Rättspsykiatri

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Rättspsykiatri eller forensisk psykiatri (engelska forensic psychiatry) är psykiatrins tillämpning inom rättsväsendet. Denna vetenskapliga disciplin behandlar överlappningen mellan juridik och psykiatri. I de allra flesta länder gäller att någon form av avvägning sker angående om individen primärt bör få vård eller en straffrättslig påföljd, då ett brott skett under inverkan av en påtagligt psykisk avvikelse, vilket definieras olika beroende på geografisk lokalitet.

På det vetenskapliga planet undersöker rättspsykiatrin orsakerna till brott och sambandet mellan psykiska störningar och kriminalitet. Detta leder även till debatt och vetenskaplig aktivitet kring vilka psykiska avvikelser, som har sådan att beskaffenhet att brottsliga gärningar bör föranleda vård snarare än straffrättslig påföljd. Det intrikata spänningsfältet mellan vård och straff, inom vilket rättspsykiatrin verkar, har gjort att verksamhetens innehåll och utformning ofta varit föremål för debatt.[1]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige har främst Rättsmedicinalverket till uppgift att verkställa psykiatriska undersökningar (sinnesundersökningar) av personer som är åtalade för brott och där brottets straffvärde inte stannar vid böter. Om en åtalad person led av vad som juridiskt benämns "allvarlig psykisk störning" vid gärningstillfället, och denna störning var anledning till gärningen, råder enligt svensk lag fängelseförbud. Om den åtalade personen även lider av en allvarlig psykisk störning vid undersökningstillfället, finns förutsättning att föreslå påföljden rättspsykiatrisk vård, med eller utan särskild utskrivningsprövning (Lag om rättspsykiatrisk vård, LRV). I samband med psykoterapeuten Margit Norells behandling av Thomas Quick på Säters rättspsykiatriska klinik och rättsdebatten som därpå följde, utsattes svensk rättspsykiatri för kritik, bland annat av författaren Dan Josefsson.[2]

Utredningar[redigera | redigera wikitext]

Rättsmedicinska utredningar sker vid Rättsmedicinalverkets enheter i Stockholm och Göteborg, samt i enlighet med ett entreprenadavtal vid Psykiatriska kliniken i Umeå.

Vård[redigera | redigera wikitext]

I Sverige finns totalt sex rättspsykiatriska regionkliniker[3] Dessa har förstärkt så kallat skalskydd för att kunna ta hand om de svårast sjukaste och farligaste patienterna. Andra rättspsykiatriska kliniker finns inom andra av de olika landstingens vårdinstitutioner. De är: Säter (Dalarnas läns och Gävleborgs läns landsting), Växjö, Vadstena (Jönköpings läns, Kalmar läns och Östergötlands läns landsting) ,Sundsvall (Västernorrlands läns, Jämtlands läns och Gävleborgs läns landsting) ,Karsuddens i Katrineholm (Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Sörmlands läns landsting) ,Umeå

Rätts­psykiatrisk vård skiljer sig från allmän­psykiatrisk både vad gäller psykiatriska diagnoser och läkemedels­behandling, och det är vanligare att rättspsykiatriska patienter har flera samtida sjukdomar.[4]

Antipsykotiska läkemedel ges till merparten av patienterna i rätts­psykiatrin, även till de som inte har en psykos­diagnos.[4] I rätts­psykiatrisk vård får fler patienter mer än ett anti­psykotiskt läkemedel, och traditionella anti­psykotiska läkemedel är vanligare än i allmän­psykiatrin.[4]

Eftersom rätts­psykiatrisk vård bedrivs under tvång blir etiska aspekter på läkemedels­behandling särskilt viktiga.[4] Det kan finnas utrymme för delaktighet även om patientens autonomi måste begränsas för att skydda samhället.[4]

Effekterna av de psykologiska behandlingar och psykosociala insatser som används i rättspsykiatrisk vård är ofullständigt klarlagd.[5] Sådana behandlingar och psykosociala insatser står för en mycket liten kostnad i förhållande till den totala vårdkostnaden. Därför skulle behandlingar och insatser som leder till kortare vårdtid högst sannolikt vara kostnadseffektiva.[5]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Strand Susanne, Holmberg Gunnar & Söderberg Erik: Den rättspsykiatriska vården Studentlitteratur, Lund 2009.
  • Rylander, Gösta & Bendz, Erik: Rättspsykiatri i kort framställning jämte huvuddragen av lagstiftningen rörande psykiskt abnorma. Wahlström & Widstrand, Stockholm 1947.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nycander, Svante: Avskaffa rättspsykiatrin! Bonniers 1970.
  2. ^ UG/svt: Kvinnan bakom Thomas Quick. [1]
  3. ^ Kaliber, Sveriges Radio 6 december 2005, läst 2013-11-27
  4. ^ [a b c d e] https://www.sbu.se/286
  5. ^ [a b] https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/psykologiska-behandlingar-och-psykosociala-insatser-i-rattspsykiatrisk-vard/