Israel Hwasser

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Israel Hwasser.

Israel Hwasser, född 17 september 1790 i Älvkarleby socken i Uppland, död 11 maj 1860 i Uppsala, var en svensk läkare, professor och tänkare. Hans största bidrag till vetenskapshistorien var att han företrädde romantikens naturfilosofi inom medicinen.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hwasser fick som ung i mycket ringa mån andras undervisning. Vid Uppsala universitet inskrevs han som student 1804, blev 1810 medicine kandidat och 1812 medicine licentiat samt promoverades frånvarande, med första hedersrummet (primus), till medicine doktor 1813. Hans dissertation handlade om kallvattnets betydelse vid feber.

Under krigen 1813–14 tjänstgjorde han som sjukhusläkare vid svenska hären i Tyskland och Norge samt särskilt vid de stora nederlagssjukhusen i Celle och Kiel. År 1817 erhöll han professuren i praktisk medicin vid universitetet i Åbo. Han blev även ledamot av finska Collegium medicum, till vars vice ordförande han utsågs 1824.

Från sina befattningar i Finland tog han avsked 1829 och återvände till Sverige samt utnämndes 1830 till professor i teoretisk och praktisk medicin vid universitetet i Uppsala. År 1855 erhöll han på begäran avsked från sin lärarbefattning, men bedrev även under sina återstående dagar oavbrutet studier och författarskap. År 1840 kallades han till filosofie hedersdoktor vid universitetet i Helsingfors; 1849 erhöll han Svenska Akademiens kungliga pris. Han var ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala (1831), Vetenskapsakademien (1848) och Svenska Akademien (1854, stol 16) samt hedersledamot av Vetenskapssocieteten i Helsingfors (1840) och av Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien den 1 juni[1] 1858. Hwasser bildade 1848 Karl Johans förbundet som hyllning till Karl XIV Johan för dennes politik gentemot Finland.

Israel Hwasser var gift med Anna Charlotta Wadsberg, dotter till med. dr Anders Magnus Wadsberg. De adopterade hans brorson Daniel Hwasser. Israel Hwasser ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.

Släkten Hwasser kan spåras till Skåne under tiden då landskapet blev svenskt, och äldste stamfadern Börje Hwass räknades då som svensk. Israel Hwassers far Lars Adolph Hwasser var kontraktsprost i Romfartuna socken. Modern Margareta Djurman var borgardotter från Stockholm och på mödernet Bureättling. Israel Hwassers äldre bror Gabriel Hwasser var kontraktsprost, en yngre bror var far till Daniel Hwasser och dessas halvbror Adolph Leonard Hwasser var stads- och bataljonsläkare.

Hwassers idéer om medicinens vetenskaplighet[redigera | redigera wikitext]

Hwasser på teckning utförd av Fritz von Dardel på 1840-talet.

Hwassers författarskap var mer filosofiskt än analytiskt och strängt vetenskapligt bevisande. Han utvecklade ett system för medicinens filosofi, men bildade ingen skola eftersom han aldrig fick anhängare som odelat följde hans utstakade teoriers vägar. Bland hans elever kan ändå Olof Glas och Per Hedenius nämnas, dock med förbehållet att dessa var oberörda av hans medicinska teorier och hans moraluppfattning.

Sjukdomars väsen och uppkomst[redigera | redigera wikitext]

Hwassers utgångspunkt för hans medicinteorier hade sin idéhistoriska rot i den polaritetsteori som florerade under romantiken, vilket gav att sjukdomar och hälsa ansågs bero på balanser och obalanser mellan motsättningar. Människokroppen ansåg han bestå av en högre och en lägre pol. Till skillnad från Dietrich Georg von Kieser som delade den synen på kroppen, värderade inte Hwasser dessa poler. Den högre, andliga, var för Hwasser lika negativ som den lägre. Den enda högre kraft som påverkade hälsan var Gud eller Livet, vilket var det enda som kunde rädda en kropp i kris från döden. Med denna utgångspunkt ställde han sig likgiltig inför de vetenskapliga upptäckterna i patologi, anatomi och fysiologi som lades fram under hans livstid. Läkarens uppgift var enligt Hwasser delvis att leda patienten till den andlighet som krävdes för tillfrisknande, men han var inte så konsekvent att han avfärdade praktisk medicin. Dock menade han att sjukdomens och förgängelsens väsen kunde definieras som självförstöring.

