Laholms kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Laholms kommun
Kommun
Laholms stadshus (kommunhus)
Laholms stadshus (kommunhus)
Laholm vapen.svg
Vapensköld för Laholms kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Hallands län
Landskap Halland
Domsaga Halmstads domsaga
Läge 56°31′0″N 13°2′0″Ö / 56.51667°N 13.03333°Ö / 56.51667; 13.03333
Centralort Laholm
Areal 902,14 km² (2015-01-01)[1]
128:e största (av 290)
 - land 882,8 km²
 - vatten 19,34 km²
Folkmängd 24 853 (2017-06-30)[2]
105:e största (av 290)
Befolkningstäthet 28,15 invånare/km²[2][1]
143:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Elisabet Babić (M)
GeoNames 2697859
Kommunkod 1381
Tätortsgrad (%) 65,6 (2010)[3]
Organisationsnummer 212000-1223
Antal anställda 1 825 (2014-11)[4]
Laholm Municipality in Halland County.png
Webbplats: www.laholm.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Laholms kommun är en kommun i Hallands län. Centralort är Laholm.

Kommunen ligger i sydligaste delen av landskapet Halland på gränsen mot såväl Skåne som Småland. Ån Lagan rinner genom kommunen i öst-västlig riktning. Den rinner ut i Laholmsbukten och Kattegatt i väster.

Laholms kommun gränsar i norr till Halmstads kommun i Hallands län, i öster till Ljungby kommun och Markaryds kommun i Kronobergs län samt i söder till Örkelljunga kommun, Ängelholms kommun och Båstads kommun i Skåne län, tidigare Kristianstads län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Hasslöv, Hishult, Knäred, Laholm, Ränneslöv, Skummeslöv, Tjärby, Veinge, Våxtorp och Ysby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns också Laholms stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett ental storkommuner: Karup (av de tidigare kommunerna Hasslöv, Skummeslöv och Östra Karup), Ränneslöv (av Ränneslöv och Ysby) samt Veinge (av Tjärby och Veinge). Laholms stad och landskommunerna Hishult, Knäred, Laholm och Våxtorp förblev opåverkade.

Laholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Laholms stad, Laholms och Våxtorps landskommuner samt delar ur Karups landskommun (Hasslövs och Skummeslövs församlingar). 1974 införlivades kommunerna Hishult, Knäred, Ränneslöv och Veinge.[5]

Kommunen ingick sedan bildandet till 1975 i Hallands södra tingsrätts domsaga och kommunen sedan 1975 i Halmstads tingsrätts domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält tre bjälkvis över varandra ställda laxar av silver med röd beväring, därest sådan skall komma till användning.

Fiskarna kommer redan på de äldsta kända stadssigillet från 1300-talet. Deras ställning har dock varierat. På 1300-talssigillet är fiskarna bjälkvist ställda över varandra vågrätt med fiskarna vänsterställda. Under 1500-talet var fiskarna lodrätt stolpvis ställda, den mellersta fisken vänd uppåt, de båda yttre nedåt. Senare tiders sigill återger vanligen fiskarna högerställda. När vapnet 1940 skulle fastställas av Kungl. Maj:t definierades de som laxar. Magistraten i Laholm hade framfört önskemål om att fiskarna i sin helhet skulle vara silverfärgade för att mer likna verkliga laxar, men Riksheraldikerämbetet avslog förlaget då det ansågs inte följa heraldiska regler. Efter kommunbildningen registrerades vapnet för Laholms kommun i PRV år 1974. Två andra vapen, från 1960-talet, fanns inom kommunens område.[7]

Engelska distriktet Kingston upon Thames i London har ett nästan identiska vapen.[8]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Laholms kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
18 683
1975
  
19 830
1980
  
21 059
1985
  
21 462
1990
  
22 661
1995
  
23 120
2000
  
22 747
2005
  
23 037
2010
  
23 390
2015
  
24 195
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Laholms kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[9]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det 14 tätorter i Laholms kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Laholm &&&&&&&&&&&06527.&&&&&06 527
2 Mellbystrand &&&&&&&&&&&03412.&&&&&03 412
3 Veinge &&&&&&&&&&&01417.&&&&&01 417
4 Knäred &&&&&&&&&&&01211.&&&&&01 211
5 Våxtorp &&&&&&&&&&&&0987.&&&&&0987
6 Lilla Tjärby &&&&&&&&&&&&0872.&&&&&0872
7 Vallberga &&&&&&&&&&&&0655.&&&&&0655
8 Genevad &&&&&&&&&&&&0653.&&&&&0653
90 Skottorp &&&&&&&&&&&&0512.&&&&&0512
10 Ränneslöv &&&&&&&&&&&&0458.&&&&&0458
11 Hishult &&&&&&&&&&&&0328.&&&&&0328
12 Ysby &&&&&&&&&&&&0245.&&&&&0245
13 Hasslöv &&&&&&&&&&&&0239.&&&&&0239
14 Östra Karup (del av*) 3

Centralorten är i fet stil.

