Hyperbol

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ej att förväxla med Hyperbel.
Stilfigurer
·
DIALOG
Apostrofering
Descriptio
Divisio
Hypofor
Illeism
Prosopopoeia
Ratiocinatio
Retorisk fråga
Sermocinatio
·
JÄMFÖRELSE
Allegori
Antites
Kenning
Liknelse
Metafor
Metonymi
Pars pro toto
Synekdoke
·
ORDLEK
Malapropism
Oxymoron
Paronomasi
Zeugma
·
REPETITION
Allitteration
Anafor
Assonans
Epanalepsis
Epifor
Rim
Symploke
Synonymi
·
STRUKTUR
Anastrof
Isokolon
Kiasm
Parallellism
Trikolon
·
TILLÄGG
Evidentia
Hopning
Hyperbol
Perifras
Pleonasm
Polysyndeton
Stegring
Tautologi
·
UTESLUTNING
Asyndeton
Ellips
Ironi
Litotes
Meiosis
·
ÖVRIGT
Antonomasi
Dysfemism
Eufemism
Exclamatio
Katakres

Hyperbol (grek. hyperbole "överdrift", av hyperballo "överdriva") är en retorisk figur där en medveten och demonstrativ överdrift används.[1] Hyperboler kan användas i antingen förstorande eller förminskande sammanhang och som fristående eller som jämförelse. En jämförande hyperbol kan antingen vara ett uttryck för liknelse eller företrädande.[2]

Hyperbolens uppkomst[redigera | redigera wikitext]

Det var Isokrates som först använde hyperbolen i sitt verk Epistulae, där han använde överdrifter. Det var Aristoteles som introducerade den som retorikfigur.[3]

Hyperbol i retoriken[redigera | redigera wikitext]

Hyperbol räknas till troperna, eftersom ett utbyte från det ”egentliga” till det ”oegentliga” sker i figuren.[4] Till exempel: En väska som väger 5 kilo blir med hjälp av en hyperbol ”Väskan väger ett ton”. Inom retoriken anses hyperbolen vara en stegringsfigur.[5] Vilket behov det finns för hyperbolen att överdriva för att anses just som en hyperbol varierar från text till text. I vissa texter krävs en liten överdrift, i andra en stor för att det skall anses vara en hyperbol. Hyperbolen är starkt kopplad till ironi och metafor,[3] men kan också vara underkategori till synekdoke, där något omfattande ger uttryck åt något mindre eller något litet åt något omfattande.[6]

Exempel på fristående hyperbol[redigera | redigera wikitext]

  • ”Men med bevarad endräkt kommer vi att mäta imperiets utsträckning med hjälp av solens uppgång och nedgång.”[7]
  • "det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike."[8]

Exempel på jämförande hyperbol[redigera | redigera wikitext]

  • ”Hans kropp var vit som snö.”[7] (liknelse)
  • ”Glansen i hans rustning var så stark, att solens sken syntes svagare.”[7] (företrädande)

Andra exempel[redigera | redigera wikitext]

  • "Jag har ju sagt till dig tusen gånger."
  • "Skyhöga vågor."

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Johannesson, Kurt (2006). Retorik eller konsten att övertyga. Norstedt. sid. 281 
  2. ^ Ad Herennium. Rhetor. 2005. sid. IV: 44 (s. 138) 
  3. ^ [a b] Lee, Everett (2001). Twentieth-century roots of rhetorical studies 
  4. ^ Johannesson, Kurt (2006). Retorik eller konsten att övertyga. Norstedt. sid. 166 
  5. ^ Hellspong, Lennart (2004). Konsten att tala : handbok i praktisk retorik. Studentlitteratur. sid. 153 
  6. ^ Lindqvist, Janne (2008). Klassisk retorik för vår tid. Studentlitteratur. sid. 166 
  7. ^ [a b c] Ad Herennium. Rhetor. 2005. sid. IV: 44 (s. 139) 
  8. ^ Matt 19:24