Stina Ekblad

	Stina Ekblad
	Stina Ekblad i en PR-kampanj för Hjärt-Lungfonden 2014.
Född	Stina Åsa Maria Ekblad; 26 februari 1954 (72 år); Solf, Finland
Aktiva år	1975–
Partner	Jan Dolata
Betydande roller
	Siri von Essen i August Strindberg: Ett liv; Agnes von Krusenstjerna i Amorosa; Tea i Ormens väg på hälleberget
	Guldbaggen Bästa kvinnliga huvudroll; 1986 Amorosa och Ormens väg på hälleberget
	IMDb SFDb

Stina Åsa Maria Ekblad, född 26 februari 1954^[1] i Solf i Österbotten, är en finlandssvensk skådespelare.^[2] Hon har under större delen av sin karriär varit verksam i Sverige och är sedan 1988 anställd vid Dramaten i Stockholm. Förutom sin scenkarriär har hon synts i ett antal filmer och TV-serier, inklusive i Wallander-produktioner och ett antal dramafilmer.

Biografi

Ekblad är utbildad som dansk skådespelare vid Odense Teater (1975) och har spelat såväl teater som film i Danmark.^[3] Hon arbetade vid Stockholms stadsteater 1980–88 och har sedan dess varit anställd vid Dramaten.^[4] Hon har även varit verksam som lärare vid Teaterhögskolan i Stockholm. Hon är känd för sin personliga och intensiva spelstil och bland annat för sin recitation från teaterscenen av hela Markus evangelium. Hon hade huvudrollen som Agnes von Krusenstjerna i Mai Zetterlings kritikerrosade spelfilm Amorosa (1986). Hon har också spelat obducenten Karin Linder i filmserien om kommissarie Kurt Wallander.

I augusti 2017 var hon sommarpratare i P1.^[5] 2018 promoverades hon till hedersdoktor vid Stockholms universitet.^[6] I januari 2019 framförde hon Dantes Gudomliga Komedi i dansk översättning på Teater République i Köpenhamn.

Ekblad har publicerat dikter, bland annat debutboken Dikter från 1977, och självbiografin Här brusar strömmen förbi.^[7]

Sommarpratare i Vega 2021

Den 16 juli 2021 sommarpratade Stina Ekblad i Yle Vega.^[8]

Familj

Ekblad är dotter till Karl Erik Ekblad och Gertrud Viola Boholm.^[9] Ekblad är sambo och har sonen Adrian Dolata med skådespelaren Jan Dolata.^[10]

Även hennes yngre syster Ylva Ekblad är skådespelare.^[11] Systrarna har turnerat i Sverige och Finland med en uppsättning av Kristina Lugns Idlaflickorna.

Medverkan

Roller

Teater (ej komplett)

