Klassisk liberalism

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För den klassiska liberalismens politik och historia, se nyliberalism.

Klassisk liberalism, även känd som libertarianism, nyliberalism eller laissez-faire-liberalism,[1] är en politisk skola som betonar vikten av privategendom, naturrätten, begränsning av statligt inflytande, försvar av politiska rättigheter, ekonomisk politik med stark betoning på fri marknad. Som sådan är den klassiska liberalismen en sammanslagning av ekonomisk liberalism och politisk liberalism.[2] Den exemplifieras bland annat i texter av Adam Smith, David Ricardo, Jeremy Bentham, John Stuart Mill,[3] Anders Chydenius, Richard Cobden (även företrädare för den s.k. manchesterliberalismen), Jean-Baptise Say, Friedrich von Hayek, Ludwig von Mises, Frédéric Bastiat och Milton Friedman.

Den klassiska liberalismen skiljer på stat och samhälle, där stat anses vara tvång medan samhället anses vara en frivillig sammanslutning. Statens uppgift ska därför begränsas till att endast omfatta polis, militär och ett domstolsväsende, för att upprätthålla individens rättigheter. Denna minimala stat benämns som en nattväktarstat.[4]

Vissa (framförallt kritiker) tenderar jämka klassisk liberalism med nyliberalism. Språkvetaren och anarkisten Noam Chomsky har poängterat att den klassiska liberalismen, liksom andra ideologier är bundna av en tidsanda och därför svårligen kan anammas efter 1800-talet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Adams, Ian, Political Ideology Today (2002), Manchester University Press, page 20
  2. ^ Adams, Ian. Political Ideology Today. Manchester University Press. 2001. p. 20
  3. ^ http://www.bartelby.net/65/li/liberali.html
  4. ^ Øyvind Østerud, 1997, Statsvetenskap - Introduktion i politisk analys sid. 53 Bokförlag Natur och Kultur.