Kollektivtrafik i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Den här artikeln behandlar kollektivtrafikens organisation i Sverige. Gällande definition av kollektivtrafik är enligt EU:s kollektivtrafikförordning "persontransporttjänster av allmänt ekonomiskt intresse som erbjuds allmänheten fortlöpande och utan diskriminering".[1][2] Definitionen omfattar enbart trafik som är öppen för allmänheten, men det spelar ingen roll hur den finansieras.

Den tidigare definitionen hade utformats av SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys) och löd "i förväg organiserade, regelbundet tillgängliga transporter som erbjuds allmänheten eller en särskild personkrets enligt givna regler".[3] I den definitionen ingick även trafik som kräver tillstånd och anordnas efter prövning - t.ex. färdtjänst, skolskjuts och sjukresor - och vilken tidigare ibland gick under benämningen "särskild kollektivtrafik" (bl.a. i alla SIKA:s publikationer). Då denna trafik inte uppfyller EU:s krav att kollektivtrafik ska vara öppen för allmänheten är den nu vedertagna benämningen Särskilda persontransporter för sådan trafik som kräver tillstånd.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Tågtrafik infördes i Sverige på 1850-talet. Det skedde dels i statlig regi för stambanorna, och dels i privat regi för sidobanor. De privata bolagen hade i huvudsak dels kommunala ägare som ville ha persontrafik, och dels företag som ägare som behövde godstrafik. Under 1940-1970 tog staten över en stor del av de privata järnvägarna. Under 1920-talet startades busstrafik i huvudsak i privat regi. Kollektivtrafiken hade en kris i Sverige på 1950- och 1960-talen då många skaffade bil vilket minskade antalet passagerare. Många järnvägslinjer las ner och ersattes med buss. Många mindre busslinjer las också ner eller kördes bara för skolornas skull. Kommunerna subventionerade i ökande grad busslinjer för att ha dem kvar. Bussbolagen skötte själva biljettförsäljningen. År 1983 infördes länstrafikbolag. Biljetthanteringen centraliserades då per län vilket framför allt underlättare arbetsresor med månadskort.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Från 1 januari 2012 gäller en ny lag om kollektivtrafik som bygger på EU:s kollektivtrafikförordning och reglerar hur samhället kan säkra trafik och standard som den kommersiella trafiken inte kan erbjuda. De gamla länstrafikhuvudmännen upphörde och ersattes av Regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM).[4] Med EU:s terminologi är dessa behöriga lokala myndigheter för kollektivtrafiken.[1]

De regionala kollektivtrafikmyndigheterna kan vara organiserade i landsting, som kommunalförbund eller i gemensam nämnd, men i praktiken förekommer bara landsting och kommunalförbund. RKM ska regelbundet - åtminstone en gång per mandatperiod - utarbeta trafikförsörjningsprogram med de mål och krav för kollektivtrafiken som skall gälla i länet. Utifrån trafikförsörjningsprogrammets krav tas formella beslut om allmän trafikplikt för enskilda linjer eller områden, vilket betyder att myndigheten åtar sig att försörja samhället med en viss trafik under en period. Själva trafikförsörjningen kan sedan ske genom upphandling, vilket är vanligast, eller i egen regi. "Allmän trafikplikt" är en EU-term (översatt från Public Service Obligation, som snarare kan översättas "Offentlig trafikplikt"), och betyder att politikerna ser det som en plikt att ordna trafik med vissa turtäthet på vissa sträckor.

Samtidigt med den nya kollektivtrafiklagen försvann även formellt de gamla trafikhuvudmännens invändningsrätt, dvs deras rätt att stoppa kommersiell trafik inom länet (i många län hade dock denna invändningsrätt inte tillämpats sedan 2009). Den 1 januari 2012 blev det fritt att bedriva kollektivtrafik på kommersiella grunder på vilken sträcka som helst inom länen. De enda kraven är att trafiken ska anmälas till RKM senast 21 dagar i förväg, samt att tidtabellen ska skickas in till Samtrafiken i Sverige AB, som samordnar tidtabeller och biljetter för all kollektivtrafik i landet genom Resplus-samarbetet. Om trafiken ska upphöra måste även det anmälas till RKM 21 dagar i förväg.[5]

Detta kan teoretiskt innebära att ett trafikföretag kan bedriva både samhällsbetald och kommersiell trafik på samma sträcka. I praktiken har dock den regionala kommersiella kollektivtrafiken inte haft något större genomslag, förutom på flygplatstrafik och s.k. hop-on-hop-off-linjer, mest ägnade åt turister. Orsakerna till det är bl.a. att det saknas samband med regionala reseplanerare och biljetter.[6]

Trafikslag[redigera | redigera wikitext]

Färja[redigera | redigera wikitext]

Kommersiella färjelinjer går från olika orter i Sverige till Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland, Tyskland, Storbritannien och Åland.

