Titanic (film, 1997)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För den verkliga händelsen år 1912, se RMS Titanic#Resan.
Titanic
Titanic
Genre drama
romantik
katastrof
episk
Regissör James Cameron
Producent James Cameron
Jon Landau
Manus James Cameron
Skådespelare Leonardo DiCaprio
Kate Winslet
Billy Zane
Kathy Bates
Frances Fisher
Bernard Hill
Jonathan Hyde
Danny Nucci
Gloria Stuart
David Warner
Victor Garber
Bill Paxton
Originalmusik James Horner
Fotograf Russell Carpenter
Klippning Conrad Buff IV
James Cameron
Richard A. Harris
Produktionsbolag Lightstorm Entertainment
Distribution 20th Century Fox
Paramount Pictures
Premiär
Speltid 194 minuter
Land USA
Språk engelska
Budget $200 miljoner
Intäkter $2 186 772 302[1]
IMDb SFDb

Titanic är en amerikansk episk romantisk katastroffilm från 1997, skriven och regisserad av James Cameron med Leonardo DiCaprio och Kate Winslet i huvudrollerna. Filmen handlar om de två uppdiktade passagerarna Jack Dawson och Rose DeWitt Bukater ombord på RMS Titanic som blir förälskade i varandra och kämpar för att överleva den katastrofala förlisningen av fartyget. Den hade biopremiär i USA den 19 december 1997.[1]

Titanic blev en kassasuccé och hade fram till 2010 spelat in mer pengar än någon annan film i världen. Den kostade 200 miljoner dollar att producera, vilket då var den dyraste filmen någonsin tills Peter Jacksons King Kong gjordes, vilken kostade sju miljoner dollar mer. Det finns dock filmer som är dyrare än Titanic och King Kong om man tar hänsyn till inflationen. Intäkterna uppgår till 1,843 miljarder dollar. Fram till 2010 hade ingen film slagit Titanics intäktsrekord, men den 26 januari 2010, slogs rekordet av James Camerons nya film Avatar vars intäkter då låg på 1,858 miljarder. Titanic tappade för första gången sin förstaplats bland de mest inkomstbringande filmerna.

Filmen hade nypremiär 2012, samma år som hundraårsdagen av Titanics förlisning, då konverterad till 3D.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Ett dykarteam tar sig 1996 ner på havsbotten, till vraket efter RMS Titanic för att leta efter en diamant som tillhört en kvinna som var ombord på fartyget. Expeditionsledaren Brock Lovett är fast besluten att finna diamanten som kallas Heart of the Ocean, "Oceanens hjärta". De hittar ett kassaskåp men allt som finns inuti är förstört med undantag av ett nakenporträtt av en vacker, ung kvinna som har diamanten i ett halsband runt halsen. Några dagar senare hör en gammal kvinna vid namn Rose Calvert av sig som säger att det är hon på bilden. Rose anländer till expeditionsfartyget och börjar berätta för Lovett, dykarmännen och sitt barnbarn Lizzy om vad hon gjorde på fartyget 84 år tidigare. Hon berättar om hur hon på fartyget träffade en ung tredjeklasspasagerare som hette Jack Dawson.

Rose hette som ung DeWitt Bukater i efternamn och är förlovad med en man, Cal Hockley. Det är hennes mor Ruth som står bakom äktenskapsplanerna, då Cal är en förmögen man som kan rädda familjens pikära ekonomiska situation. Nu ska sällskapet resa till USA. Samtidigt som Titanic är på väg att avgå vinner en ung man, den utfattige konstnären Jack Dawson och hans vän Fabrizio tredjeklassbiljetter i ett pokerparti på en bar i hamnen. De hinner precis ombord på fartyget och ser fram emot ett nytt liv i USA.

Under tiden på fartyget känner Rose sig så ensam och utanför att hon tänker begå självmord genom att hoppa överbord, men Jack ser vad som är på väg att ske och övertalar henne att inte göra det. Rose tappar balansen och blir hängande från aktern men Jack lyckas rädda henne. Som tack bjuds Jack på middag i första klass, och Rose smiter senare med honom på fest i tredje klass. Både Ruth och Cal är avisande mot Jack, men Rose dras allt mer till honom. Hon försöker först göra motstånd men ger efter. Hon blir med tiden förälskad i honom, och de två inleder en kärleksaffär.

