Närpes

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Närpes
Närpiö (finska)
Kommun
Närpiö.vaakuna.svg
Närpes stadsvapen
Land Finland Finland
Landskap Österbotten
Admin. centrum Närpes centraltätort
Area 2 334,14 km² (2016-01-01)[1]
 - land 977,52 km²
 - vatten 1 356,62 km²
Folkmängd 9 479 (2019-12-31)[2]
 - män 4 812 (2019-12-31)[2]
 - kvinnor 4 667 (2019-12-31)[2]
Befolkningstäthet 9,7 invånare/km²[2][1]
Politik   
 - Kommundir. Mikaela Björklund
 - Politisk fördelning (35)
- SFP: 32
- SDP: 3
Kommunkod 545
GeoNames 645082
Läge 62°28′37″N 21°20′55″Ö / 62.47694°N 21.34861°Ö / 62.47694; 21.34861
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Samiska:
- Övriga:
 
519 (5,5 %)
7486 (78,9 %)
0 (0,0 %)
1474 (15,6 %)
Admin. data  
-Landskapsförb. Österbotten
-Regioncentrum Vasa
-Magistrat Vasa
-Skattebyrå Österbotten
-Sjukvårdsdistrikt Vasa
-Försäkringskrets Västra Finland
-Nödcentral Österbotten
-Räddningsverk Österbotten
-EU-målområde övergångsperiod
Närpes läge
Närpes läge
Webbplats: www.narpes.fi
Språkfördelningen i Närpes 2019

Närpes (finska Närpiö) är en stad och kommun i Svenska Österbotten i landskapet Österbotten i Finland. År 2019 hade Närpes 9479 invånare [3] och en yta på 2 334 km², varav 1 357 km² är vatten. Närpes blev stad 1 januari 1993 genom presidentförordning.[4] Närpes är känt för sin säregna och kraftiga svenska dialekt. [5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Närpes omtalas första gången 1331, då Klas Bengtsson i "Nærpes" pantsatte sitt gods i Finby till biskop Bengt i Åbo för 80 mark på grund av en skuld.[6][7] År 1348 gav sedan kung Magnus Eriksson ”allom, som boo i Nerpis sochn, Mustasaari sochn och Pedersöre sochn” rätt att sälja och köpa ”alla ätande vahror”, det vill säga att handla med livsmedel. På så sätt grundades de tre första officiella marknadsplatserna i Österbotten.[8]

Närpes kyrksocken är en av Österbottens tre tidigaste, som man tror etablerades redan under 1200-talet. Under medeltiden sträckte sig Närpes kyrksocken från Sideby i syd till Petalax i norr - 130 km längsmed den österbottniska kusten. Området sågs som en del av Satakunda eller Kumogårds län. År 1605 gjordes en gränsjustering, och då överfördes Närpes till Korsholms län och blev en del av Österbotten.[9]

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Närpes kommun bildades 1867. 1 januari 1973 uppgick kommunerna Övermark, Pörtom i sin helhet samt områden av Korsnäs omfattande 522 personer i Närpes kommun.[10] 1975 överfördes delar av norra Pörtom till Malax kommun.[11][12] Närpes blev stad 1 januari 1993 genom president Mauno Koivistos förordning den 13 november 1992.[4]

Korsnäs blev officiellt en självständig kommun från Närpes år 1887 men i verkligheten hade det skett redan år 1868.[13]

Ortnamn[redigera | redigera wikitext]

