Lunds stadsbuss

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Grön buss den 1 maj 2005.
Karta över Lunds stadsbusslinjer. Inkluderar ej servicelinjer 10, 11, 12

Lunds stadsbuss (tidigare Stadstrafiken i Lund) är namnet på kollektivtrafiken i Lund.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Lund fick 1927 sina första stadsbussar, vilka levererades av Tidaholms bruk. Busstrafiken sköttes av aktiebolaget Stadsomnibussarna i Lund. Den 1 december startade trafiken, och det fanns en linje: Sankt Lars - Stortorget - Monumentet/Smörlyckan. Sankt Lars är därmed Lunds äldsta ändhållplats, och har sedan dess trafikerats utan avbrott. År 1933 gick Stadsomnibussarna i Lund i konkurs, och trafiken togs över av Andersson och Mårtensson. År 1939, innan andra världskrigets utbrott, fanns tre linjer, Sankt Lars - Stortorget - Smörlyckan/Tunaområdet, Monumentet - Stortorget - Vipeholm samt Stortorget - Erikslund/Folkets Park - Värpinge.

År 1941 tog AB Linjebuss över trafiken, och i början av 1940-talet, under ransoneringstiden, trafikerades Lund av endast en buss, som var utrustad med ett gengasaggregat. 1946 kom trafiken ytterligare igång och för första gången fick bussarna nummer. Utöver detta infördes två nya linjer.

År 1950 fanns fyra busslinjer, dessa var 1 Stortorget - Stationen - Monumentet, 2 (Värpinge) - Folkparken - Stortorget - Vipeholm, 3 Erikslund - Stortorget samt 4 Smörlyckan - Stortorget - Tuna - Stortorget - St Lars - Stortorget - Smörlyckan. Det var även vid denna tid bussarna blev helblå, vilket de fortsatte vara ända fram till början av 1990-talet.

År 1955 införs en femte busslinje, Kobjer - Stortorget. Redan 1956 förändras dock linjenätet rejält, bland annat förlängs linje 3 till Kobjer och linje 5 läggs om via Erikslund.

På 1960-talet växte Lund ordentligt i öster och söder, med områdena Klostergården, Klosters fälad och Östra Torn, och linje 5 lades om till att gå inom Klosters fälad, och linje 1 fick ändhållplats i början av Klostergården, i väntan på att området skulle byggas färdigt. Några år senare får Klosters fälad en egen linje i form av linje 6, Klosters Fälad - Stortorget.

År 1967, i och med högertrafikomläggningen, flyttades bussarnas centrumhållplats från Stortorget till Botulfsplatsen, en förändring som ännu gäller. Flera linjer fortsatte dessutom under dessa år att förlängas, i takt med att Lund byggdes ut. Linje 6 upphörde och dess trafik togs upp av en omlagd linje 4. 1968 återuppstår dock sexan, nu mellan Sankt Lars och Botulfsplatsen, då linje 3 lades om till att starta i Nilstorp. 1969 infördes busslinje 1A till Östra Torn.

I början av 1970-talet drogs ordinarie linje 1 till Östra Torn, och 1A lades ner, linje 4 förlängdes i norr och linje 1 började gå hela vägen till Klostergårdens centrum. Dessutom infördes linje 2A till nybyggda Linero (nedre). 1971 förlängdes linje 2 till Linero övre. 2A lades ner redan 1972, då ordinarie tvåan förlängdes dit. Även linje 6 förlängs till Linero och 4 dras längre på Norra Fäladen allteftersom området växer. Då Nöbbelöv börjar byggas utsträcks linje 3 dit.

År 1980 införs två nya busslinjer, linje 7 och 8. Dessa var menade som snabbussar och gick Vallkärra kyrka - Nöbbelövs torg - Botulfsplatsen samt (Gunnesbo) Alfa Laval - Mobilia - Polhemsskolan - Botulfsplatsen. Åttan förlängdes efter ett år till Linero, för att tillhandahålla enkel transport för skolbarn till Järnåkraskolan. 1983 läggs dock åttan ner, och ersätts mellan Botulfsplatsen och Linero av sjuan, och till Gunnesbo av en förlängning av fyran. Sjuan förlängdes 1984 till Stångby, och ersatte därmed regionbusslinjen 169. 1986 förlängs fyran till den nyinvigda Gunnesbo station.

År 1987 infördes två nattbusslinjer på prov, 91 och 94, dessa blev en succé och kom senare att bli 91, 92, 93, 94 och 95, och gå under lågtrafik. År 2003 lades de ner och ersattes av förlängningar i det ordinarie linjenätet. 1987 infördes även hållplatsskyltar med destinationsinformation.

1990 infördes den första servicelinjen, en linje som kördes med mindre bussar på mindre gator, i ambition att bli mer lättillgängliga för handikappade eller äldre. Denna linje fick nummer 10, och gick Rådmansvången - Papegojelyckan - Botulfsplatsen - Lasarettet - N Fäladen. Den kom senare att få sällskap av linje 11, Klostergården St Lars - Botulfsplatsen - Lasarettet - Galjevången - Linero, år 1994 då Swebus tog över servicelinjetrafiken och 12, Universitetssjukhuset - Botulfsplatsen - Nilstorp - Vipeholm, år 2003. År 1998 tog Linjebuss, numera Veolia Transport, över servicelinjerna.