Destination Gotland kör på Rikstrafikens uppdrag. Trafiken går mellan Visby och Nynäshamn (norra linjen) och Visby och Oskarshamn (södra linjen).

Trafikverket Färjerederiet ansvarar för bilfärjor inom Sverige.

Kollektivtrafik med båt förekommer i Stockholms län (Waxholmsbolaget), Blekinge län, Skåne län (Ventrafiken), Västra Götalands län, samt Östergötlands län.

Flyg[redigera | redigera wikitext]

Trafikverket upphandlar flygtrafik från Arlanda till Gällivare, Arvidsjaur, Hemavan, Vilhelmina, Lycksele, Sveg, Torsby och Hagfors, mellan Luleå och Pajala, samt mellan Umeå och Östersund. Övrig inrikes flygtrafik samt all utrikes flygtrafik drivs på kommersiell bas.

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Järnväg i Sverige

Lönsamma (definieras som att operatören kan köra den utan bidrag) järnvägssträckor trafikeras av operatörer som SJ AB, MTR Express, Tågab mfl. Tågtrafik på ett antal sträckor upphandlas av Regionala kollektivtrafikmyndigheten (hör till landstingen).

Några exempel är Uppsala-Norrköping (trafikeras av SJ), Tjustbanan och Stångådalsbanan (i samarbete med Östgötatrafiken och Kalmar Läns Trafik, Kust till kust-banan mellan Göteborg och Kalmar, Öresundståg mellan Kristianstad och Karlskrona (i samarbete med Skånetrafiken och Blekingetrafiken).

Trafiken med Öresundstågen faller sedan 11 januari 2009 under Regionala kollektivtrafikmyndigheten.

Trafik i Mälardalen (TiM) är ett biljett- och trafiksamarbete mellan SJ och Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro.

I Stockholms län finns två järnvägssystem som inte ägs av Trafikverket, utan direkt av Storstockholms Lokaltrafik (SL): Saltsjöbanan och Roslagsbanan. Roslagsbanan är den enda smalspåriga järnvägen i reguljär drift i Sverige (utöver museibanor).

Tunnelbana[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Stockholms tunnelbana

Sveriges enda tunnelbanesystem är det i Stockholm, som invigdes 1950. Tunnelbanan går till större delen i Stockholms kommun (men även delvis i kommunerna Botkyrka, Danderyd, Huddinge, Solna och Sundbyberg) och ägs och trafikeras av SL.

Spårväg[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Spårväg i Sverige

Spårväg har funnits i omkring tretton svenska städer, beroende på hur man räknar. I dagsläget finns det spårväg i Göteborg/Mölndal, Norrköping, samt Stockholm/Lidingö (Spårväg City, Lidingöbanan, Nockebybanan, Tvärbanan). Planer på nya moderna spårvägar finns i bland annat Lund, Malmö, Helsingborg och Uppsala. Museispårvägar finns i Stockholm, Göteborg, Norrköping, Malmö och Malmköping. Planer finns även i Gävle.[källa behövs]

Trådbuss[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2003 finns en trådbusslinje i Landskrona, som ingår i Skånetrafikens biljettsystem. Trafik med trådbuss har tidigare förekommit i Göteborg 1940−1964 samt i Stockholm 1941−1964.

Buss[redigera | redigera wikitext]

Den långväga busstrafiken i Sverige drivs huvudsakligen på kommersiell bas. Regionala kollektivtrafikmyndigheten upphandlar busstrafik på sträckorna Sundsvall-Haparanda (Norrlandskusten), Mora-Gällivare, samt Sundsvall-Långsele (ersättningsbuss för tågtrafiken på Ådalsbanan samt lokal busstrafik.. Flygbussarna Airport Coaches AB bedriver trafik till storstadsregionernas flygplatser.