Inom kommunen finns byarna och bydelarna Benvik (del av Knåpnäs), Blaxnäs (del av Töjby, med fiskehamn), Bodbacka (del av Övermark), Bäckliden, Finby, Frönäs (del av Övermark), Kåtnäs, Bäckby, Böle, Börknäset, Fållbäcken (gårdsgrupp), Gottböle, Granlid, Granön (bosättningsområde), Helenelund (del av Töjby. Halva byn tillhör Korsnäs kommun, och andra halvan Närpes kommun), Hertsback, Häggnäs (del av Övermark), Kaldnäs, Karlå (fi. Karila), Klaresund, Knåpnäs, Korpbäcken (gårdsgrupp), Laplom (gårdsgrupp), Mjödträsk (del av Nämpnäs), Nixmossen (del av Norrnäs), Norrnäs, Nämpnäs, Näsby, Näveråsen, Pettersborg, Pilkbacken (gårdsgrupp), Pjelax (fi. Piolahti), Pottarna, Pörtom, Pörtmossen (del av Övermark), Rangsby (med bydelen Långviken, hamnen Fagerö, paviljong och disco), Risåsen (del av Yttermark), Räfsbäck (del av Övermark), Rörgrund, Sarne (gårdsgrupp i Pörtom), Sidbäck (del av Pörtom), Skrattnäs, Ståbacka, Svalskulla (gårdsgrupp), Svartbäcken (del av Finby), Svartnäs (del av Övermark), Svedjebäcken, Syrmossback (gårdsgrupp i Pörtom), Tjärlax, Träskböle, Kalax, Töjby, Valsberg (del av Övermark), Valsåsen (del av Övermark), Vargholmen (hamn), Velkmoss (del av Pörtom), Vettmossen, Yttermark, Övermark (fi. Ylimarkku), Överträsk.

Här finns också vattendraget Närpes å (fi. Närvijoki eller Närpiönjoki), fjärdarna Hästskärsfjärden, Järvöfjärden, Mellanfjärden, Närpesfjärden, Pjelaxfjärden, Rövargrundsfjärden, Sundfjärden, Svartörsfjärden, Träskholmsfjärden, Österfjärden, öarna Börsskäret, Eskö, Grytskäret, Gåshällan (i Rangsby skärgård), Kaldonskär (fiskeläge), Ledören, Märigrund, Ängsön samt udden Långön.

Geografi och trafik[redigera | redigera wikitext]

Grannkommuner till Närpes är Kaskö, Korsnäs, Kristinestad, Kurikka, Malax och Östermark. [14]

Genom Närpesområdet löper Europaväg 8 från Björneborg till Vasa [15], Väg 67 mellan Kaskö och Seinäjoki [16] samt Sydbottenbanan som är en järnväg som slutar i Kaskö. [17]

Följande gästhamnar finns i Närpes:

Tjärlax gästbrygga

Öskata gästbrygga

Gåshällan, Långbådan utfärdshamn

Fagerö gästbrygga

Blacksnäs gästbrygga

Tätort[redigera | redigera wikitext]

I slutet på 2019 hade Närpes 9 479 invånare, av vilka 5 572 bodde i tätort, 3 866 i glesbefolkade områden och 41 vars bostadskoordinater var okända. Tätortsgraden för Närpes är 59 procent.[18] Tätorten Närpes indelas i fem områden.[19]

Område Befolkning
(31 december 2019)
Närpes ct. 4 380
Övermark 494
Pörtom 388
Nämpnäs 293
Kaskö ct.* 17

Områden markerade med * tillhör endast delvis Närpes. Största delen av Kaskö ct. hör till Kaskö.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

I kommunen finns 4 448 arbetsplatser (2017) varav 54,7% inom service, 22,3% inom jord- och skogsbruk och 21,2 % inom industri- och byggnadsverksamhet. Företagsamheten är typisk för närpesborna och under andra kvartalet år 2019 fanns i Närpes 1029 st. registrerade företag. Under 2000-talet har arbetslöshetsgraden i Närpes varit förhållandevis låg, mestadels under 4 %. Årsmedeltalet för 2019 var 3,3 %.[20]

En betydande del av de växthusodlade grönsakerna i Finland kommer från Närpes. I Närpes finns över 120 växthusodlare och en totalareal på 99 hektar under glas och plast. I Närpes produceras 60 % av tomaterna och 50 % av gurkorna i Finland. Växthusnäringen i Närpes sysselsätter ungefär 1200 personer. [21] En annan betydande näringsgren är karosseribranschen, i vilken två av stadens största företag, Närko och NTM, med en omsättning på mer än 30 respektive 70 miljoner euro, är verksamma. Närpes har flera mink- och rävfarmer.