Egenarten i Hwassers åsikter och uttryckssätt, vare sig han behandlar etiska, estetiska, sociala eller politiska ämnen, har huvudsakligen sin grund i att hela hans vetenskapliga betraktelsesätt utvecklat sig från en medicinsk utgångspunkt. Den tanken att individen, när han bestämmer sig själv, bestämmer sin egen undergång, blev uppslaget inte bara till hans konstruktion av sjukdomsläran, vilken tydligast framställs i inledningen till hans avhandling Om cholerafarsoten (1836–1837), utan även till hans betraktelser av alla övriga frågor inom människans såväl kroppsliga som andliga liv. En sådan självförstörelse var också grunden till mentalsjukdomar, vilka enligt Hwasser uppkom av att patienten hade moraliska avvikelser.

Medicinens vetenskaplighet[redigera | redigera wikitext]

Israel Hwasser. Målning av Johan Gustaf Sandberg.

Sin holistiska övertygelse om vetenskapernas inre enhet och nödvändiga sammanhang samt sina åsikter om medicinens vetenskapliga betydelse, framställde Hwasser i en mängd uppsatser om universitetsinrättningen. Det var enligt Hwasser dennas uppgift att till ett organiskt helt och för ett gemensamt ändamål sammanhålla vetenskapens alla forskningsarter samt att därigenom upprätthålla både dess inflytande på samhällets högsta livsyttringar och dess självständighet mot tillämpningsskolornas rama nyttighetssträvan.

Han var därför en stark motståndare till att utbryta det medicinska studiet från universitetet och förlägga det till en specialskola i huvudstaden, vilket han uppfattade som universitetets sönderbrytning och medicinens nedsättning från akademiskt ämne till blott yrkeskunskap. Striden om detta började han genom sin avhandling Om Carolinska institutet (1829), vilken inte bara var en stridsskrift, utan även en fullständig bekännelse av hans vetenskapliga övertygelse. Utan hans insatser skulle troligen den medicinska undervisningen vid Uppsala universitet ha upphört till förmån för Karolinska institutet. På 1830-talet stiftade han även Uppsala läkarförening.

Men dels till följd av medicinens naturfilosofiska riktning under den tid då han fick sin medicinska utbildning, dels till följd av hans personliga egenart hängav sig Hwasser vida mer åt medicinfilosofisk betraktelse än åt naturvetenskaplig och medicinsk forskning efter empiriska metod. Med den praktiska medicinens enskilda utövning befattade han sig efter återflyttningen från Finland föga, men bestred sjukvården på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Bland de teoretiskt medicinska läroämnena infördes i Sverige först genom Hwasser studiet av de medicinska teoriernas, den medicinska litteraturens och folksjukdomarnas historia, vilken han uppfattade som en del av den allmänna kulturhistorien och bearbetade såväl i offentliga föreläsningar som i särskilda avhandlingar. Den mest framstående bland de sistnämnda är Sydenham. Ett bidrag till medicinens culturhistoria (1845), Här kan även nämnas avhandlingen om Olof Rudbeck (1846), vilken Jöns Jacob Berzelius ansåg som sin motståndares bästa skrift.

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Hwassers mest lästa skrifter var Om äktenskapet (1841) och Om vår tids ungdom (1842). Sin äktenskapssyn uttryckte han som respons på Carl Jonas Love Almqvists Det går an; Hwasser kallade Almqvist "den horaktige prästen". Till Om vår tids ungdom sluter sig hans lärorika antropologiska framställning av Mannens ynglingaålder (1856, avtryck ur tidskriften Skandia, 1833). Återkommen till Sverige var Hwasser den förste som från en upphöjd ståndpunkt belyste frågan om Finlands förening med Ryssland. Han författade även inom det historiska och politiska området, där han i allmänhet intog en strängt konservativ ståndpunkt.

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi utom avhandlingar[redigera | redigera wikitext]

Valda och samlade skrifter[redigera | redigera wikitext]