Länstrafik[redigera | redigera wikitext]

Stockholms län[redigera | redigera wikitext]

Trafikförvaltningen inom Stockholms läns landsting ansvarar för kollektivtrafiken inom Stockholms län. Detta görs dels under varumärket och aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik (SL) till lands, dels genom Waxholmsbolaget som ansvarar för den sjöburna kollektivtrafiken i Stockholms hamn och Stockholms skärgård. SL ansvarar för ett omfattande busslinjenät, samt pendeltågTrafikverkets järnvägar. Pendeltågen går även till Gnesta, Bålsta och Uppsala i angränsande län. Vidare finns det ett antal spårsystem som ägs direkt av SL/Stockholms läns landsting: Stockholms tunnelbana, Roslagsbanan, Saltsjöbanan, Lidingöbanan, Tvärbanan och Nockebybanan. Djurgårdslinjen är en museispårväg som drivs ideellt av Svenska Spårvägssällskapet genom dess bolag AB Stockholms Spårvägar. Arlanda Express är en privatägd kommersiellt driven förbindelse mellan Arlanda flygplats och Stockholms centralstation.

Uppsala län[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Upplands Lokaltrafik

Upplands Lokaltrafik (UL) ansvarar för regional busstrafik. Stadsbussarna i Uppsala sköts av det sedan 2012 landstingsägda, tidigare kommunägda bolaget Uppsalabuss. Även i Enköping finns stadsbussar, som kördes på uppdrag av kommunen och numera av landstinget. UL bedriver även regional tågtrafik på Ostkustbanan och Dalabanan under namnet Upptåget. Trafiken går till Gävle och Sala i angränsande län. Storstockholms Lokaltrafiks pendeltåg förbinder Bålsta och Uppsala med Stockholm. SJ kör Uppsalapendeln på sträckan Uppsala-Knivsta-Märsta-Stockholm. I länet finns även museijärnvägen Upsala-Lenna Jernväg.

Södermanlands län[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Sörmlandstrafiken

Sörmlandstrafiken ansvarar för regional busstrafik, samt tätortstrafik i Eskilstuna, Katrineholm, Nyköping och Strängnäs. Järnvägstrafiken med Sörmlandspilen mellan Stockholm och Hallsberg körs i samarbete med SJ. Storstockholms Lokaltrafiks pendeltåg förbinder Gnesta med Södertälje i Stockholms län.

Östergötlands län[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Östgötatrafiken

Östgötatrafiken ansvarar för regional busstrafik, samt tätortstrafik i Finspång, Kisa, Linköping, Mjölby, Motala, Norrköping och Åtvidaberg. Bolaget ansvarar även för spårvägstrafiken i Norrköping, samt Östgötapendeln mellan Norrköping och Motala / Tranås (i Jönköpings län). Tågtrafiken på Tjustbanan och Stångådalsbanan bedrivs i samarbete med Kalmar Läns Trafik och stöds av Trafikverket. Tågtrafiken Mjölby-Motala-Hallsberg ingår i samarbetet Tåg i Bergslagen.

Jönköpings län[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Jönköpings länstrafik

Jönköpings länstrafik ansvarar för regional busstrafik, samt tätortstrafik i Jönköping, Nässjö, Tranås, Vetlanda och Värnamo. Krösatågen går i Jönköpings län samt angränsande län. Västtågen på sträckan Nässjö-Jönköping-Skövde/Göteborg på uppdrag av Jönköpings länstrafik och Västtrafik.

Kronobergs län[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Länstrafiken Kronoberg

Länstrafiken ansvarar för regional busstrafik, samt tätortstrafik i Växjö, och Älmhult (linje 31 mellan järnvägsstationen och IKEA).[källa behövs] Länstrafiken delar ansvaret för Öresundstågen med berörda länstrafikbolag i grannlänen.

Kalmar län[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Kalmar Länstrafik

Länstrafiken ansvarar för regional busstrafik, samt tätortstrafik i Kalmar, Oskarshamn och Västervik. Tågtrafiken på Tjustbanan och Stångådalsbanan bedrivs i samarbete med Östgötatrafiken och stöds av Rikstrafiken. Det går Öresundståg på sträckorna Kalmar-Alvesta-Malmö-Köpenhamn och Emmaboda-Karlskrona. Kust till kust-banan går mellan Kalmar och Göteborg. På Smalspårsjärnvägen Hultsfred-Västervik går turisttrafik. Från Oskarshamn finns färjetrafik till Visby och ByxelkrokÖland.

Gotlands län[redigera | redigera wikitext]

Gotland finns 16 busslinjer på landsbygden, samt 5 i Visby. Destination Gotland kör färjetrafik från Visby till Nynäshamn och Oskarshamn.