Kvällen den 14 april ber Rose Jack teckna av henne endast iförd diamanten som hon tidigare fått av Cal. Sedan följer en jakt genom fartyget där de flyr undan Cals livvakt Lovejoy. De gömmer sig i ett av lastrummen i fören där de älskar i en bil. Strax därpå tar de sig ut till fören och Rose talar om för Jack att det är med honom hon ska kliva av i New York. Samtidigt upptäcker utkikarna i masten ett isberg rakt i Titanics väg. Besättningen på kommandobryggan försöker undvika en kollision, men fartyget går på och isberget skrapar längs dess sida så att vattnet börjar forsa in. Jack och Rose ser isberget och hör kaptenen samtala med besättningen om skadorna. Rose får veta av konstruktören att Titanic kommer gå till botten, och det finns inte livbåtar till ens hälften ombord. Och de i första klass prioriteras. Besättningsmännen sänder ut nödsignaler och förbereder livbåtarna.

Cal som hittat nakenteckningen har tröttnat på Jack, och sätter dit honom genom att fingera en stöld av diamanten som dyker upp i Jacks ficka. Han blir inlåst långt ner i fartyget. Rose som har chansen att få stiga ner i en livbåt väljer istället att ta sig ner i det nu vattenfyllda fartyget för att rädda Jack, något hon lyckas med i sista stund. Hon får ytterligare en chans till en livbåtsplats, men hoppar ur och stannar med Jack. Cal fylls nu av sådan svartsjuka att han jagar ner Jack och Rose i fartyget med sin pistol, innan han inser att han gett bort sin rock till Rose. Och i rocken fanns diamanten. Cal väljar att rädda sig själv från det sjunkande fartyget i en av de sista livbåtarna som han släpps fram till med hjälp av ett barn på däck. Orkestern spelar in i det sista samtidigt som kapten Smith ger upp och stänger in sig i styrhytten.

Jack och Rose tar sig upp på däck igen, men nu är alla livbåtar borta och Titanic går under allt fortare samtidigt som kaos utbryter bland människorna som är kvar ombord. Titanics stora trappa översvämmas och den främre skorstenen faller. Jack och Rose tar sig till aktern som de klänger fast vid samtidigt som fartyget går itu, och allt fler av de kvarvarande faller överbord eller hoppar. Titanic går under och lämnar efter sig flera hundra människor i ett iskallt hav.

Jack hjälper Rose upp på en vrakspillra och allt de kan göra är att vänta. Jack säger till Rose att hon inte ska dö här, utan som gammal i en varm säng, och inte ge upp. Livbåt nummer 14 återvänder senare till förlisningsplatsen, men besättningsmännen finner till stor del bara frusna lik. Rose som hamnat i ett translikt tillstånd försöker få Jack som hänger vid vrakstycket att vakna upp, men hon tvingas konstatera att han dukat under. Med hjälp av en visselpipa påkallar hon livbåtens uppmärksamhet och räddas. Hon tas ombord på RMS Carpathia, och uppger Rose Dawson som sitt namn.

Eftersom Jack vunnit en passagerarbiljett genom poker och därför inte fanns med i passagerarlistorna är det först nu fler än hon vet om att han fanns. Brock Lovett konstaterar sedan till Lizzy att han aldrig förstod Titanics riktiga historia och skäms över sin girighet. Senare på kvällen vandrar Rose ut på däck, i fickan har hon diamanten som hon fann på väg in mot New York 1912 och har haft hela sitt liv. Hon släpper den i havet och går sedan till sängs lättad. I en drömlik scen återförenas Rose med Jack och alla Titanics offer i första klassens stora trappa.

Rollista[redigera | redigera wikitext]

Uppdiktade personer[redigera | redigera wikitext]

Historiska personer[redigera | redigera wikitext]

Produktion[redigera | redigera wikitext]

Harland and Wolff tillhandahöll originalritningar av RMS Titanic till James Cameron och ett skal av fartyget i full storlek byggdes i Rosarito Beach i norra Mexiko. Skorstenarna och livbåtarna var dock något krympta jämfört med verklighetens. De två översta däcken gavs ett särskilt verklighetstroget utförande. Inuti bygget fanns en stor plattform som kunde luta hela "skeppet" vid förlisningsscenerna. Titanics stora trappa. möblemang och hytter återskapades av snickare och tapetserare med hjälp av fotografier och historiker specialiserade på fartyget. En särskild plattform som kunde höjas till en lutning på 90 grader byggdes för aktern. Då stuntmän skulle falla längs fartyget gjordes många av de objekt som de föll mot av gummi. Vissa fall ansågs dock så farliga att Cameron valde att återskapa dem med datorhjälp. Detta efter att några stuntmän skadat sig.

