Gamla Uppsala Buss
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Gamla Uppsala Buss AB | |
 Grön stadsbuss av typ MAN Lion's City 18E. | |
| Typ | Aktiebolag |
|---|---|
| Huvudkontor |  Uppsala |
| Nyckelpersoner | Stefan von Below (VD) |
| Bransch | Persontransport |
| Historik | |
| Grundat | 1923 |
| Grundare | Sven O. Gustafsson |
| Struktur | |
| Ägare | Region Uppsala |
| Dotterbolag | AB Prebus |
| Övrigt | |
| Webbplats | www.gub.se |
| Redigera Wikidata | |
Gamla Uppsala Buss AB, GUB, är ett bussbolag som kör stadsbussarna i Uppsala och viss regionaltrafik inom Uppsala kommun på uppdrag av regionförvaltningen Trafik och samhälle som är regional kollektivtrafikmyndighet med varumärket UL.[1]
Bolaget ägs sedan 2012 av Region Uppsala och var före det ett bolag inom Uppsala kommun.[2]
Utöver stadstrafik och viss regionaltrafik omfattar GUB:s trafikverksamhet även sjukresor, bokbussar och viss beställningstrafik. GUB hyr även ut förskolebussar till Uppsala kommuns mobila förskoleverksamhet samt bedriver sedan 2008 bussförarutbildning i egen regi. Till verksamheten hör även en teknisk avdelning som i verkstäder och servicehall hanterar allt underhåll och reparationsarbete för fordonen samt i samverkan med Trafik och Samhälle sköter hållplatsservice för regionens samtliga hållplatser.[1]
Sedan mitten av 1990-talet är bolaget skilt från den tidigare beställaren AB Uppsalabuss.
I koncernen Gamla Uppsala Buss ingår, förutom moderbolaget, dotterbolagen AB Prebus och Uppsala Läns Trafik (ULT). Prebus bedriver beställningscentral för sjukresor och arbetar dessutom med utveckling och drift av datastöd främst inom kollektivtrafikens användningsområde. ULT är vilande och har ingen verksamhet[3].
Historia
[redigera | redigera wikitext]Namnet Gamla Uppsala Bussbolag härrör från 1923, då Sven O. Gustafsson (1899–1964) startade busstrafik mellan Gamla Uppsala och Uppsala centrum. År 1938 ägde Gustafsson tre bussar, hade två anställda samt var styrelseledamot och kassör i Uppsala läns omnibusägareförening.[4][5]
Gamla Uppsala Buss har i huvudsak kört stadsbussarna i Uppsala, men en kort period under slutet av 1990-talet bytte man tillfälligt trafik med dåvarande Swebus och körde då även regionaltrafik runtom i länet samtidigt som Swebus körde några stadsbusslinjer. Denna trafik byttes sedan tillbaka 1999 och sedan dess har endast Gamla Uppsala Buss kört stadsbusstrafiken. Från 2014 började man även köra regionalbussar till Storvreta och Bälinge med gula bussar efter att tidigare ha kört dessa linjer med gröna stadsbussar.
Sedan 1998 är Gamla Uppsala Buss miljöcertifierat enligt ISO 14001.[6]
Fordonsflotta
[redigera | redigera wikitext]Historik
[redigera | redigera wikitext]Från början köptes bussar från Scania och Volvo in. Under 1970-, 1980-, och det tidiga 1990-talet dominerade olika modeller av Scanias bussar och i mindre utsträckning Volvo. Under tidigt 1990-tal började man köpa in bussar av Neoplan och även modellen Ontario II som tillverkades av kanadensiska Orion Bus Industries(en). Den sistnämnda modellen förekom endast på speciella servicelinjer. Efter 1995 började man gradvis att frångå de svenska märkena till förmån för Neoplan, det första fabrikatet man slutade att köpa in var Volvo, där den senaste leveransen skedde våren 1996. Därefter skedde ett par leveranser där man köpte in Neoplan, Scania och / eller Ontario parallellt. De sista Ontariobussarna köptes in hösten 2000 och de sista Scaniabussarna för stadsbusstrafik våren 2002. Efter 2007, några år efter att Neoplan gick upp i MAN SE:s bussdivision, började man köpa in bussar av MAN och frångick då även Neoplan. Sedan 2017, då de sista Neoplan-bussarna togs ur trafik och såldes, utgör olika modeller och utföranden av MAN Lion's City samtliga bussar som används i linjetrafik. Det förekommer även ett fåtal förskolebussar av typ Scania K230IB med Vest-karosser.