Blekinge län[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Blekingetrafiken

Blekingetrafiken ansvarar för regional busstrafik, samt tätortstrafik i Karlskrona, Ronneby, Karlshamn och Sölvesborg. Öresundstågen på sträckorna Karlskrona-Emmaboda samt Karlskrona-Kristianstad-Hässleholm-Malmö-Köpenhamn-Helsingör körs i samarbete med berörda länstrafikbolag. Blekingetrafiken kör även kollektivtrafik med båt i Karlskrona skärgård och några andra områden.[källa behövs]

Skåne län[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Kollektivtrafik i Skåne

Skånetrafiken ansvarar för regional busstrafik inom hela länet, samt tätortstrafik i Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Landskrona, Malmö, Trelleborg, Ystad och Ängelholm. Lunds stadsbussar har däremot kommunen som huvudman. I Landskrona finns sedan 2003 Sveriges enda trådbusslinje, som körs av Nobina. Detta på uppdrag av kommunen.[källa behövs]

Skånetrafiken ansvarar även för två tågsystem. Öresundstågen är regionaltåg som går mellan Danmark och Sydsverige. Skånetrafiken och andra berörda länstrafikbolag är huvudmän, i samarbete med danska Trafikstyrelsen. Pågatågen är mer pendeltågsliknande och går till största delen inom Skåne, men även till Halmstad.[7]

Hallands län[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Hallandstrafiken

Hallandstrafiken ansvarar för regional busstrafik, samt tätortstrafik i Halmstad, Falkenberg och Varberg. Inom Kungsbacka kommun, som räknas som en del av Storgöteborg, sköts kollektivtrafiken av Västtrafik. Hallandstrafiken är medansvarig för Öresundstågen på sträckan Göteborg-Halmstad-Helsingborg-Malmö-Köpenhamn, Krösatågen på sträckan Halmstad-Värnamo-Vaggeryd-Nässjö, samt sträckan Varberg-Borås-Herrljunga som körs av Västtrafik. Västtrafik kör även Kungsbackapendeln mellan Kungsbacka och Göteborg.

Västra Götalands län[redigera | redigera wikitext]

Västtrafik ansvarar för regional busstrafik inom hela länet. Även Kungsbacka kommun i Hallands län tillhör Västtrafiks ansvar. Tätortsbussar finns i Kungälv, Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Lerum, Alingsås, Borås, Ulricehamn, Falköping, Skara, Skövde, Lidköping, Mariestad, Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla, Lysekil, Ljungskile och Strömstad.

I Göteborg finns även spårväg (varav två linjer (2 & 4) även går inom Mölndals kommun). Pendeltågstrafik finns på sträckorna Göteborg-Alingsås (Alingsåspendeln), Göteborg-Kungsbacka (Kungsbackapendeln) och Göteborg-Älvängen (Alependeln).

Västtrafik upphandlar även regional tågtrafik, i samarbete med angränsande läns länstrafikbolag: Bohusbanan (Göteborg-Stenungsund-Uddevalla-Strömstad), Kinnekullebanan (Herrljunga-Lidköping-Mariestad-Laxå), Göteborg-Trollhättan-Vänersborg, Göteborg-Borås, Göteborg-Alingsås-Skövde, Uddevalla-Vänersborg-Borås, Borås-Varberg, Töreboda-Skövde-Falköping-Jönköping-Nässjö, Göteborg-Herrljunga-Falköping-Jönköping-Nässjö, samt Öresundstågen (Göteborg-Halmstad-Helsingborg-Malmö-Köpenhamn). Se även västtågen.

Färjetrafik finns över Göta Älv i Göteborg (Älvsnabben), i Göteborgs skärgård (Styrsöbolaget), samt på några platser i Bohuslän.

Se även Kollektivtrafik i Göteborg.

Värmlands län[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Värmlandstrafik AB

Värmlandstrafik AB ansvarar för regional busstrafik, samt tätortstrafik i Arvika, Kristinehamn och Säffle. Stadsbussarna i Karlstad sköts av det kommunala bolaget Karlstadsbuss. Värmlandstrafiks tåg går på linjerna Charlottenberg-Karlstad-Kristinehamn, Karlstad-Åmål och Karlstad-Torsby.

Örebro län[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Länstrafiken Örebro

Länstrafiken Örebro ansvarar för regional busstrafik, samt tätortstrafik i Örebro, Karlskoga, Lindesberg och Kumla. Länstrafiken äger även Örebro flygplats. Tåg i Bergslagen kör ett antall linjer inom länet. Västtrafik kör linjen Lidköping-Hallsberg. Värmlandstrafik kör linjerna Charlottenberg-Karlstad-Degerfors och Kristinehamn-Hällefors-Ludvika.

