Kaskö

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kaskö
Kaskinen (finska)
Kommun
Kaskinen.vaakuna.svg
Vapen
Land  Finland
Landskap Österbotten
Admin. centrum Kaskö stad
Area 175,36 km² (2013-01-01)[1]
 - land 10,63 km²
 - vatten 164,73 km²
Folkmängd 1 358 (2013-12-31)[2]
Befolkningstäthet 127,75 invånare/km²[2][1]
Politik  
 - Kommundir. Marlene Svens
Läge
- Latitud:
- Longitud:
 
62° 22′ 00″
21° 15′ 00″
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
66,2 %
27,6 %
6,3 %
Admin. data
-Landskapsförb.


-Regioncentrum
-Härad
-Magistrat
-Skattebyrå
-Sjukvårdsdistrikt
-Försäkringskrets
-Nödcentral
-Räddningsverk
-EU-målområde


Österbotten


Vasa
Vasa
Vasa
Österbotten
Vasa
Västra Finland
Österbotten
Österbotten
övergångsperiod

Kaskinen.sijainti.suomi.2008.svg
Webbplats: www.kaskinen.fi

Kaskö (finska Kaskinen) är en stad i landskapet Österbotten i Finland. Kaskö har cirka &&&&&&&&&&&01358.&&&&&01 358 invånare och har en yta på &&&&&&&&&&&&0175.360000175,36 km².

Kaskö vid sekelskiftet 1900.

Kaskö, som fick stadsrättigher av Gustav III år 1785, är Finlands minsta stad. Kaskö, som har en god och sedan gammalt känd naturlig hamn, är belägen på en ö med två broförbindelser till fastlandet. Det finns också järnvägsförbindelse till stambanan vid Seinäjoki, men numera bedrivs endast godstrafik. Under 1980-talet bedrevs passagerar- och godstrafik mellan sjöfartsstäderna Kaskö och Gävle, KG-Line. År 2004 undersöktes förutsättningarna för en reguljär färjeförbindelse mellan Härnösand och Kaskö.

Kaskö är en tvåspråkig stad med finska (67 %) som majoritetsspråk och svenska (29 %) som minoritetsspråk. Vid 1900-talets början utgjorde dock de svenskspråkiga över 90 % av invånarna, och svenska var majoritetsspråk ända in på 1960-talet.

Delar av staden heter Kvarnskatan och Mariestrand. Bockholmarna är en halvö i staden. Dicksholmen är en holme. Här finns också sunden Benviks sund och Kaskö sund (fi. Kaskistensalmi), viken Tallvarpen, udden Ådskär samt ön Sälgrund (med fyr och lotsstation).

Lokalbefolkningen kallar staden för "Paradisön", vilket troligtvis beror på att solen skiner i medeltal mera i Kaskö än i de närliggande byarna.

Kaskö gästhamn är belägen i Kaskö centrum – i stadens trähusmiljö. Här finns också Sjöbobackens gamla fiskehamn med museum.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kaskö har alltid efter sin tillblivelse 1785 varit Finlands minsta stad till yta och invånareantal, med ej ens 1000 invånare under 1800-talet och mellan 1500-2000 som mest under 1900-talet. I slutet av december 2004 bodde 1519 invånare i Kaskö. Fiske och handel var de dominerande näringarna under 1800-talet. Under 1900-talet tillkom järnväg, utbyggd hamn, brädgårdar för utskeppning av trävaror, sporadisk sågverksamhet, två mekaniska verkstäder, fiskesalterier samt en något utvidgad servicesektor.

Kaskö förändrades på 1970-talet, då Metsä-Botnia etablerade en cellulosaindustri på orten, från att ha varit en ort med en övervägande svensktalande småstadsbefolkning, blev det ett industrisamhälle med finskspråkig majoritet på cirka 70 %. Åren 2004-2005 etableras ytterligare en fabrik genom M-real som byggde en kemitermomekanisk massafabrik. År 2008 lades Metsä-Botnia i Kaskö ner.

Kända personer från Kaskö[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2013”. Lantmäteriverket. 2013-03-07. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat13_su_nimet.xlsx. Läst 2013-12-05. 
  2. ^ [a b] ”KOMMUNERNAS INVÅNARANTAL I ALFABETISK ORDNING 31.12.2013”. Befolkningsregistercentralen. http://vrk.fi/default.aspx?docid=7767&site=5&id=0. Läst 17 januari 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Stadshuset.