Lunds stadsbuss

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Grön stadsbuss på linje 3.
Karta över Lunds stadsbusslinjer. Inkluderar ej servicelinjer 10, 11, 12

Lunds stadsbuss (tidigare Stadstrafiken i Lund) är namnet på kollektivtrafiken i Lund.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Lund fick 1927 sina första stadsbussar, vilka levererades av Tidaholms bruk. Busstrafiken sköttes av aktiebolaget Stadsomnibussarna i Lund. Den 1 december startade trafiken, och det fanns en linje: Sankt Lars - Stortorget - Monumentet/Smörlyckan. Sankt Lars är därmed Lunds äldsta ändhållplats, och har sedan dess trafikerats utan avbrott. År 1933 gick Stadsomnibussarna i Lund i konkurs, och trafiken togs över av Andersson och Mårtensson. År 1939, innan andra världskrigets utbrott, fanns tre linjer, Sankt Lars - Stortorget - Smörlyckan/Tunaområdet, Monumentet - Stortorget - Vipeholm samt Stortorget - Erikslund/Folkets Park - Värpinge.

År 1941 tog AB Linjebuss över trafiken, och i början av 1940-talet, under ransoneringstiden, trafikerades Lund av endast en buss, som var utrustad med ett gengasaggregat. 1946 kom trafiken ytterligare igång och för första gången fick bussarna nummer. Utöver detta infördes två nya linjer.

År 1950 fanns fyra busslinjer, dessa var 1 Stortorget - Stationen - Monumentet, 2 (Värpinge) - Folkparken - Stortorget - Vipeholm, 3 Erikslund - Stortorget samt 4 Smörlyckan - Stortorget - Tuna - Stortorget - St Lars - Stortorget - Smörlyckan. Det var även vid denna tid bussarna blev helblå, vilket de fortsatte vara ända fram till början av 1990-talet.

År 1955 införs en femte busslinje, Kobjer - Stortorget. Redan 1956 förändras dock linjenätet rejält, bland annat förlängs linje 3 till Kobjer och linje 5 läggs om via Erikslund.

På 1960-talet växte Lund ordentligt i öster och söder, med områdena Klostergården, Klosters fälad och Östra Torn, och linje 5 lades om till att gå inom Klosters fälad, och linje 1 fick ändhållplats i början av Klostergården, i väntan på att området skulle byggas färdigt. Några år senare får Klosters fälad en egen linje i form av linje 6, Klosters Fälad - Stortorget.

År 1967, i och med högertrafikomläggningen, flyttades bussarnas centrumhållplats från Stortorget till Botulfsplatsen, en förändring som ännu gäller. Flera linjer fortsatte dessutom under dessa år att förlängas, i takt med att Lund byggdes ut. Linje 6 upphörde och dess trafik togs upp av en omlagd linje 4. 1968 återuppstår dock sexan, nu mellan Sankt Lars och Botulfsplatsen, då linje 3 lades om till att starta i Nilstorp. 1969 infördes busslinje 1A till Östra Torn.

I början av 1970-talet drogs ordinarie linje 1 till Östra Torn, och 1A lades ner, linje 4 förlängdes i norr och linje 1 började gå hela vägen till Klostergårdens centrum. Dessutom infördes linje 2A till nybyggda Linero (nedre). 1971 förlängdes linje 2 till Linero övre. 2A lades ner redan 1972, då ordinarie tvåan förlängdes dit. Även linje 6 förlängs till Linero och 4 dras längre på Norra Fäladen allteftersom området växer. Då Nöbbelöv börjar byggas utsträcks linje 3 dit.

År 1980 införs två nya busslinjer, linje 7 och 8. Dessa var menade som snabbussar och gick Vallkärra kyrka - Nöbbelövs torg - Botulfsplatsen samt (Gunnesbo) Alfa Laval - Mobilia - Polhemsskolan - Botulfsplatsen. Åttan förlängdes efter ett år till Linero, för att tillhandahålla enkel transport för skolbarn till Järnåkraskolan. 1983 läggs dock åttan ner, och ersätts mellan Botulfsplatsen och Linero av sjuan, och till Gunnesbo av en förlängning av fyran. Sjuan förlängdes 1984 till Stångby, och ersatte därmed regionbusslinjen 169. 1986 förlängs fyran till den nyinvigda Gunnesbo station.

År 1987 infördes två nattbusslinjer på prov, 91 och 94, dessa blev en succé och kom senare att bli 91, 92, 93, 94 och 95, och gå under lågtrafik. År 2003 lades de ner och ersattes av förlängningar i det ordinarie linjenätet. 1987 infördes även hållplatsskyltar med destinationsinformation.

