Hyperbol
| Stilfigurer |
|---|
| Dialog |
| Apostrofering · Descriptio · Divisio · Hypofor · Illeism · Prosopopoeia · Ratiocinatio · Retorisk fråga · Sermocinatio |
| Jämförelse |
| Allegori · Antites · Kenning · Liknelse · Metafor · Metonymi · Pars pro toto · Synekdoke |
| Ordlek |
| Malapropism · Oxymoron · Paronomasi · Zeugma |
| Struktur |
| Anastrof · Isokolon · Kiasm · Parallellism · Trikolon |
| Tillägg |
| Evidentia · Hopning · Hyperbol · Perifras · Pleonasm · Polysyndeton · Stegring · Tautologi |
| Upprepning |
| Allitteration · Anadiplos · Anafor · Assonans · Epanalepsis · Epifor · Ploke · Polyptoton · Rim · Symploke · Synonymi |
| Uteslutning |
| Asyndeton · Ellips · Ironi · Litotes · Meiosis |
| Övrigt |
| Antonomasi · Dysfemism · Eufemism · Exclamatio · Katakres |
Hyperbol (grekiska: ὑπερβολή, hyperbole, "överdrift", av ὑπερβάλλω, hyperballo, "överdriva") är en retorisk figur där en medveten och demonstrativ överdrift används.[1] Hyperboler kan användas i antingen förstorande eller förminskande sammanhang och som fristående eller som jämförelse. En jämförande hyperbol kan antingen vara ett uttryck för liknelse eller företrädande.[2]
Hyperbolens uppkomst
[redigera | redigera wikitext]Det var Isokrates som först använde hyperbolen i sitt verk Epistulae, i vilket han använde sig av överdrifter. Det var Aristoteles som introducerade den som retorikfigur.[3]
Hyperbol i retoriken
[redigera | redigera wikitext]Hyperbol räknas till troperna, eftersom ett utbyte från det ”egentliga” till det ”oegentliga” sker i figuren.[4] Till exempel: En väska som väger fem kilo blir med hjälp av en hyperbol ”Väskan väger ett ton”. Inom retoriken anses hyperbolen vara en stegringsfigur.[5] Vilket behov det finns för hyperbolen att överdriva för att anses just som en hyperbol varierar från text till text. I vissa texter krävs en liten överdrift, i andra en stor för att det skall anses vara en hyperbol. Hyperbolen är starkt kopplad till ironi och metafor,[3] men den kan även utgöra underkategori till synekdoke, där något omfattande ger uttryck åt något mindre eller något litet åt något omfattande.[6]
Exempel på fristående hyperbol
[redigera | redigera wikitext]- ”Men med bevarad endräkt kommer vi att mäta imperiets utsträckning med hjälp av solens uppgång och nedgång.”[7]
- "Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike."[8]
Exempel på jämförande hyperbol
[redigera | redigera wikitext]- ”Hans kropp var vit som snö.”[7] (liknelse)
- ”Glansen i hans rustning var så stark, att solens sken syntes svagare.”[7] (företrädande)
Andra exempel
[redigera | redigera wikitext]- "Jag har ju sagt till dig tusen gånger."
- "Skyhöga vågor."
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Johannesson, Kurt (2006). Retorik eller konsten att övertyga. Norstedt. sid. 281
- ^ Ad Herennium. Rhetor. 2005. sid. IV: 44 (s. 138)
- ^ [a b] Lee, Everett (2001). Twentieth-century roots of rhetorical studies
- ^ Johannesson, Kurt (2006). Retorik eller konsten att övertyga. Norstedts. sid. 166
- ^ Hellspong, Lennart (2004). Konsten att tala: handbok i praktisk retorik. Studentlitteratur. sid. 153
- ^ Lindqvist, Janne (2008). Klassisk retorik för vår tid. Studentlitteratur. sid. 166
- ^ [a b c] Ad Herennium. Rhetor. 2005. sid. IV: 44 (s. 139)
- ^ Matteusevangeliet 19:24