  • Samlade skrifter af Israël Hwasser / samlingen gjord av J.A. Södergren. Uppsala. 1822–1862. Libris 1279692 
    • [1]. 1842–1859. Libris 1279694  - Innehåll: Om äktenskapet. 2. uppl., 1842 ; Om vår tids ungdom, 1842 ; Mannens ynglingaålder, 1856 ; Afskedshelsning till lärjungar och studiekamrater, 1857 ; Pehr Hoffvenius, 1859.
    • [2]. 1852–1855. Libris 1279695  - Innehåll: Skålar och föredrag i Carl Johans-förbundet 1848-55, 1852-55 ; Nyblom & Afzelius, vid aftäckningen af Carl Johans minnesstod, 1854.
    • [3]. 1856–1858. Libris 1279696  - Innehåll: Skålar och föredrag i Carl Johans-förbundet 1856-58, 1856-58.
    • [4]. 1832–1859. Libris 1279697  - Innehåll: Skålar och föredrag i Carl Johans-förbundet 1859, 1859 ; Tillägg, 1859 ; Tal vid invigning af Uplands och Roslags nations nya samlingsrum, 1832 ; Program och tal vid medicine doctors-promotionen 1841, 1841 ; Om Sveriges framtid, 1843 ; Inträdestal i Svenska akademien, 1854 ; Tal i Svenska akademien den 20 dec., 1856 ; Svar på Thomanders inträdestal, 1857 ; Sydenham, 1845.
    • [5]. 1829–1850. Libris 1279693  - Innehåll: Om Carolinska institutet, 1829 ; Om fakultetsinrättningen och det akademiska studium, 1850 ; Handlingar rörande hela medicinska undervisningens förflyttande till hufvudstaden, 1840 ; Om professorsbefattningen. 1845 ; Om det akademiska befordringssystemet. 1845. (I. Hwasser till statsrådet Winter. 1846. Handskrift.)
    • [6]. 1839–1862. Libris 1279698  - Innehåll: Om allians-tractaten emellan Sverige och Ryssland år 1812, 1838 ; Om Borgå landtdag och Finlands ställning 1812, 1839 ; Arvidsson, A.I., Finland och dess framtid. 3. uppl., 1840 ; Arvidsson, A.I., Finlands nuvarande statsförfattning, 1841 ; Schröder, E.A. & Atterbom, P.D.A., Plato och Goethe, 1842 ; Hamilton, H., (Yttrande i Svenska akadademien med anledning av Hwassers frånfälle, 1861) ; Strandberg, C.W.A., Inträdestal i Svenska akademien, 1862.
    • [7]. 1834–1839. Libris 1279699  - Innehåll: Smärre skrifter af medicinskt innehåll. Del 1, 1839 ; Om gulsot, 1835 ; Om hæmorrhoider. 1-2, 1835 ; Om gikt. [1]-2, 1834-39.
    • [8]. 1833–1846. Libris 1279700  - Innehåll: Om colik. 1-19, 1837-39 ; Inledning till inflammationsprocessens nosographie, 1835 ; Om exsudativ inflammation i hjernan hos barn, 1846 ; Om inflammation i lefvern, 1845 ; Digerdöden. 1-8, 1845 ; De gastricismo, 1833.
    • [9]. 1841. Libris 1279701  - Innehåll: Om Ivanhoe af Walter Scott. Om The bride of Lammermoor af Walter Scott. Handskrift ; Läran om feber. D. 1. Inledning, 1841.
    • [10]. 1822. Libris 1279702  - Innehåll: Rättegångshandlingar rörande den emot ... Israël Hwasser af J.E. Gadolin den 10 december 1821 ... öfwade våldsgerning. 1-2, 1822.
  • Smärre skrifter af medicinskt innehåll. 1–5. Upsala: Leffler och Sebell. 1829–1870. Libris 2029839 
    • 1. 1839. Libris 2029839. http://runeberg.org/hismarre/1/  - Innehåll: Om vaccinationen ; Om inflammation i luftstrupen ; Om rachitis ; Om kikhosta ; Om periodisk nevralgi i hjertat ; Om cardialgi.
    • 2. 1841–1842. Libris 9841705  - Innehåll: Program och tal. 1841 ; Om äktenskapet. 1841 ; Om vår tids ungdom, 1842 ; Om Colik. 1842.
    • 3. 1845. Libris 9828351  - Innehåll: Sydenham, 1845 ; Om dysenterie ; Om cholera-farsoten ; Om gikt ; Om hæmorrhoider ; Om skörbjugg ; Inledning till inflammations-processens nosographie.
    • 4. 1841–1846. Libris 9841720  - Innehåll: Läran om feber, 1841 ; Om feber: nosographi ; Digerdöden, dess tidehvarf och dess följder, del 1, 1845 ; Om exsudativ inflammation i hjernan hos barn, del 1, 1846 ; Om inflammation i lefvern, del 1, 1845 ; Gastricismus, status gastricus, sordes ... ; De bronchitide acuta.
    • 5. 1829–1839. Libris 9841733  - Innehåll: Om Carolinska institutet, 1829 ; Handlingar rörande väckt fråga om Hela medicinska undervisningens förflyttande till hufvudstaden, 1840 ; Om Allians-tractaten emellan Sverige och Ryssland år 1812, 1838 ; Om Borgå landtag och Finlands ställning 1812..., 1839 ; Om Sveriges framtid ; Om professors-befattningen.
  • Valda skrifter / [utgifna af Upsala läkareförening genom Per Hedenius]. Stockholm: Lamm. 1868–1870. Libris 2051514. http://runeberg.org/hivaldaskr/ 
    • Del 1 / [förord och inledning, Per Hedenius]. 1868. Libris 2051515. http://runeberg.org/hivaldaskr/1/  - Innehåll: Autobiographiska uppsatser, Om vår tids ungdom, Om äktenskapet.
    • Del 2. 1869. Libris 2051516. http://runeberg.org/hivaldaskr/2/  - Innehåll: Inträdestal i Svenska Akademien (1854) ; Tal vid invigning af Uplands och Roslags nations nya samlingsrum (1832) ; Akademiska Program: 1. Program och tal vid medicinae doctorspromotionen i Upsala 1841 ; 2. Program vid C. W. Böttigers installation såsom e. o. professor i modern litteratur 1845 ; 3. Program vid L. A. Anjous tillträde till den Kalsenianska professionen 1846 ; Om Tegnér såsom skald (1847) ; Betraktelser öfver arbeten af Walter Scott: 1. Ivanhoe ; 2. The Bride of Lammermoor ; Betraktelser öfver Shakespeares Macbeth (1851).
    • Del 3. 1869. Libris 2051517. http://runeberg.org/hivaldaskr/3/  - Innehåll: Om Sveriges framtid (1843) ; Om allianstractaten mellan Sverige och Ryssland år 1812(1838) ; Om Norriges befrielse och förening med Sverige (1857) ; Om universitetsinrättningen: 1. Om culturanstalter i allmänhet (1833) ; 2. Mannens ynglingaålder (1833) ; 3. Om vetenskapen (1833) ; 4. Om universitetsinrättningens betydelse (1833) ; 5. Om facultetsinrättningen och det academiska studium (1832) ; 6. Om professorsbefattningen (1842) ; Om landtbrukets förhållande till civilisationen och bildningen (1858).
    • Del 4. 1870. Libris 2051518. http://runeberg.org/hivaldaskr/4/  - Innehåll: Pehr Hoffvenius (1859) ; Olof Rudbeck (1846) ; Sydenham (1845) ; En blick på Linnés minne (1856) ; Afskedshelsning (1857).
  • Utdrag af skrifter. Uppsala: Akad. bokh. 1910. Libris 1614372  - Ur Upsala läkareförenings förhandl. N. F. Bd 15 – Utgivare: Edward Clason.