Linjerna fortsätter under 1990-talet att byggas ut under utbyggnaden av Lund, speciellt tvåan mot Värpinge och sjuan till industriområdet Gastelyckan. Numera gick alla tvåans turer hela vägen till Värpinge, istället för att vissa förr vände vid Folkparken.

År 1998 invigdes busslinje 20, en direktbuss Gunnesbo - Stationen - Lasarettet - LTH - Brunnshög, med avsikt att trafikera Ericssons nya lokaler vid Brunnshög i nordöstra Lund.

År 1999 tog Arriva över trafiken, och bussarna byttes ut till helt nya naturgasbussar. Undantagen var linje 20, som inte gick över till Arriva förrän 2002.

År 2003 färdigställdes Lundalänken, en bussväg mellan tekniska högskolan, lasarettet och Brunnshög, som är förberedd för spårvagnstrafik. Längs Lundalänken gick linjerna 6, 20 och regionlinje 166. Samma år lades, som ovan nämnts, lågtrafiklinjerna ner och övriga linjer anpassas till dessa förhållanden. Linje 7 lades ner och ersattes av linje 5 som förlängdes till Gastelyckan, och nya linje 21, som gick Stångby - Vallkärra - Centralstationen - Lundalänken - Brunnshög. Servicelinje 12 invigdes och ersatte bland annat Nilstorp, som förlorade sin trafik då femman lades om till Gastelyckan.

Stadsbuss 2004.

Bussarna hade under lång tid varit helblå. I början 1990-talet fick bussarna en ny grå-blå färgsättning. Fram till den 30 april 2005 var Lunds stadsbussar gråblå och hette "Stadstrafiken i Lund". Lunds stadsbussar hade en helt egen grafisk profil. Tidtabeller, magnetkort, hållplatser med mera hade en egen utformning helt olik den som övriga skånska städer använde.

Den 1 maj 2005 tog Bergkvarabuss över de sex huvudlinjerna efter Arriva. Samtidigt utökade kommunen sitt samarbete med Skånetrafiken, man köpte in nya gröna bussar (Mercedes-Benz Citaro) i likhet med de flesta andra städer i Skåne och namnet ändrades till "Lund Stadsbuss". Hållplatsskyltarna byttes redan veckan före till Skånetrafikens standardskyltar. De nya gröna bussarna är bland annat mer handikappanpassade. De har lågt golv och nigningsmöjlighet. De allra flesta bussarna drivs med naturgas. De servicelinjebussar som köptes in 1998, fyra stycken Volkswagen Kutzinits, är dock fortfarande (2008) i trafik och är i samma färg som de tidigare stadsbussarna.

I och med övergången försvann flera av de busskort som var särskilda för Lund och man fick ett likadant biljettsystem som övriga Skåne. Lunds kommun reglerar dock fortfarande angående prissättning, tidtabeller och linjedragning.

År 2007 infördes den första linjeomdragningen på flera år, linje 6 förlängdes till ett nybyggt område och fick ändhållplats Ringhornegränden.

1 april 2013 tog Skånetrafiken över ansvaret för stadsbussarna i Lund från Lunds kommun. Men Lunds kommun behåller huvudansvaret för hållplatser och framkomlighet. [1] Bergkvarabuss fortsatte som operatör fram till den 18 augusti 2013 när Nettbuss Stadsbussarna tog över.[2]

Den 16 augusti 2015 förlängdes linje 5 med två stationer i det nybyggda området Råbylund.[3][4]

Linjenät[redigera | redigera wikitext]

Det finns ungefär 400 hållplatser och av dessa är antagligen Botulfsplatsen den viktigaste, eftersom de flesta bussar går dit. Det finns sex huvudlinjer (1-6), 1 servicelinje (9) och 1 direktlinje (20).

Huvudlinjer[redigera | redigera wikitext]

Huvudlinjerna trafikeras alla dagar och under hela trafikdygnet. Alla linjer går via Lund C och Botulfsplatsen

Linje Sträckning Längd (km) Turtäthet (antal turer/timme dagtid vardagar) Linjekarta/Tidtabell
1 Östra TornBotulfsplatsenKlostergården &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011 4 1
2 AnnehemBotulfsplatsenVärpinge by &&&&&&&&&&&&&&09.&&&&&09 4 2
3 NöbbelövBotulfsplatsenLinero &&&&&&&&&&&&&013.&&&&&013 6 3
4 Norra FäladenBotulfsplatsenGunnesbo &&&&&&&&&&&&&015.&&&&&015 7,5 4
5 Nova Lund - KobjerBotulfsplatsenGastelyckan - Råbylund &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012 4 5
6 Sankt LarsBotulfsplatsenÖstra Linero &&&&&&&&&&&&&014.&&&&&014 4 6

Servicelinjen[redigera | redigera wikitext]

Servicelinjen trafikeras måndag-fredag. Linjen är till för alla, men speciellt anpassade för äldre och personer med rörelsehinder.