I Närpes finns dessutom Finlands största säng- och madrasstillverkare. [22]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

År 2019 var 78,9 % av befolkningen i Närpes svenskspråkiga och 5,5 % finskspråkiga, medan 15,6 % av befolkningen pratade övriga språk. [23] Fram till 2015 var Närpes den sista enspråkiga svenskspråkiga kommunen på Finlands fastland. Närpes blev en tvåspråkig stad i början av 2016. [24] En betydande del av invånarna i Närpes talar ett annat modersmål än svenska och finska. Många av dem har kommit till kommunen för att arbeta med växthusodlingar. Arbetskraft har aktivt värvats i utlandet, bland annat genom tidigare invandrares kontakter, men också genom direkta värvningsresor. Till exempel är de vietnamesiska och bosniska invandrarna många. Framgångsrik invandring är möjlig genom aktivt samarbete mellan kommun och näringsidkare. [25]

I Närpes finns invånare med utländsk härkomst från följande länder: [26]

Vietnam (515)

Bosnien and Hercegovina (271)

Det forna Jugoslavien (228)

Dessutom finns det invånare i Närpes med härkomst från Sverige, Thailand, Ukraina, Det forna Sovietunionen, Estland, Litauen, Ecuador, Kroatien, Sudan, Vitryssland, Filippinerna, Polen, Rumänien, Serbien, Tyskland, Ryssland och Förenta staterna.

Natur och miljö[redigera | redigera wikitext]

Naturaplatser som ligger delvis eller helt i Närpes är Närpes skärgård, Kristinestad skärgård, Bredmossmyran med flygekorre och hackspett, Orrmossliden, fågelsjön Hinjärv, Sanemossen som är en utmärkt hjortronmyr, Risnäsmossen och Kackurmossen. [27]

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

I Närpes centrum finns Närpes kyrka som är en korskyrka av gråsten. Den började byggas redan på 1550-talet. Omkring den finns ungefär 150 kyrkstallar. De äldsta av kyrkstallarna som har bevarats byggdes i slutet av 1700-talet. [28] Vid dessa kunde resenärer lämna sina hästar. I närheten av kyrkan finns också sockenmagasin, sockenstuga samt prästgård, vilket gör området till en historisk kyrkomiljö. [29]

I Pörtom finns en träkyrka som byggdes på 1700-talet och i Övermark finns en träkyrka som byggdes på 1800-talet. [30]

Öjskogsparken är ett friluftsmuseum med ett 20-tal historiska museibyggnader. Huvudbyggnaden Bengtsgården är en bondgård från 1700-talet med välbevarad interiör. Övriga byggnader är Hagas lanthandel, skolstugan, Apoteksmuseet, växthusmuseet, bodar, en ria, en väderkvarn och härbren. [31]

Mellan Närpes och Kaskö finns gården Benvik som byggdes av Petter Johan Bladh. [32]

Kultur och evenemang[redigera | redigera wikitext]

Tomatkarnevalen är en folkfest, festival och marknad som ordnas i centrum av Närpes varje sommar. Tomatkarnevalen brukar hållas den första helgen i juli och har världens längsta tomatbord. [33]

Huset ”Mitt i Stan” är ett kulturhus, hotell och restaurang. I huset finns kultursalen Frans Henriksonssalen, där det regelbundet ordnas konserter, teaterföreställningar, föreläsningar och bio. I huset finns också en konsthall där det ordnas konstutställningar. [34]

Varje sommar ordnas flera dansevenemang i Fagerö Folkpark, vilket är en danspark belägen vid havet i byn Rangsby. I parken finns också en skärgårdsrestaurang och minigolfbana. Varje år ordnas loppisdagar på området. [35]

I Öjskogsparken ordnas många evenemang sommartid. Bland annat Närpes Teater, en finlandssvensk amatörteater som varit verksam sedan 1964, håller sina föreställningar vid vridläktaren i Öjskogsparken. Vridläktaren har 410 platser och föreställningarna framförs på Närpesdialekt. [36]

Närpes är en kustort med en ca 700 km lång strandlinje. I kustbyarna finns gamla fiskelägen med fiskebodar och skärgårdsnatur. På många ställen finns också lokala badplatser samt små sommaröppna kiosker och caféer. [37]

I Närpes finns den klippiga ön Gåshällan ute i Bottenhavet. Ön är ett par hundra meter bred och ca 800 m lång. På norra ändan av ön finns en lotsstugan och på södra delen en nedlagd sjöbevakningsstation. [38]