*Större delen av Östra Karup tillhör Båstads kommun.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

I nord-sydlig riktning löper E6 och Västkustbanan som trafikeras av Öresundstågs och SJ:s fjärrtåg med station i Laholm. Från nordväst mot öster genomkorsas kommunen av riksväg 15 och från väster mot sydöst av riksväg 24. Denna förbinds ytterligare med europavägen av länsväg 115 mot Båstad.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Största partiet i valen till kommunfullmäktige är Socialdemokraterna sedan valet 2014. Partiet blev även största partiet i valen 1994-2002. Innan dess var Moderaterna största parti i valen 2006 och 2010 och Centerpartiet var största partiet under perioden 1970-1991. [10] Näst största parti är Moderaterna sedan valet 2014, och före det var Socialdemokraterna näst största parti 2006-2010 samt 1970-1991. I valen 1994-2002 var Centerpartiet det näst största partiet.[11]

Efter valet 2014 styrs Laholms kommun av en "femklöver" bestående av Moderaterna, Centerpartiet, Miljöpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna (före 2015 Folkpartiet liberalerna)[12]

Samtliga åtta riksdagspartier finns representerade i Laholms kommunfullmäktige. Dessutom har SPI Välfärden haft mandat sedan 1998 och Laholmspartiet sedan 2002. Ny demokrati fanns representerade i Laholms kommunfullmäktige i valen 1991-1998 och i valen 1991 och 1994 invaldes även Pensionärspartiet.

I Laholms kommun benämns kommunalråden kommunråd.[13]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
C
Roland Gottfridsson
Förste vice ordförande
M
Thomas Jönsson
Andre vice ordförande
S
Siv Pålsson

Källa:[14]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2015–2018
Ordförande
M
Elisabeth Babic
Förste vice ordförande
C
Erling Cronqvist
Andre vice ordförande
S
Kjell Henriksson

Totalt har kommunstyrelsen 9 ledamöter, varav 3 tillhör Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet har 2 var, medan Miljöpartiet och Sverigedemokraterna har 1 ledamot var.[15]

Kommunala nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd 2015-2018 Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Barn- och ungdomsnämnd
C
Maria Bronelius
M
Jonas Hellsten
S
Bo Tengqvist
Kultur- och utvecklingsnämnd
M
Cecilia Roos
C
Lorenz Pucher
S
Magnus Johansson
Miljö- och byggnadsnämnd
C
Ove Bengtsson
M
Gert Olsson
S
Ove Bengtsson
Socialnämnd
M
Knut Slettengren
C
Majvor Persson
S
Kristina Jönsson

Källa:[16]

Mandatfördelning i valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP ÖVR SPI SD NYD LP C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 14 18 4 5
14 18 4 5
41 89,4
32 9
1973 14 26 3 6
14 26 3 6
49 91,7
41 8
1976 1 13 25 4 6
13 25 4 6
49 91,8
37 12
1979 1 14 20 5 9
14 20 5 9
49 90,6
37 12
1982 1 15 1 19 2 1 10
15 19 2 10
49 90,8
34 15
1985 2 14 1 15 4 1 12
2 14 15 4 12
49 88,5
34 15
1988 2 15 3 15 4 1 9
2 15 3 15 4 9
49 84,8
35 14
1991 2 12 2 1 3 13 3 3 10
2 12 2 3 13 3 3 10
49 84,6
33 16
1994 2 15 3 2 1 13 2 2 9
2 15 3 2 13 2 2 9
49 84,3
29 20
1998 3 13 2 3 1 11 2 4 10
3 13 2 3 11 2 4 10
49 79,06
30 19
2002 2 13 2 2 1 13 4 4 8
2 13 2 2 13 4 4 8
49 77,63
29 20
2006 2 10 1 1 1 2 9 3 2 10
2 10 2 9 3 2 10
41 79,15
26 15
2010 1 9 2 1 3 2 7 2 1 13
9 2 3 2 7 2 13
41 81,18
22 19
2014 1 10 3 2 5 1 7 1 2 9
10 3 2 5 7 2 9
41 83,13
24 17
  • Övriga partier 1991–1994 var Pensionärspartiet
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiers starkaste stöd, valet 2014[redigera | redigera wikitext]

Parti Valdistrikt Kommun
Starkaste Andel Andel
S Laholm Ö 36,70 % 23,42  %
M Mellbystrand 40,00 % 21,65  %
C Ränneslöv 31,98 % 18,04  %
SD Hishult 18,77 % 12,31  %
MP Laholm centrum 7,91 % 6,04  %
SPI Laholm centrum 8,41 % 5,26  %
KD Knäred 5,67 % 3,64  %
FP Skummeslöv 6,36 % 3,51  %
LP Laholm N 6,09 % 2,99  %
V Veinge 5,55 % 2,90  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Lista över kommunfullmäktiges ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Tillträdde Avgick
  Roland Gottfridsson (Centerpartiet)[17] 1 januari 1986 31 oktober 1994
  Thomas Jönsson (Moderaterna)[18] 1 november 2002 31 oktober 2006
  Jan Gustavsson (Centerpartiet)[19] 1 november 2006 2010
  Thomas Jönsson (Moderaterna)[18] 1 november 2010 31 januari 2012
  Christian Wahl (Moderaterna)[20] 31 januari 2012 14 oktober 2014
  Roland Gottfridsson (Centerpartiet)[17] 15 oktober 2014-

