Filmen placerade sig på plats fyra på topplistan över de 100 bästa amerikanska filmerna och på plats två på topplistan över de 100 bästa kärlekshistorierna i amerikansk film genom tiderna.

Handling

Filmen är ett romantiskt drama, som utspelar sig i Atlanta i Georgia under amerikanska inbördeskriget. Den amerikanska Södern domineras av de stora gårdarna, däribland Tara. Där bor den unga Scarlett O’Hara, uppvaktad av många kavaljerer. Hon är förälskad i Ashley Wilkes som dock är förlovad med sin kusin, Melanie. Hon möter dessutom den märklige Rhett Butler. När kriget bryter ut kallas männen in, och när fienden hotar Georgia flyr Scarlett till Atlanta.

Rollista i urval

Tara-plantagen

Thomas Mitchell	– Gerald O'Hara
Barbara O'Neil	– Ellen O'Hara (hans fru)
Vivien Leigh	– Scarlett O'Hara (dotter)
Evelyn Keyes	– Suellen O'Hara (dotter)
Ann Rutherford	– Carreen O'Hara (dotter)
George Reeves	– Brent Tarleton (egentligen som Stuart)
Fred Crane	– Stuart Tarleton (egentligen som Brent)
Hattie McDaniel	– Mammy (husbetjänt)
Oscar Polk	– Pork (husbetjänt)
Butterfly McQueen	– Prissy (husbetjänt)
Victor Jory	– Jonas Wilkerson (fälttillsyningsman)
Everett Brown	– Big Sam (fältförman)

Vid Twelve Oaks

Howard Hickman	– John Wilkes
Alicia Rhett	– India Wilkes (hans dotter)
Leslie Howard	– Ashley Wilkes (hans son)
Olivia de Havilland	– Melanie Hamilton (deras kusin)
Rand Brooks	– Charles Hamilton (Melanies bror)
Carroll Nye	– Frank Kennedy (en gäst)
Clark Gable	– Rhett Butler (en besökare från Charleston)

I Atlanta

Laura Hope Crews	– tant Pittypat Hamilton
Eddie Anderson	– farbror Peter (hennes kusk)
Harry Davenport	– doktor Meade
Leona Roberts	– Mrs. Meade
Jane Darwell	– Mrs. Merriwether
Ona Munson	– Belle Watling

Mindre biroller

Paul Hurst	– nordstatsdesertör
Cammie King Conlon	– Bonnie Blue Butler
J. M. Kerrigan	– Johnny Gallagher
Jackie Moran	– Phil Meade
Lillian Kemble-Cooper	– Bonnies sjuksköterska i London
Marcella Martin	– Cathleen Calvert
Mickey Kuhn	– Beau Wilkes
Irving Bacon	– korpralen
William Bakewell	– ridande officer
Isabel Jewell	– Emmy Slattery
Eric Linden	– amputationspatient
Ward Bond	– Tom, kapten i nordstatsarmén
Cliff Edwards	– soldat
Yakima Canutt	– Renegat
Louis Jean Heydt	– hungrig soldat som håller Beau Wilkes
Olin Howland	– affärsman
Robert Elliott	– major i nordstatsarmén
Mary Anderson	– Maybelle Merriwether

Om filmen

Filmen spelades till största delen in på Culver Studios.

Tar man hänsyn till inflationen betraktas Borta med vinden som den mest inkomstbringande spelfilmen genom tiderna.

Nomineringar och utmärkelser

Oscarsstatyetter och nomineringar
Pris	Mottagare	Resultat
Bästa film	Selznick International Pictures	Vann
Bästa regi	Victor Fleming	Vann
Bästa manliga huvudroll	Clark Gable Vinnaren var Robert Donat för Adjö, Mr. Chips	Nominerad
Bästa kvinnliga huvudroll	Vivien Leigh	Vann
Bästa manus efter förlaga	Sidney Howard	Vann
Bästa kvinnliga biroll	Hattie McDaniel	Vann
Bästa kvinnliga biroll	Olivia de Havilland	Nominerad
Bästa foto	Ernest Haller och Ray Rennahan	Vann
Bästa klippning	Hal C. Kern och James E. Newcom	Vann
Bästa scenografi	Lyle Wheeler	Vann
Bästa specialeffekter	Jack Cosgrove, Fred Albin och Arthur Johns Vinnarna var Fred Sersen och E. H. Hansen för När regnet kom	Nominerad
Bästa filmmusik	Max Steiner Vinnaren var Herbert Stothart för The Wizard of Oz	Nominerad
Bästa ljud	Thomas T. Moulton (Samuel Goldwyn Studio Sound Department) Vinnaren var Bernard B. Brown (Universal Studio Sound Department) för Morgondagen är vår	Nominerad
Heders-Oscar	William Cameron Menzies För enastående prestation i användningen av färg för att höja den dramatiska stämningen i produktionen av Borta med vinden.	Hederspris
Oscar för teknisk bedrift	Don Musgrave och Selznick International Pictures För banbrytande användning av samordnad utrustning i produktionen av Borta med vinden.	Hederspris

Visning i Sverige

Filmen hade svensk premiär 6 oktober 1941 på biografen Palladium i Stockholm.