1990 infördes den första servicelinjen, en linje som kördes med mindre bussar på mindre gator, i ambition att bli mer lättillgängliga för handikappade eller äldre. Denna linje fick nummer 10, och gick Rådmansvången - Papegojelyckan - Botulfsplatsen - Lasarettet - N Fäladen. Den kom senare att få sällskap av linje 11, Klostergården St Lars - Botulfsplatsen - Lasarettet - Galjevången - Linero, år 1994 då Swebus tog över servicelinjetrafiken och 12, Universitetssjukhuset - Botulfsplatsen - Nilstorp - Vipeholm, år 2003. År 1998 tog Linjebuss, numera Transdev, över servicelinjerna.

Linjerna fortsätter under 1990-talet att byggas ut under utbyggnaden av Lund, speciellt tvåan mot Värpinge och sjuan till industriområdet Gastelyckan. Numera gick alla tvåans turer hela vägen till Värpinge, istället för att vissa förr vände vid Folkparken.

År 1998 invigdes busslinje 20, en direktbuss Gunnesbo - Stationen - Lasarettet - LTH - Brunnshög, med avsikt att trafikera Ericssons nya lokaler vid Brunnshög i nordöstra Lund.

År 1999 tog Arriva över trafiken, och bussarna byttes ut till helt nya naturgasbussar. Undantagen var linje 20, som inte gick över till Arriva förrän 2002.

År 2003 färdigställdes Lundalänken, en bussväg mellan tekniska högskolan, lasarettet och Brunnshög, som är förberedd för spårvagnstrafik. Längs Lundalänken gick linjerna 6, 20 och regionlinje 166. Samma år lades, som ovan nämnts, lågtrafiklinjerna ner och övriga linjer anpassas till dessa förhållanden. Linje 7 lades ner och ersattes av linje 5 som förlängdes till Gastelyckan, och nya linje 21, som gick Stångby - Vallkärra - Centralstationen - Lundalänken - Brunnshög. Servicelinje 12 invigdes och ersatte bland annat Nilstorp, som förlorade sin trafik då femman lades om till Gastelyckan.

Stadsbuss 2004.

Bussarna hade under lång tid varit helblå. I början 1990-talet fick bussarna en ny grå-blå färgsättning. Fram till den 30 april 2005 var Lunds stadsbussar gråblå och hette "Stadstrafiken i Lund". Lunds stadsbussar hade en helt egen grafisk profil. Tidtabeller, magnetkort, hållplatser med mera hade en egen utformning helt olik den som övriga skånska städer använde.

Den 1 maj 2005 tog Bergkvarabuss över de sex huvudlinjerna efter Arriva. Samtidigt utökade kommunen sitt samarbete med Skånetrafiken, man köpte in nya gröna bussar (Mercedes-Benz Citaro) i likhet med de flesta andra städer i Skåne och namnet ändrades till "Lund Stadsbuss". Hållplatsskyltarna byttes redan veckan före till Skånetrafikens standardskyltar. De nya gröna bussarna är bland annat mer handikappanpassade. De har lågt golv och nigningsmöjlighet. De allra flesta bussarna drivs med naturgas. De servicelinjebussar som köptes in 1998, fyra stycken Volkswagen Kutzinits, är dock fortfarande (2008) i trafik och är i samma färg som de tidigare stadsbussarna.

I och med övergången försvann flera av de busskort som var särskilda för Lund och man fick ett likadant biljettsystem som övriga Skåne. Lunds kommun reglerar dock fortfarande angående prissättning, tidtabeller och linjedragning.

År 2007 infördes den första linjeomdragningen på flera år, linje 6 förlängdes till ett nybyggt område och fick ändhållplats Ringhornegränden.

1 april 2013 tog Skånetrafiken över ansvaret för stadsbussarna i Lund från Lunds kommun. Lunds kommun behåller dock huvudansvaret för hållplatser och framkomlighet.[1] Bergkvarabuss fortsatte som operatör fram till den 18 augusti 2013 när Nettbuss Stadsbussarna (nuvarande Vy buss), tog över.[2]

Den 16 augusti 2015 förlängdes linje 5 med två stationer i det nybyggda området Råbylund.[3][4]

Inför att den nya spårvägen skulle ta över linjenummer 1 bytte busslinje 1 namn till linje 7 den 15 december 2019.[5][6]

Linjenät[redigera | redigera wikitext]

Det finns ungefär 400 hållplatser. Det finns sex huvudlinjer och en direktlinje.