En av Finlands mest kända musikkårer finns i Närpes. Närpes skolmusikkår har haft stor betydelse för blåsmusikens utveckling i Finland. Närpes Skolmusikkår är ett begrepp i Svenskfinland och är känd långt över landets gränser. Närpes Skolmusikkår har gjort turnéer i Europa och konserterat i Sverige, Norge, Danmark, Estland, Lettland, Tyskland, Österrike, Liechtenstien, Italien, Schweiz, Frankrike, Spanien, Holland, Belgien, England och även i USA. Idag medverkar ca. 140 ungdomar i musikkåren. Närpes skolmusikkår är den enda i Finland som dessutom har seriöst engagemang för drillor. Idag finns 35 drillflickor inom verksamheten. [39]

Det finns många band och artister som sjunger på Närpesdialekt, bland annat:

1G3B [40]

Hanna Lagerström [41]

Lasse Eriksson [42]

Rickard Eklund [43]

Religion och församlingar[redigera | redigera wikitext]

År 2018 fanns följande evangelisk-lutherska församlingar i Närpes. [44]

- Närpes församling

- Pörtoms kapellförsamling

- Övermarks kapellförsamling

I Närpesområdet verkar också Vasa ortodoxa församling.

Idrott i Närpes[redigera | redigera wikitext]

I Närpes finns en väldigt bred idrottsverksamhet.

En stor del av idrotten i Närpes är koncentrerad till Mosedal idrottssplan där man förutom friidrottsbanor hittar en inomhusskjutbana, gräsplan och konstgräsplan. Konstgräsplanen tjänar på vintern som bollhall. I anslutning till Mosedal idrottsplan finns även en ishall, en utomhusrink och beachvolleybollplan. I centrum av Närpes hittas även en simhall. Ca. 11 km norr om Närpes centrum finns Vargbergets fritidscentrum där det finns längskidspår, skidskyttearena och asfalterat rullskidsområde. Senaste tillskottet på Vargberget är en motionstrappa belägen i en f.d. slalombacke.

Många av idrottsföreningarna i Närpes hör till moderföreningen IF Kraft. Moderföreningen är indelad i flera sektioner och består av ishockey, fotboll, friidrott, skidåkning och cykling. I Närpes finns också aktiva föreningar som inte hör till IF Kraft.

Närpesborna är flitiga bänkidrottare. Fotboll och ishockey lockar stor publik på sina hemmamatcher. Närpes Kraft spelar fotboll på tredje högsta nivån i Kakkonen.

Förvaltning och politik[redigera | redigera wikitext]

Närpes stadsdirektör är Mikaela Björklund. [45] I stadsfullmäktige finns 35 ledamöter, av vilka 32 hörde till Svenska folkpartiet i Finland under perioden 2017 till 2021. År 2017 röstade 88,1 % av närpesborna på Svenska folkpartiet i Finland, medan 9,2 % av befolkningen röstade på Finlands Socialdemokratiska Parti. Övriga röster gick till Gröna förbundet (0,8%) och Kristdemokraterna i Finland (1,9 %). [46]

Mandatfördelning i Närpes stad, valen 1976–2017[redigera | redigera wikitext]

ValårVFSDPÖVRCKDSFPKHPGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197622301
2230
3572,6
1980221291
2229
3573,4
198413301
330
3575,6
19882132
232
3575,6
19923131
331
3574,0
199622130
2230
3571,0
200025127
2527
3567,4
200414228
4228
3569,4
2312
2008233
233
3565,9
2312
20122132
232
3564,1
2114
2017332
332
3568,6
2015
  • Närpes blev stad 1 januari 1993.
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Närpes nordiska vänorter[redigera | redigera wikitext]