Brev[redigera | redigera wikitext]

  • Bref från Israel Hwasser till Ch. Avelan / utgifna af G. Heinricius. Uppsala. 1910. Libris 2714546 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Matrikel över ledamöter av Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets akademien, Bengt Hildebrand (1753–1953), Margit Engström och Åke Lilliestam (1954–1990), Stockholm 1992 ISBN 91-7402-227-X s. 41

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Johannisson, Karin (1999). ”Romantiken, läkekonsten och det kluvna hjärtat : högtidsföredrag den 11 maj 1998”. Carl Johans förbundets handlingar (Uppsala  : Carl Johans förbundet, 1861-) 1994/1998,: sid. 37-44. ISSN 0280-0411. ISSN 0280-0411 ISSN 0280-0411.  Libris 2829048
  • Liedman, Sven-Eric (1971). Israel Hwasser. Lychnos-bibliotek, 0076-163X ; 27. Stockholm. Libris 27576 
  • Schauman, Berndt Otto (1890). Om Israel Hwasser och hans förhållande till Finland : föredrag hållet i finska universitetets solennitetssal den 17 sept. 1890  : jemte bilagor. Helsingfors. Libris 3031759 
  • Soininen, Gunnar Julius Victor Douglas (1932). Om sjukdomsorsakerna enligt Israel Hwasser : En medicinhistorisk studie. Uppsala. Libris 3067064 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Sven Lundblad
Inspektor för Uplands nation
1830-1839
Efterträdare:
Carl Jonas Almquist
Företrädare:
Johan Thorsander
Uppsala universitets rektor
Vt 1835
Efterträdare:
Johan Bredman
Företrädare:
Christian Erik Fahlcrantz
Uppsala universitets rektor
1845–1846
Efterträdare:
Per Daniel Amadeus Atterbom