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1980	Berättaren	Århundradets kärlekssaga Märta Tikkanen	Kristin Olsoni	Stockholms stadsteater
1980	Aricia	Till Fedra Per Olov Enquist	Gunilla Berg	Stockholms stadsteater
1982	Gloria Beatty nr:85	Maratondansen Horace Mccoy och Ray Herman	Fred Hjelm	Stockholms stadsteater
1983	Medverkande	När man har känslor Maria Jotuni	Kristin Olsoni	Stockholms stadsteater
1984	Rosalind	Som ni vill ha det William Shakespeare	John Caird	Stockholms stadsteater
1986	Helen	Parken Botho Strauss	Jan Maagaard	Stockholms stadsteater
1987	Tintomara	Drottningens juvelsmycke Carl Jonas Love Almqvist	Peter Oskarson	Dramaten
1988	Markisinnan de Meurteuil	Farliga förbindelser Christopher Hampton	Brigitte Ornstein	Dramaten
1989	Renée, markisinnan de Sade	Markisinnan de Sade Yukio Mishima	Ingmar Bergman	Dramaten
1990	Beatrice	Beatrice, Rappaccinis dotter Octavio Paz	Pia Forsgren	Dramaten
1993	Isabella	Lika för lika William Shakespeare	Lennart Hjulström	Dramaten
1994	Inga	Systrar, bröder Stig Larsson	Stig Larsson	Dramaten
1994	Fröken	Spöksonaten August Strindberg	Andrzej Wajda	Dramaten
1995	Medea	Medea Euripides	Lennart Hjulström	Dramaten
1996	Syster Finland	Spelet om lyckan och framtiden Lars Löfgren och Kaj Lundgren	Agneta Ehrensvärd	Dramaten
	Medverkande	En människa född någonstans Marina Tsvetajeva	Stina Ekblad Henrik Bramsjö	Dramaten
	Medverkande	Kabaré… tre år kvar…	Lennart Hjulström	Dramaten
1997	Laura	Fadren August Strindberg	Staffan Valdemar Holm	Dramaten
1998	Raymonde Chandebise	Leva loppan Georges Feydeau	Terje Maerli	Dramaten
1999	Olga	Tre systrar Anton Tjechov	Staffan Valdemar Holm	Dramaten
2000	Titania Hippolyta	En midsommarnattsdröm William Shakespeare	John Caird	Dramaten
2002	Fenix	Andromaque Jean Racine	Mats Ek	Dramaten
2002	Maria, Olivias sällskapsdam	Trettondagsafton William Shakespeare	John Caird	Dramaten
2003	Courage	Courage och hennes barn Bertolt Brecht	Anders Paulin	Dramaten
2004	Shi Mo	Tre knivar från Wei Harry Martinson	Staffan Valdemar Holm	Dramaten
2004	Portia	Köpmannen i Venedig William Shakespeare	Mats Ek	Dramaten
2006	Fedra, hustru till Theseus	Fedra Jean Racine	Karl Dunér	Dramaten
2007	Alice	Dödsdansen I & II August Strindberg	John Caird	Dramaten
2008	Gertrud	Hamlet William Shakespeare	Staffan Valdemar Holm	Dramaten
2009	Fru Page	Muntra fruarna i Windsor William Shakespeare	John Caird	Dramaten
2009	Kvinna 2	Flicka i gul regnjacka Jon Fosse	Gunnel Lindblom	Dramaten
2010	Ariel	Stormen William Shakespeare	John Caird	Dramaten
2011	Barbro	Idlaflickorna Kristina Lugn	Vibeke Bjelke	Dramaten
2012	Hummel	Spöksonaten August Strindberg	Mats Ek	Dramaten
2013	Lena	Som löven i Vallombrosa Lars Norén	Vibeke Bjelke	Dramaten
2015	Paulet Maria Stuart Aubespine Bellievre Burleigh Talbot Leicester Mortimer	Maria Stuart Friedrich Schiller	Peter Konwitschny	Dramaten
2016	Erna	Presidenterna Werner Schwab	Staffan Valdemar Holm	Dramaten
2017		Ritter, Dene, Voss Thomas Bernhard	Gunnel Lindblom	Dramaten
	Alkemisten	Alkemistens hemlighet – Guldmakarna på Drottningholm Patrik Sörling	Patrik Sörling	Drottningholms slottsteater
	Iokaste Eurydike	Oidipus/Antigone Sofokles	Eirik Stubø	Dramaten
		De langerhanska öarna Susanne Ringell	Ulrika Bengts	Klockriketeatern^[12]
2018	Åse	Peer Gynt Henrik Ibsen	Michael Thalheimer	Dramaten
2018		Ritter, Dene, Voss Thomas Bernhard	Gunnel Lindblom	Dramaten
2020	Åse	Peer Gynt Henrik Ibsen	Michael Thalheimer	Dramaten
		Kvinnostaden Christine de Pizan	Staffan Valdemar Holm	Dramaten
	Klytaimnestra	Elektra Hugo von Hofmannsthal	Michael Thalheimer	Dramaten
2021		Den yttersta minuten Mattias Andersson	Mattias Andersson	Dramaten
2021	Klytaimnestra	Elektra Hugo von Hofmannsthal	Michael Thalheimer	Dramaten
2023	Hekabe	Perserna/Trojanskorna (Πέρσαι, Persai/Τρῳάδες, Trōiades) Aischylos/Euripides	Karl Dunér	Dramaten

Film (urval)