Huvudlinjer[redigera | redigera wikitext]

Huvudlinjerna trafikeras alla dagar och under hela trafikdygnet. Alla linjer går via Lund C och Botulfsplatsen.

Linje Sträckning Längd (km) Turtäthet (antal turer/timme dagtid vardagar)
2 AnnehemBotulfsplatsenVärpinge by &&&&&&&&&&&&&&09.&&&&&09 4
3 NöbbelövBotulfsplatsenLinero &&&&&&&&&&&&&013.&&&&&013 6
4 Norra FäladenBotulfsplatsenGunnesbo &&&&&&&&&&&&&015.&&&&&015 6
5 Nova Lund - KobjerBotulfsplatsenGastelyckan - Råbylund &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012 4
6 Sankt LarsBotulfsplatsenÖstra Linero &&&&&&&&&&&&&014.&&&&&014 6
7 Östra TornBotulfsplatsenKlostergården &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011 4

Direktlinje[redigera | redigera wikitext]

Direktlinjen går längre ut ur staden och stannar på färre hållplatser.

Linje Sträckning Längd (km) Turtäthet (antal turer/timme dagtid vardagar)
21 Lund C – Vallkärra – Stångby station &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07 2

Spårvagnslinje[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2020 har lund även en spårvagnslinje kallad Lundaexpressen.

Linje Sträckning Längd (km) Turtäthet (antal turer/timme dagtid vardagar)
1 Lund C – Brunnshög – ESS &&&&&&&&&&&&&&05.5000005,5 6

Fordon[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2013 har trafiken utförts med bussar av typen Lion's City A21 tillverkade av MAN. De är 12 meter långa och är gjorda med låggolvskonstruktion. Bränslet är fordonsgas. De är gröna med skånetrafikens pilmönster för att visa att de är stadsbussar. De första av denna modellen kom 2013 och var tillverkade samma år. 48 vagnar med inventarienummer 301-349 trafikerade vägarna fram till 2014 då 14 nya köptes upp och fick numren 350-363. Det senaste tillägget var 2015 då en till buss köptes in. Den har numret 364 och skiljer sig från de andra iochmed att den har ledskyltar samt några mindre detaljer.

Tidigare fordon[redigera | redigera wikitext]

inkomplett lista av fordon har använts i Lunds stadstrafik

Modell Tillverkare I tjänst Årsmodell Antal Vagnnummer Ägare Bild
Lion's City A21 MAN 2013 - 2013

2014

2015

49 st

14 st

1 st

301-349

350-363

364

Nettbuss (2013-2017)

Vy Buss AB (2017-)

Citaro O530 CNG Mercedes-Benz 2008-2013 2008 5 st 231-235 Bergkvarabuss (2008-2018)
Citaro O530 CNG/D Mercedes-Benz 2005-2013 2005 38 st

1 st (D)

301-338

339

Bergkvarabuss (2005-2016)

Utropen[redigera | redigera wikitext]

I stadsbussarna spelas sedan 1990-talet ett ljudband som ropar ut vilken hållplats bussen ska stanna på härnäst. Systemet utvecklades av företaget Trivector. Först var det en manlig röst med tydlig skånsk dialekt som läste hållplatsnamnen. När systemet gjordes om vid Arrivas övertagande bytte man ut rösten till en mer rikssvenskt talande kvinnlig röst[7], likt den kritiserade rösten på Öresundstågen. 2007 återinfördes en kvinnlig, skånsk röst.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Skånetrafiken har tagit över Lunds stadsbussar Arkiverad 17 december 2013 hämtat från the Wayback Machine., Skånetrafiken, 1 april 2013, alternativ länk
  2. ^ Nettbuss tar över stadsbussarna, Sydsvenskan, 29 juni 2012
  3. ^ Nu kommer stadsbussarna till Råbylund, Skånetrafiken, 13 augusti 2015
  4. ^ Bussar börjar gå till Råbylund, Sydsvenskan, 13 augusti 2016
  5. ^ Vi byter tidtabell 15 december Arkiverad 4 januari 2020 hämtat från the Wayback Machine., Skånetrafiken
  6. ^ Grönt ljus för nya rondellen Arkiverad 5 december 2019 hämtat från the Wayback Machine., Skånska Dagbladet, 7 augusti 2019
  7. ^ Petra håller låda på bussen, Sydsvenskan, 24 oktober 2002

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]