Linje Sträckning Turtäthet (dagtid vardag per timme) Linjekarta/Tidtabell
9 Galjevången - NilstorpBotulfsplatsenLund C - Universitetssjukhuset 1 9

Direktlinjer[redigera | redigera wikitext]

Direktlinjen ingår i Lundalänken (Lund C-Brunnshög), trafikeras måndag-fredag, dagtid och är främst anpassad för arbetspendling.

Linje Sträckning Längd (km) Turtäthet (dagtid vardag per timme) Linjekarta/Tidtabell
20 Lund C - Brunnshög - MAX IV - ESS &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04 4 20

Utropen[redigera | redigera wikitext]

I stadsbussarna spelas sedan 1990-talet ett ljudband som ropar ut vilken hållplats bussen ska stanna på härnäst. Systemet utvecklades av företaget Trivector. Först var det en manlig röst med tydlig skånsk dialekt som läste hållplatsnamnen. När systemet gjordes om vid Arrivas övertagande bytte man ut rösten till en mer rikssvenskt talande kvinnlig röst[5], likt den kritiserade rösten på Öresundstågen. 2007 återinfördes en kvinnlig, skånsk röst.

Lundalänken och spårvägsplaner[redigera | redigera wikitext]

Spårväg i Lund (huvuddrag i planerad utformning)
Urban head station
Södra Sandby
Urban stop on track
ESS
Urban stop on track
MAX IV
Urban stop on track
Brunnshögs centrum
Urban straight track Urban head station
DalbyFjärrtåg Simrishamnsbanan
Urban straight track Urban stop on track
Norränga
Unknown BSicon "uABZg+l" Unknown BSicon "uSTRr"
Urban stop on track
Solbjer
Urban stop on track
Telefonplan
Urban stop on track
Ideon
Urban stop on track
LTH
Urban stop on track
Universitetssjukhuset
Urban station on track
Lunds centralstationFjärrtåg Södra stambanan
Urban stop on track
Klostergatan
Urban stop on track
Stortorget
Urban stop on track
Stora Södergatan
Urban stop on track
Malmövägen
Urban stop on track
Ruben Rausings väg
Urban stop on track
Gastelyckan
Urban end station
StaffanstorpFjärrtåg Simrishamnsbanan
Se även: Lunds spårväg

Lundalänken började planeras redan under slutet av 1980-talet. Lundalänken stod klar 2003, med en trafikseparerad bussbana genom sjukhusområdet och LTH. Bustrafiken på Lundalänken leds från den 11 december 2016 andra vägar för att frilägga sträckan inför spårvägsbygget.

Lundalänken byggdes redan från början med tanken att det skulle vara möjligt att bygga spårväg längs sträckningen.[6][7] Lunds kommun har genomfört en förstudie och arbetar under 2013 med sex olika detaljplaner för sträckningen. Enligt planerna som gällde januari 2013 skall byggstart för en spårväg mellan stationen och ESS vara i början av 2015 med möjlig driftstart 2016 eller 2017. Den 17 december 2015 beslutade kommunfullmäktige att genomföra spårvägsplanerna, efter det att Trafikverket beslutat bidra med pengar.[8]

1 september 2010 kom ett utspel från den nuvarande politiska majoriteten i kommunen om att spårvägen redan till 2014 även ska gå söderut genom stadskärnan fram till Rubens Rausings väg.[9][10] Merkostnaden för denna sträcka uppgavs till 100 miljoner kronor, mot 600 miljoner för den redan beslutade sträckan mot Brunnshög. Finansieringsfrågan är dock inte löst. Spårvägen planeras på sikt förlängas genom Gastelyckan till Staffanstorp. I norr kommer en linje att dras till ESS-Scandinavia och en linje på sikt till Dalby. På sikt kan ytterligare en gren till Södra Sandby tillkomma. I Staffanstorp och Dalby kommer det att finnas bytesmöjlighet till en eventuell återuppbyggd Simrishamnsbana.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Skånetrafiken har tagit över Lunds stadsbussar Arkiverad 17 december 2013 hämtat från the Wayback Machine., Skånetrafiken, 1 april 2013, alternativ länk
  2. ^ Nettbuss tar över stadsbussarna, Sydsvenskan, 29 juni 2012
  3. ^ Nu kommer stadsbussarna till Råbylund, Skånetrafiken, 13 augusti 2015
  4. ^ Bussar börjar gå till Råbylund, Sydsvenskan, 13 augusti 2016
  5. ^ Petra håller låda på bussen, Sydsvenskan, 24 oktober 2002
  6. ^ ”Lundalänken - en genväg för kollektivtrafiken”. Arkiverad från originalet den 5 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170205182850/http://www.exempelbanken.se/system/documents/980191462/original/3100_folder_for_webben.pdf. Läst 5 februari 2017. 
  7. ^ Spårvägsplaner i Lund
  8. ^ Fullmäktige gav grönt ljus för spårvägen
  9. ^ Spårvagnar i centrum redan 2014 Arkiverad 4 september 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ Lund får spårvagnar i centrum redan 2014

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]