Kända personer från Närpes[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”11s7 -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2019”. Befolkningsregistercentralen. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11s7.px/. Läst 29 december 2020. 
  3. ^ ”Nyckeltal för befolkningen efter Område, Uppgifter och År”. Tilastokeskuksen PX-Web tietokannat. http://pxnet2.stat.fi/PXWebPXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 29 december 2020. 
  4. ^ [a b] ”Förordning om grundande av städerna St Karins, Kiuruvesi, Närpes, Pyhäjärvi och Somero 1028/1992”. Finlex. 13 november 1992. http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/1992/19921028. Läst 10 april 2017. 
  5. ^ blindahl (på norska). Finländskt tomatrike förebild för integration — Arbeidsliv i Norden. http://arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2013/article.2013-05-14.0172654654. Läst 29 december 2020. 
  6. ^ ”Hakutulos/Sökresultat”. extranet.narc.fi. Arkiverad från originalet den 18 september 2016. https://web.archive.org/web/20160918214024/http://extranet.narc.fi/DF/detail.php?id=386. Läst 13 maj 2016. 
  7. ^ ”Närpes, Närpes - Finlandssvenska bebyggelsenamn”. bebyggelsenamn.sls.fi. http://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/2379/narpes-narpes/. Läst 13 maj 2016. 
  8. ^ ”Hakutulos/Sökresultat”. extranet.narc.fi. Arkiverad från originalet den 18 september 2016. https://web.archive.org/web/20160918214124/http://extranet.narc.fi/DF/detail.php?id=544. Läst 13 maj 2016. 
  9. ^ ”Närpes - Uppslagsverket Finland”. uppslagsverket.fi. http://uppslagsverket.fi/sv/view-103684-Naerpes. Läst 13 maj 2016. 
  10. ^ ”Befolkningens näringsgren : Befolkning efter näringsgren kommunvis åren 1880–1975” (på finska & svenska). Statistikcentralen. 1 mars 1973. sid. 238 & 250. Arkiverad från originalet den 4 april 2017. https://web.archive.org/web/20170404090752/http://www.doria.fi/handle/10024/91484. Läst 20 augusti 2015. 
  11. ^ ”Fakta och historia om Närpes”. Närpes kommun. Arkiverad från originalet den 11 april 2017. https://web.archive.org/web/20170411054421/https://www.narpes.fi/sv/administration/kommuninfo-och-dokument/fakta-och-historia-om-narpes. Läst 10 april 2017. 
  12. ^ ”Allmän information om Malax”. Malax kommun. https://www.malax.fi/forvaltning-och-politik/allman-information-om-malax. Läst 10 april 2017. 
  13. ^ ”Kommunfakta”. Korsnäs kommun. http://www.korsnas.fi/kommunen/kommunfakta/. Läst 10 april 2017. 
  14. ^ ”Närpes” (på sv-US). Närpes. https://www.google.com/maps/place/64200+N%C3%A4rpes/@62.4728339,21.3022192,13z/data=!3m1!4b1!4m5!3m4!1s0x46881b00e6ee3d23:0xf0435985e198230d!8m2!3d62.4728387!4d21.3371526. Läst 29 december 2020. 
  15. ^ E8”. Wikipedia. 2020-11-30. https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=E8&oldid=48510062. Läst 29 december 2020. 
  16. ^ ”Frakttrafik– smidigt till hamnen”. Kaskistensatama.fi. https://kaskistensatama.fi/sv/frakttrafik/. Läst 29 december 2020. 
  17. ^ Sydbottenbanan”. Wikipedia. 2020-10-15. https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sydbottenbanan&oldid=48356898. Läst 29 december 2020. 
  18. ^ ”Tätortsgrad efter År, Område och Uppgifter”. Tilastokeskuksen PX-Web tietokannat. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11s6.px/. Läst 29 december 2020. 
  19. ^ ”Befolkning 31.12. efter År, Kommun och tätort, Kön, Ålder och Uppgifter”. Tilastokeskuksen PX-Web tietokannat. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11s7.px/. Läst 29 december 2020. 
  20. ^ [1]
  21. ^ ”Växthus”. Närpes stad. 10 oktober 2014. https://www.narpes.fi/sv/arbete-naringsliv-och-turism/naringsliv/vaxthus. Läst 29 december 2020. 
  22. ^ ”Hilding Anders störst i landet”. www.sydin.fi. https://www.sydin.fi/Artikel/Visa/7265. Läst 14 januari 2021. 
  23. ^ ”Befolkning 31.12. efter Område, Språk, Kön, År och Uppgifter”. Tilastokeskuksen PX-Web tietokannat. http://pxnet2.stat.fi/PXWebPXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 29 december 2020. 
