Hyperbol
| Stilfigurer |
|---|
| DIALOG |
| Apostrofering |
| Descriptio |
| Divisio |
| Hypofor |
| Illeism |
| Prosopopoeia |
| Ratiocinatio |
| Retorisk fråga |
| Sermocinatio |
| JÄMFÖRELSE |
| Allegori |
| Antites |
| Kenning |
| Liknelse |
| Metafor |
| Metonymi |
| Pars pro toto |
| Synekdoke |
| ORDLEK |
| Malapropism |
| Oxymoron |
| Paronomasi |
| Zeugma |
| STRUKTUR |
| Anastrof |
| Isokolon |
| Kiasm |
| Parallellism |
| Trikolon |
| TILLÄGG |
| Evidentia |
| Hopning |
| Hyperbol |
| Perifras |
| Pleonasm |
| Polysyndeton |
| Stegring |
| Tautologi |
| UPPREPNING |
| Allitteration |
| Anadiplos |
| Anafor |
| Assonans |
| Epanalepsis |
| Epifor |
| Rim |
| Symploke |
| Synonymi |
| UTESLUTNING |
| Asyndeton |
| Ellips |
| Ironi |
| Litotes |
| Meiosis |
| ÖVRIGT |
| Antonomasi |
| Dysfemism |
| Eufemism |
| Exclamatio |
| Katakres |
Hyperbol (grekiska: ὑπερβολή, hyperbole, "överdrift", av ὑπερβάλλω, hyperballo, "överdriva") är en retorisk figur där en medveten och demonstrativ överdrift används.[1] Hyperboler kan användas i antingen förstorande eller förminskande sammanhang och som fristående eller som jämförelse. En jämförande hyperbol kan antingen vara ett uttryck för liknelse eller företrädande.[2]
Hyperbolens uppkomst[redigera | redigera wikitext]
Det var Isokrates som först använde hyperbolen i sitt verk Epistulae, i vilket han använde sig av överdrifter. Det var Aristoteles som introducerade den som retorikfigur.[3]
Hyperbol i retoriken[redigera | redigera wikitext]
Hyperbol räknas till troperna, eftersom ett utbyte från det ”egentliga” till det ”oegentliga” sker i figuren.[4] Till exempel: En väska som väger fem kilo blir med hjälp av en hyperbol ”Väskan väger ett ton”. Inom retoriken anses hyperbolen vara en stegringsfigur.[5] Vilket behov det finns för hyperbolen att överdriva för att anses just som en hyperbol varierar från text till text. I vissa texter krävs en liten överdrift, i andra en stor för att det skall anses vara en hyperbol. Hyperbolen är starkt kopplad till ironi och metafor,[3] men den kan även utgöra underkategori till synekdoke, där något omfattande ger uttryck åt något mindre eller något litet åt något omfattande.[6]
Exempel på fristående hyperbol[redigera | redigera wikitext]
- ”Men med bevarad endräkt kommer vi att mäta imperiets utsträckning med hjälp av solens uppgång och nedgång.”[7]
- "Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike."[8]
Exempel på jämförande hyperbol[redigera | redigera wikitext]
- ”Hans kropp var vit som snö.”[7] (liknelse)
- ”Glansen i hans rustning var så stark, att solens sken syntes svagare.”[7] (företrädande)
Andra exempel[redigera | redigera wikitext]
- "Jag har ju sagt till dig tusen gånger."
- "Skyhöga vågor."
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Johannesson, Kurt (2006). Retorik eller konsten att övertyga. Norstedt. sid. 281
- ^ Ad Herennium. Rhetor. 2005. sid. IV: 44 (s. 138)
- ^ [a b] Lee, Everett (2001). Twentieth-century roots of rhetorical studies
- ^ Johannesson, Kurt (2006). Retorik eller konsten att övertyga. Norstedts. sid. 166
- ^ Hellspong, Lennart (2004). Konsten att tala: handbok i praktisk retorik. Studentlitteratur. sid. 153
- ^ Lindqvist, Janne (2008). Klassisk retorik för vår tid. Studentlitteratur. sid. 166
- ^ [a b c] Ad Herennium. Rhetor. 2005. sid. IV: 44 (s. 139)
- ^ Matteusevangeliet 19:24