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Tillträdde Avgick
  Jan Gustavsson (Centerpartiet)[21][22] 1986 28 april 2005
  Erling Cronqvist (Centerpartiet)[23] 28 april 2005 31 december 2006
  Per Asklund (Moderaterna)[24] 1 januari 2007 22 november 2011
  Thomas Jönsson (Moderaterna)[18] 20 december 2011 31 december 2014
  Elisabet Babic (Moderaterna) 1 januari 2015-

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2017”. Statistiska centralbyrån. 18 augusti 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2017/. Läst 21 augusti 2017. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Halmstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ Kommunvapen i Halland, Stig-Åke Petersson i årsboken Halland 1978
  8. ^ ”Coat of arms of Kingston upon Thames” (på engelska). Distriktet Kingston upon Thames officiella website. http://www.kingston.gov.uk/info/200233/your_mayor/513/coat_of_arms. Läst 15 januari 2014. 
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ I valet 1988 fick Centerpartiet och Socialdemokraterna lika många mandat men Centerpartiet fick fler röster.
    I valet 2002 fick Centerpartiet och Socialdemokraterna lika många mandat men Socialdemokraterna fick fler röster.
    I valet 2006 fick Moderaterna och Socialdemokraterna lika många mandat men Moderaterna fick fler röster.
  11. ^ Statistiska centralbyråns och Valmyndighetens valstatistik.
  12. ^ ”Klart med styre i Laholm”. SVT Nyheter Halland. 17 oktober 2014. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/klart-med-styre-i-laholm?. Läst 3 oktober 2017. 
  13. ^ ”Moderat ordförande i kommunstyrelsen”. Laholms kommun. https://www.laholm.se/politik-paverkan/dina-politiker/kommunrad/. Läst 3 oktober 2017. 
  14. ^ ”Kommunfullmäktige”. Laholms kommun. https://www.laholm.se/politik-paverkan/Politisk-organisation/kommunfullmaktige/. Läst 3 oktober 2017. 
  15. ^ ”Kommunstyrelse”. Laholms kommun. https://www.laholm.se/politik-paverkan/Politisk-organisation/kommunstyrelse/. Läst 3 oktober 2017. 
  16. ^ ”Politisk organisation”. Laholms kommun. https://www.laholm.se/politik-paverkan/Politisk-organisation/. Läst 3 oktober 2017. 
  17. ^ [a b] ”Förtroendevalda i Laholms kommun - Roland Gottfridsson (C)”. Laholms kommun. http://24.laholm.se/waldanet/PersonInfo.aspx?PersonId=91&ShowHistory=yes. Läst 3 oktober 2017. 
  18. ^ [a b c] ”Förtroendevalda i Laholms kommun - Thomas Jönsson (M)”. Laholms kommun. http://24.laholm.se/waldanet/PersonInfo.aspx?PersonId=119&ShowHistory=yes. Läst 3 oktober 2017. 
  19. ^ ”Mångårigt kommunråd ur tiden”. Laholms kommun. 2 januari 2014. https://www.laholm.se/nyheter/nyheter-2014/mangarigt-kommunrad-ur-tiden/. Läst 3 oktober 2017. 
  20. ^ ”Förtroendevalda i Laholms kommun - Christian Wahl (M)”. Laholms kommun. http://24.laholm.se/waldanet/PersonInfo.aspx?PersonId=391&ShowHistory=yes. Läst 3 oktober 2017. 
  21. ^ ”Jan Gustavsson har avlidit”. Hallandsposten. 30 december 2013. http://www.hallandsposten.se/familj/jan-gustavsson-har-avlidit-1.1548177. Läst 3 oktober 2017. 
  22. ^ ”Jan Gustavssons sista dag som kommunråd”. Sveriges Radio. 28 april 2005. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=604657. Läst 3 oktober 2017. 
  23. ^ ”Förtroendevalda i Laholms kommun - Erling Cronqvist (C)”. Laholms kommun. http://24.laholm.se/waldanet/PersonInfo.aspx?PersonId=117&ShowHistory=yes. Läst 3 oktober 2017. 
  24. ^ ”Förtroendevalda i Laholms kommun - Per Asklund (SPI)”. Laholms kommun. http://24.laholm.se/waldanet/PersonInfo.aspx?PersonId=100&ShowHistory=yes. Läst 3 oktober 2017. 

Källor[redigera | redigera wikitext]