Västmanlands län[redigera | redigera wikitext]

Kollektivtrafikmyndigheten (VL) ansvarar för regional busstrafik, samt tätortstrafik i Arboga, Fagersta, Köping, Sala och Västerås. Tåg i Bergslagen kör ett antal linjer i länet.

Dalarnas län[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Dalatrafik

Dalatrafik ansvarar för regional busstrafik, samt tätortstrafik i Avesta, Borlänge, Falun, Ludvika, och Mora. Tåg i Bergslagen kör ett antal linjer i länet. Mora är den södra utgångspunkten för Inlandsbanan.

Gävleborgs län[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: X-Trafik

X-trafik ansvarar för regional busstrafik, samt tätortstrafik i Bollnäs, Gävle, Hudiksvall, Sandviken och Söderhamn. Tågtrafiken X-Tåget bedrivs på sträckorna Gävle-Ljusdal och Gävle-Sundsvall. Sträckan Gävle-Tierp-Uppsala-Arlanda-Upplands Väsby trafikeras av Upptåget, som tillhör Upplands lokaltrafik och sträckan Gävle-Falun-Borlänge trafikeras av Tåg i Bergslagen.

Västernorrlands län[redigera | redigera wikitext]

Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands läns Trafik ansvarar för den regionala busstrafiken, samt tätortstrafiken i länets kommuner. Myndigheten är även ansvarig för Norrtåg AB som man äger en fjärdedel av.

Jämtlands län[redigera | redigera wikitext]

Länstrafiken ansvarar för regional busstrafik, samt tätortstrafik i Östersund. Länstrafiken är även ansvarig för Norrtåg AB som man äger en fjärdedel av.

Västerbottens län[redigera | redigera wikitext]

Länstrafiken ansvarar för regional busstrafik, samt tätortstrafik i Umeå. Stadsbussarna i Skellefteå körs av kommunala Skelleftebuss AB. Länstrafiken är även ansvarig för Norrtåg AB som man äger en fjärdedel av.

Norrbottens län[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Länstrafiken Norrbotten

Länstrafiken Norrbotten är ansvarig för Norrtåg AB som man äger en fjärdedel av. Nattågstrafiken mellan södra Sverige och Norrbotten upphandlas av Trafikverket. Detsamma gäller även busslinjen Norrlandskusten som går mellan Umeå och Haparanda. [8]

Den regionala busstrafiken sköts i övrigt av Länstrafiken Norrbotten. I Boden, Gällivare, Kiruna, Luleå och Piteå finns lokalbussar, som i samtliga fall drivs på kommunalt uppdrag.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 av den 23 oktober 2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1191/69 och (EEG) nr 1107/70”. EUR-Lex - 32007R1370. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:32007R1370. Läst 25 september 2015. 
  2. ^ ”Lag (2010:1065) om kollektivtrafik”. www.notisum.se. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20101065.htm. Läst 25 september 2015. 
  3. ^ SIKA (2000). ”Statistik om kollektivtrafik”. Rapport 2000:2. http://trafa.se/PageDocuments/sr_2000_2.pdf. Läst 25 september 2015. 
  4. ^ Regeringskansliet (9 april 2010). ”Ny kollektivtrafiklag” (på sv). Prop. 2009/10:200. http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2010/04/prop.-200910200/. Läst 25 september 2015. 
  5. ^ ”Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet och trafikantinformation”. TSFS 2012:2. https://www.transportstyrelsen.se/sv/Regler/ts-foreskrifter-i-nummerordning/2012/?RuleNumber=2012:2&RulePrefix=TSFS. Läst 25 september 2015. 
  6. ^ Trafikanalys (2014). ”En förbättrad kollektivtrafik - utvärdering av två reformer”. Rapport 2014:13. http://www.trafa.se/sv/Projekt/Regeringsuppdrag---avslutade/Marknadsoppningar-i-kollektivtrafiken/. Läst 25 september 2015. 
  7. ^ Skånetrafiken: Skånska Pågatåg nu även till Halmstad
  8. ^ ”Rapport Förstudie Nattåg 2018 – 2023; kap 9 "Trafikverkets trafikavtal"”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/contentassets/28ab82012dbb4c10af12d4043c8e2db6/forstudie_nattag_2018_2023.pdf. Läst 15 augusti 2016.