Parallellism

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stilfigurer
Allegori
Allitteration
Anafor
Anastrof
Descriptio
Divisio
Dysfemism
Ellips
Epifor
Eufemism
Evidentia
Hopning
Hyperbol
Hypofor
Katakres
Kiasm
Liknelse
Litotes
Malapropism
Metafor
Metonymi
Parallellism
Paratax
Paronomasi
Pars pro toto
Pleonasm
Prosopopoeia
Ratiocinatio
Retorisk fråga
Självmotsägelse
Stegring
Symploke
Synekdoke
Tautologi
Trikolon
Zeugma

Inom språkvetenskap är parallellism ett stilmedel som används för att betona någonting. Man uttrycker samma sak fast med andra ord. Det påminner lite om stegring men parallellismen har ingen värdering i vilket uttryck som väger tyngst.


Den retoriska figuren parallellismen har tillkommit på senare tid och hör inte till den klassiska retoriken. Alla former av upprepningar kallas för parallellismer. Det kan vara ord, ljud, konstruktioner eller grammatiska mönster. I grammatik är parallellitet en balans mellan två eller fler liknande ord, fraser eller satser. Tillämpningen av parallellism kan många gånger ge högre stilnivå till tal eller text, göra det mer läsbart och klarhet.

Parallellism kan användas som ett samlingsnamn för upprepningar överlag, därmed så uppfyller figuren en mängd olika funktioner. Figuren kan också användas som minnesstöd i olika sammanhang. Upprepningar i form av rim och allitterationer.


Exempel[redigera | redigera wikitext]

  • Det var inte kul att höra - det var dåliga nyheter
  • Det var kul att se dig - trevligt att du kom