Borttagna scener[redigera | redigera wikitext]

James Cameron filmade ett stort antal scener som inte kom med i den slutgiltiga filmen. Bland de viktigaste en scen där Titanics telegrafister avbryter telegrafisten på SS Californian när han försöker skicka isvarningar. Cameron tog bort denna historiska scen som han först fann självklar då han tyckte den tog onödigt fokus från huvudhistorien.[2] Likaså togs en actionbetonad lång scen bort där karaktärerna Jack och livvakten Lovejoy slåss i första klassens vattenfyllda matsal. Cal hade då lovat Lovejoy diamanten om han kunde fånga Jack. Denna scen togs bort då testpubliken fann det totalt osannolikt att någon skulle utsätta sig för sådan fara för en diamants skull. Vidare hade filmen ett helt annat slut från början. I detta slut fick Brock Lovett reda på att Rose hade diamanten hela tiden, och även hålla i den innan hon slängde den överbord och konstaterade att ingen kan sätta ett pris på livet.

Ett flertal scener med samtal mellan Jack och Rose togs också bort, liksom scener från Titanics gymnastiksal, en scen där kapten Smith försöker kalla tillbaka livbåtar under förlisningen och en lång scen mot slutet av filmen som mer i detalj visar när Rose och de andra passagerarna räddas ombord på fartyget Carpathia. Karaktären Fabrizio hade också en kärlekshistoria ombord med Helga, en norsk utvandrare. Nästan alla deras scener togs bort, men Helga skymtar fortfarande vid några tillfällen i den slutliga filmen.

Alla dessa scener har senare getts ut på DVD-utgåvor av filmen.

Övrigt om filmen[redigera | redigera wikitext]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Priser och nomineringar
Utmärkelse Kategori Mottagare Resultat
Oscar Bästa film James Cameron, Jon Landau Vann
Bästa regi James Cameron Vann
Bästa sång "My Heart Will Go On" – James Horner (musik), Will Jennings (text) Vann
Bästa filmmusik (drama) James Horner Vann
Bästa ljudredigering Tom Bellfort, Christopher Boyes Vann
Bästa ljud Gary Rydstrom, Tom Johnson, Gary Summers, Mark Ulano Vann
Bästa scenografi Peter Lamont, Michael Ford Vann
Bästa foto Russell Carpenter Vann
Bästa kostym Deborah Lynn Scott Vann
Bästa klippning Conrad Buff IV, James Cameron, Richard A. Harris Vann
Bästa specialeffekter Robert Legato, Mark A. Lasoff, Thomas L. Fisher, Michael Kanfer Vann
Bästa kvinnliga huvudroll Kate Winslet Nominerad
Bästa kvinnliga biroll Gloria Stuart Nominerad
Bästa smink Tina Earnshaw, Greg Cannom, Simon Thompson Nominerad
Golden Globes Bästa film (drama) Vann
Bästa regi James Cameron Vann
Bästa filmmusik James Horner Vann
Bästa sång "My Heart Will Go On" – James Horner (musik), Will Jennings (text) Vann
Bästa manliga huvudroll (drama) Leonardo DiCaprio Nominerad
Bästa kvinnliga huvudroll (drama) Kate Winslet Nominerad
Bästa kvinnliga biroll Gloria Stuart Nominerad
Bästa manus James Cameron Nominerad

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Titanic” (på engelska). Box Office Mojo. 19 december 1997. http://www.boxofficemojo.com/movies/?id=titanic.htm. Läst 8 juni 2012. 
  2. ^ http://www.industrycentral.net/director_interviews/JC01.HTM
  3. ^ ”Titanic”. Svensk filmdatabas. 16 januari 1998. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?itemid=34351&type=MOVIE&iv=Basic. Läst 14 september 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]