Divisio

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Stilfigurer
·
DIALOG
Apostrofering
Descriptio
Divisio
Hypofor
Illeism
Prosopopoeia
Ratiocinatio
Retorisk fråga
Sermocinatio
·
JÄMFÖRELSE
Allegori
Antites
Kenning
Liknelse
Metafor
Metonymi
Pars pro toto
Synekdoke
·
ORDLEK
Malapropism
Oxymoron
Paronomasi
Zeugma
·
REPETITION
Allitteration
Anafor
Assonans
Epanalepsis
Epifor
Rim
Symploke
Synonymi
·
STRUKTUR
Anastrof
Isokolon
Kiasm
Parallellism
Trikolon
·
TILLÄGG
Evidentia
Hopning
Hyperbol
Perifras
Pleonasm
Polysyndeton
Stegring
Tautologi
·
UTESLUTNING
Asyndeton
Ellips
Ironi
Litotes
Meiosis
·
ÖVRIGT
Antonomasi
Dysfemism
Eufemism
Exclamatio
Katakres

Divisio (latin från divido, ”dela”), är en retorisk stilfigur med vilken man presenterar två eller flera alternativ av en fråga, samt besvarar vardera alternativ genom att framlägga ett skäl. Skälen anges ofta kortfattat och detta fungerar som ett sätt att smycka stilen.

Exempel[redigera | redigera wikitext]

”Varför skulle jag nu överhuvudtaget förebrå dig? Om du är rättskaffens, har du inte förtjänat klander; om du är ohederlig, kommer du inte att bry dig om det.”

”Vad skulle jag nu har för anledning att framhålla mina förtjänster? Om ni minns dem, kommer jag att tråka ut er; om ni har glömt dem, har jag följaktligen inte gjort något intryck i handlingen, och vad skulle jag då kunna åstadkomma i ord?”

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Enligt den klassiska retoriken så ska ett tal delas upp i särskilda avsnitt, vilka benämns under vad som kallas dispositio. Talets tredje avsnitt kallas för partitio, men också för divisio. Stilfiguren som ovan beskrivits delar alltså namn med det tredje avsnittet av ett tal, men dessa division skiljer sig något från varandra. När man talar om divisio utifrån dispositionens perspektiv så talar man om en uppräkning eller summering av de punkter som ska komma att tas upp i ett tal. Divisio som en egen stilfigur innebär å andra sidan att en fråga färdigbehandlas omedelbart. [1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Rhetorica Ad Herennium i översättning av Birger Bergh, år 2009. Retorikförlaget & Birger Bergh. 4:52
  1. ^ Ad. Her. 4:52