Klassisk liberalism

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Klassisk liberalism (även kallad libertarianism eller laissez-faire-liberalism[1]) är en politisk filosofi som siktar på att begränsa staten och skydda individens privategendom. Människor anses kompetenta och goda nog att tillåtas konkurerra med varandra på den fria marknaden; och som naturrätten slår fast, äger varje människa sin egen kropp och därför också det som hon på fredlig väg producerat. Den klassiska liberalismen kombinerar alltså ekonomisk och politisk liberalism.[2] Läran exemplifieras av storheter såsom Adam Smith, David Ricardo, Jeremy Bentham, John Stuart Mill,[3] Anders Chydenius, Richard Cobden (även företrädare för manchesterliberalismen), Jean-Baptise Say, Friedrich von Hayek, Ludwig von Mises, Frédéric Bastiat och Milton Friedman.

Den klassiska liberalismen skiljer på stat och samhälle: staten innebär tvång och våld (som ofta anses fullständigt godtyckligt utövat), medan samhället innefattar alla frivilliga överenskommelser. För att upprätthålla individens "negativa" rättigheter, bör den statliga verksamheten begränsas till polis-, militär- och domstolsväsen. En sådan minimal stat brukar benämnas nattväktarstat.[4]

Vissa, framför allt kritiker, tenderar jämka den klassiska liberalismen med nyliberalismen. Den anarkosyndikalistiske lingvisten Noam Chomsky har poängterat att den klassiska liberalismen svårligen kan anammas efter 1800-talet, eftersom den, liksom varje annan ideologi, är bunden av en tidsanda. För den klassiska liberalismens politik och historia, se nyliberalism.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Adams, Ian, Political Ideology Today (2002), Manchester University Press, page 20
  2. ^ Adams, Ian. Political Ideology Today. Manchester University Press. 2001. p. 20
  3. ^ http://www.bartelby.net/65/li/liberali.html
  4. ^ Øyvind Østerud, 1997, Statsvetenskap - Introduktion i politisk analys sid. 53 Bokförlag Natur och Kultur.