Miljöbussar
[redigera | redigera wikitext]De första miljöbussarna provades i Uppsala under 1980-talet; dessa utgjordes av Scania CN112 med tryckackumulator. Även etanoldrivna bussar av samma typ förekom sporadiskt under samma tid. Dessa tillhörde dåvarande Uppsalabuss.
Gamla Uppsala Buss började komplettera dieselbussarna med biogasbussar hösten 1996; de första gasbussarna som köptes in var av typ Neoplan N4016 och var bland de första gasbussarna i Sverige till att gå på biogas då de flesta andra städer vid tiden körde naturgasdrivna gasbussar. Leveranserna fortsatte och hösten 2000 var antalet biogasbussar i uppe i över 40 stycken; 36 Neoplan N4016 i serierna 171–184 samt 140–161, och åtta Ontario II i serien 830–837; de sistnämnda bussarna var till skillnad från de äldre Ontariobussarna som drevs av fossila bränslen lackerade i gult och kallades i folkmun skämtsamt för näbbmöss[7] på grund av sin okonventionella design, de fick till och med en liten näbbmuslogga i fronten och på sidorna framtill. Därefter blev det stiltje ett tag med inköpen av gasbussar på grund av att biogasanläggningen behövde byggas ut, men 2006 och 2007 fortsatte leveranserna tillfälligt i och med leveransen av fyra Neoplan N4521 biogasledbussar år 2006 och sex stycken MAN Lion's City A21-gasbussar år 2007. Från 2010 fortsatte sedan leveranserna av biogasbussar oavbrutet och år 2025 dominerade dessa vagnparken. Sedan 2014 finns även Euro 6-klassade diesel-/elhybridbussar av typ MAN Lion's City A37, och sedan 2020 biogasdrivna lätthybrider av typ MAN Lion's City 18G. År 2015 började man gradvis att ersätta dieseloljan med HVO, och sedan 2018 är hela vagnparken fossilfri. År 2022 började batteribussar för vanliga stadsbusslinjer att köpas in, dessa är av typerna MAN Lion's City 12E och 18E.
Från slutet av 1990-talet till och med 2009 förekom korta batteribussar av typ Neoplan MIC(de), eller Neoplan N8008E, vilka användes för att köra passagerare från parkeringar utanför citykärnan till centrum. Den så kallade P-pendeln. Även den anropsstyrda Flexbussen kördes med samma busstyp. Vissa av dessa lackerades gula, precis som de biogasdrivna Ontariobussarna.
Under slutet av 1990-talet provades även biogas-/elhybridbussar av typ Neoplan N8008GE, vilket Gamla Uppsala Buss var först med i Sverige.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Gamla Uppsala Buss: Vad är GUB?, läst 19 juni 2006
- svenskbusshistoria.se - sökord: 'Gamla Uppsala Buss'
- svenskbusshistoria.se - sökord: 'Uppsalabuss'
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Gamla Uppsala Buss webbplats”. Gamla Uppsala Buss AB. https://www.gub.se/gub/om-gub/. Läst 2 januari 2020.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 januari 2013. https://archive.is/20130113194634/http://www.uppsala.se/sv/Nyhetsarkiv/Nyheter-Kommun-politik/Nyheter-2011/Landstinget-koper-aktierna-i-Gamla-Uppsala-Buss-AB-och-AB-Uppsalabuss/. Läst 14 januari 2013.
- ^ ”Gamla Uppsala Buss webbplats”. Gamla Uppsala Buss. https://www.gub.se/gub/om-gub/dotterbolag/. Läst 2 januari 2020.
- ^ Omnibustrafiken och linjetrafiken med lastbil i Sverige (red.: Harald Nielsen – Börje Falck, del I 1938, sid. 228).
- ^ Sven Otto Gustafsson Arkiverad 17 oktober 2018 hämtat från the Wayback Machine. på svenskagravar.se.
- ^ gub.se - miljö - miljöarbete
- ^ unt.se - nyheter - uppsala - artikel - Näbbmusen tar farväl
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| |||||