År	Titel	Notering
1982	Avskedet
1982	Fanny och Alexander
1985	August Strindberg: Ett liv	TV-serie
1985	När man har känslor	TV-teater
1985	Den stora illusionen
1986	Skuggan av Henry	TV-serie
1986	Amorosa
1986	Ormens väg på hälleberget
1988	Livsfarlig film
1990	Kaninmannen
1990	Vänner, kamrater
1991	Agnes Cecilia – en sällsam historia
1995	Pensionat Oskar
1997	Heta lappar
1998	Aspiranterna	TV-serie
1999	En liten film	TV-serie
1999	Färden
	Magnetisörens femte vinter
	Manden som ikke ville dø
	På sista versen
	Mitt i livet	TV-serie
2000	Trolösa
2000	Gossip
2000	Skärgårdsdoktorn	TV-serie
2001	Så vit som en snö
2001	Beck – Mannen utan ansikte
2002	Heja Björn	TV-serie
	Talismanen	TV-serie
	Tusenbröder	TV-serie
2002	Suxxess
2003	Afgrunden
2003	Talismanen	TV-serie
2004–2007	Krönikan	TV-serie
2004	Rånarna
	Skymning
	The Return of the Dancing Master
2005	Blodsbröder
	Som en tjuv om natten	Kortfilm
	Wallander – Byfånen
	Wallander – Bröderna
	Wallander – Afrikanen
	Wallander – Mastermind
2006	Isabella
2006	Sökarna – Återkomsten
	Wallander – Den svaga punkten
	Wallander – Fotografen
	Wallander – Täckmanteln
	Wallander – Luftslottet
	Wallander – Jokern
	Wallander – Hemligheten
2007	Dödsdansen I-II
2007	Hjemve
2007	Hjälp!	TV-serie
2007	August	TV-serie
2008	Livet i Fagervik	TV-serie
2009	Det enda rationella
	Prick och Fläck snöar in
	Scener ur ett kändisskap
	Wallander – Hämnden
	Wallander – Skulden
	Wallander – Kuriren
	Wallander – Tjuven
	Wallander – Cellisten
	Wallander – Prästen
	Wallander – Läckan
	Wallander – Skytten
2010	Pax
	Wallander – Indrivaren
	Wallander – Vålnaden
2011	Borgen	TV-serie
2011	Hotell Gyllene Knorren – filmen
2012	Bröllop i Italien
2012	Den röda vargen
2013	Kommissarien och havet	TV-serie
2013	Inte flera mord
	Wallander – Sveket
	Wallander – Saknaden
	Wallander – Mordbrännaren
	Wallander – Sorgfågeln
2014	En levande själ
2015	Skämmerskans dotter
2014–2016	Tjockare än vatten	TV-serie, korta inhopp 2016
2017	Trollvinter i Mumindalen	Röst
2023	100 årstider

Diskografi

”... liksom av drömmens röster sjungen”. Robert Schumann och hans diktare. Kerstin Nylander, piano, Bengt Rosengren, oboe och Stina Ekblad, recitation. Daphne Records 1998.

Priser och utmärkelser

1986 – Guldbagge för bästa kvinnliga huvudroll i Amorosa och Ormens väg på hälleberget^[4]
1986 – Kurt Linders stipendium
1995 – O'Neill-stipendiet
1999 – Litteris et Artibus
2005 – Gösta Ekman-stipendiet
2006 – Svenska Dagbladets Thaliapris
2007 – Svenska Akademiens teaterpris
2016 – Kungliga priset^[13]