  24. ^ ”Närpiöstä voi tulla sittenkin kaksikielinen” (på finska). Yle Uutiset. http://yle.fi/uutiset/narpiosta_voi_tulla_sittenkin_kaksikielinen/7970234. Läst 29 december 2020. 
  25. ^ blindahl (på norska). Finländskt tomatrike förebild för integration — Arbeidsliv i Norden. http://arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2013/article.2013-05-14.0172654654. Läst 29 december 2020. 
  26. ^ ”Befolkning 31.12. efter Område, Bakgrundsland, Kön, År och Uppgifter”. Tilastokeskuksen PX-Web tietokannat. http://pxnet2.stat.fi/PXWebPXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rv.px/. Läst 29 december 2020. 
  27. ^ ”Miljo > Finlands Natura 2000 -områden” (på sv-FI). www.ymparisto.fi. https://www.ymparisto.fi/sv-FI/Natur/Skyddsomraden/Natura_2000_omraden?f=Sodra_Osterbottens_NTMcentral. Läst 29 december 2020. 
  28. ^ ”Svenska - Uppslagsverket Finland”. uppslagsverket.fi. https://uppslagsverket.fi/sv/view-103684-Naerpes. Läst 29 december 2020. 
  29. ^ ”Sevärdheter”. Visit Närpes. https://www.visitnarpes.fi/sv/kategorier/sevardheter. Läst 29 december 2020. 
  30. ^ ”Sevärdheter”. Visit Närpes. https://www.visitnarpes.fi/sv/kategorier/sevardheter. Läst 29 december 2020. 
  31. ^ ”Öjskogsparken”. Visit Närpes. 3 april 2014. https://www.visitnarpes.fi/sv/%C3%B6jskogsparken-0. Läst 29 december 2020. 
  32. ^ ”Bladh, Peter Johan 1746-1816 i Uppslagsverket Finland”. www.nykarlebyvyer.nu. http://www.nykarlebyvyer.nu/sidor/texter/pers/bladhpju.htm. Läst 29 december 2020. 
  33. ^ admin. ”Historik”. Tomatkarnevalen. https://tomatkarnevalen.fi/historik/. Läst 29 december 2020. 
  34. ^ ”Mitt i stan”. Mitt i stan. https://www.mittistan.fi/sv. Läst 19 februari 2021. 
  35. ^ ”Fagerö”. Visit Närpes. 3 april 2014. https://www.visitnarpes.fi/sv/fager%C3%B6. Läst 29 december 2020. 
  36. ^ admin. ”Närpes Teater - Välkommen”. Närpes Teater. https://www.narpesteater.fi/. Läst 29 december 2020. 
  37. ^ ”Fiskelägena vid kusten”. Visit Närpes. 3 april 2014. https://www.visitnarpes.fi/sv/fiskel%C3%A4gena-vid-kusten. Läst 29 december 2020. 
  38. ^ ”Naturstation Gåshällan | gashallan.fi”. gashallan.fi. http://gashallan.fi/content/naturstation-g%C3%A5sh%C3%A4llan-0. Läst 29 december 2020. 
  39. ^ ”Närpes Skolmusikkår”. Närpes stad. 8 oktober 2014. https://www.narpes.fi/sv/kultur-fritid-och-unga/kultur/narpes-skolmusikkar. Läst 14 januari 2021. 
  40. ^ 1G3B”. Wikipedia. 2020-11-22. https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=1G3B&oldid=48479055. Läst 29 december 2020. 
  41. ^ ”Hanna rappar på Närpesdialekt – nya låten handlar om att lära sig ta plats och sätta gränser” (på sv-FI). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2019/12/19/hanna-rappar-pa-narpesdialekt-nya-laten-handlar-om-att-lara-sig-ta-plats-och. Läst 29 december 2020. 
  42. ^ ”Närpes fyller 100 år som som stad, och firar med besked - 3D-artist funderar på vad festen om 75 år kan innehålla” (på sv-FI). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2018/08/07/narpes-fyller-100-ar-som-som-stad-och-firar-med-besked-3d-artist-funderar-pa-vad. Läst 19 februari 2021. 
  43. ^ ”Rickard Eklund utmanar på närpesdialekt” (på sv-FI). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/02/12/rickard-eklund-utmanar-pa-narpesdialekt. Läst 19 februari 2021. 
  44. ^ ”Närpes Församling”. Närpes Församling. https://www.narpesforsamling.fi/sv. Läst 29 december 2020. 
  45. ^ ”Mikaela Björklund är ny stadsdirektör i Närpes” (på sv-FI). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2020/06/15/mikaela-bjorklund-ar-ny-stadsdirektor-i-narpes. Läst 29 december 2020. 
  46. ^ ”Närpes, resultaten per parti”. tulospalvelu.vaalit.fi. https://tulospalvelu.vaalit.fi/KV-2017/se/kutulos_545.html. Läst 29 december 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]