Kritik mot filmen

Filmen har, i likhet med den litterära förlagan, kritiserats för att ge en idealiserad bild av Sydstaterna och slaveriet. Berättelsen speglar föreställningar som bygger på Lost cause-myten. Väsentliga delar i mytbildningen är föreställningen att Sydstaterna stred för en rättfärdig sak mot en övermäktig fiende och att skälet till Sydstaternas förlust snarare var motståndarens tjuvknep än förlust i ärlig strid (jfr. dolkstötslegenden). I myten ingår även teorin att kriget huvudsakligen rörde den skilda livsstil som utvecklats i Södern, The Southern way of life, och Nordstaternas vilja att lägga sig i Söderns inre angelägenheter snarare än slaveriets avskaffande.

Filmen inleds med en textruta som ger uttryck för Lost cause-myten:

Det var en gång ett land, med kavaljerer och bomullsfält, benämnt Den gamla Södern. Här, i detta vackra land, bugade sig tapperheten en sista gång. Här fanns det sista man såg av Riddare och sköna jungfrur, av Herre och av slav. Nu kan du endast söka efter detta i böcker, för det är inget annat än en dröm att minnas. En civilisation, borta med vinden.

Kritik har vidare riktats mot skildringen av de svarta karaktärerna i filmen. De porträtteras genomgående som barnsliga och naiva alternativt lojala och tillfreds med sin situation. Någon kritik mot slaveriet förekommer inte. Slaveriet spelar genomgående en liten roll i filmen. Flera av filmens välvilligt porträtterade huvudkaraktärer deltar även i en räd mot en kåkstad för svarta (jfr. Ku Klux Klan).^[6]

Källor

Borta med vinden på Internet Movie Database (engelska)

Noter

↑ ”Cinema: G With the W”. Time: ss. 1–2 & 7. 25 december 1939. Arkiverad från originalet den 12 november 2013. https://web.archive.org/web/20131112085413/http://content.time.com/time/magazine/article/0,9171,762137,00.html. Läst 6 juli 2011.
↑ ”Gone with the Wind”. The Numbers. Nash Information Services. http://www.the-numbers.com/movie/Gone-with-the-Wind#tab=summary. Läst 8 februari 2013.
↑ Borta med vinden i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 7 maj 2015.
↑ ”Gone with the Wind” (på engelska). Box Office Mojo. 15 december 1939. http://www.boxofficemojo.com/movies/?id=gonewiththewind.htm. Läst 30 augusti 2016.
↑ ”AFI's 100 Years...100 Movie Quotes”. www.afi.com. http://www.afi.com/100years/quotes.aspx. Läst 26 augusti 2019.
↑ Broberg, Jan: Äventyr i flydda tider (2003) Lund: Bibliotektstjänst. ISBN 91-7018-501-8

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Borta med vinden.
Borta med vinden artikelserie The Atlantic
Walter Plunketts kostymdesignsritningar för Borta med vinden i Margaret Herrick Library

[Time_(1939)-1] ”Cinema: G With the W”. Time: ss. 1–2 & 7. 25 december 1939. Arkiverad från originalet den 12 november 2013. https://web.archive.org/web/20131112085413/http://content.time.com/time/magazine/article/0,9171,762137,00.html. Läst 6 juli 2011.

[2] ”Gone with the Wind”. The Numbers. Nash Information Services. http://www.the-numbers.com/movie/Gone-with-the-Wind#tab=summary. Läst 8 februari 2013.

[ne-3] Borta med vinden i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 7 maj 2015.

[4] ”Gone with the Wind” (på engelska). Box Office Mojo. 15 december 1939. http://www.boxofficemojo.com/movies/?id=gonewiththewind.htm. Läst 30 augusti 2016.

[5] ”AFI's 100 Years...100 Movie Quotes”. www.afi.com. http://www.afi.com/100years/quotes.aspx. Läst 26 augusti 2019.

[6] Broberg, Jan: Äventyr i flydda tider (2003) Lund: Bibliotektstjänst. ISBN 91-7018-501-8

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]