Se även

Efternamnet Ekblad

Referenser

↑ Sveriges befolkning 1990: Ekblad, Stina Åsa Maria
↑ ”Stina Ekblad”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=89376&iv=OVERVIEW. Läst 3 augusti 2012.
↑ Ekblad, Stina i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
1 2 ”Stina Ekblad har två guldbaggar” (på svenska). 30 maj 2002. https://www.svd.se/stina-ekblad-har-tva-guldbaggar. Läst 22 maj 2021.
↑ ”Stina Ekblad”. Sveriges radio. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/927255?programid=2071. Läst 22 augusti 2017.
↑ ”Hedersdoktorer”. Stockholms universitet. 11 april 2019. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200831051258/https://www.su.se/ike/om-oss/priser-utm%C3%A4rkelser/hedersdoktorer-1.215351. Läst 29 maj 2020.
↑ Rothberg, Isabella (7 november 2020). ”Stina Ekblad visar upp sin diktskatt och sin verktygsback”. Hufvudstadsbladet: s. 28–29. http://www.hbl.fi/artikel/stina-ekblad-visar-upp-sin-diktskatt-och-sin-verktygsback/.
↑ ”Här är Vegas sommarpratare 2021”. 17 juni 2021. https://svenska.yle.fi/a/7-10002071. Läst 22 juni 2021.
↑ ”Ekblad, Stina Äsa Maria”. Finlands författare 1945-1980. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura och Svenska litteratursällskapet i Finland. 1985. sid. 74. ISBN 951-717-348-2
↑ Ångström, Anna (2006-08-05): "Stina Ekblad får Thaliapriset." Svenska Dagbladet. Läst 13 april 2014.
↑ ”Hemmets journal”. Hemmets journal. Arkiverad från originalet den 15 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130315193410/http://hemmetsjournal.se/Manniskor/reportage/Systrarna-Ekblad-Visst-hander-det-att-vi-forvaxlas-ibland/. Läst 16 maj 2013.
↑ ”De langerhanska öarna”. Klockriketeatern. https://www.klockrike.fi/sv/produktioner/arkiv/dlo/. Läst 6 september 2020.
↑ ”Svenska Akademiens kungliga pris”. Svenska Akademien. https://www.svenskaakademien.se/press/svenska-akademiens-kungliga-pris-9. Läst 23 december 2019.

Vidare läsning

Ekblad, Stina (2020). Här brusar strömmen förbi. Stockholm: Weyler. ISBN 978-91-27-16781-0

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Stina Ekblad.
Bilder & media
Stina Ekblad på Internet Movie Database (engelska)
Stina Ekblad på Svensk Filmdatabas
Stina Ekblad i Libris
Stina Ekblad i Dramatens rollbok
Stina Ekblad: Jag avstod med glädje från hår och ögonbryn för Ingmar Bergman, intervju i Daniel Olin tv-program, 13.12.2020
Skådespelaren Stina Ekblad om sina motvilliga memoarer, intervju i Yles sommarpratare, 16.7.2021

[1] Sveriges befolkning 1990: Ekblad, Stina Åsa Maria

[2] ”Stina Ekblad”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=89376&iv=OVERVIEW. Läst 3 augusti 2012.

[3] Ekblad, Stina i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0

[Dagbladet-4] 1 2 ”Stina Ekblad har två guldbaggar” (på svenska). 30 maj 2002. https://www.svd.se/stina-ekblad-har-tva-guldbaggar. Läst 22 maj 2021.

[5] ”Stina Ekblad”. Sveriges radio. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/927255?programid=2071. Läst 22 augusti 2017.

[SU-6] ”Hedersdoktorer”. Stockholms universitet. 11 april 2019. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200831051258/https://www.su.se/ike/om-oss/priser-utm%C3%A4rkelser/hedersdoktorer-1.215351. Läst 29 maj 2020.

[7] Rothberg, Isabella (7 november 2020). ”Stina Ekblad visar upp sin diktskatt och sin verktygsback”. Hufvudstadsbladet: s. 28–29. http://www.hbl.fi/artikel/stina-ekblad-visar-upp-sin-diktskatt-och-sin-verktygsback/.

[8] ”Här är Vegas sommarpratare 2021”. 17 juni 2021. https://svenska.yle.fi/a/7-10002071. Läst 22 juni 2021.

[9] ”Ekblad, Stina Äsa Maria”. Finlands författare 1945-1980. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura och Svenska litteratursällskapet i Finland. 1985. sid. 74. ISBN 951-717-348-2

[10] Ångström, Anna (2006-08-05): "Stina Ekblad får Thaliapriset." Svenska Dagbladet. Läst 13 april 2014.

[hj1305-11] ”Hemmets journal”. Hemmets journal. Arkiverad från originalet den 15 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130315193410/http://hemmetsjournal.se/Manniskor/reportage/Systrarna-Ekblad-Visst-hander-det-att-vi-forvaxlas-ibland/. Läst 16 maj 2013.

[12] ”De langerhanska öarna”. Klockriketeatern. https://www.klockrike.fi/sv/produktioner/arkiv/dlo/. Läst 6 september 2020.

[13] ”Svenska Akademiens kungliga pris”. Svenska Akademien. https://www.svenskaakademien.se/press/svenska-akademiens-kungliga-pris-9. Läst 23 december 2019.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]