Ludde Gentzel
| Ludde Gentzel | |
 Eric Abrahamsson som Pessimisten, Ludde Gentzel som Optimisten och i mitten författaren Helge Härneman | |
| Född | Frans Ludvig Gentzel 17 januari 1885 Jönköping |
|---|---|
| Död | 5 mars 1963 (78 år) Göteborg |
| Aktiva år | 1905-1955 |
| Maka | Karin Gentzel |
| IMDb | |
Frans Ludvig "Ludde" Gentzel, född 17 januari 1885 i Jönköping, död 5 mars 1963 i Göteborg,[1] var en svensk skådespelare och sångare.
Biografi
Ludde Gentzel var son till sadelmakaren Carl Gentzel. Redan som barn var han musikalisk och uppmärksammades för sin sångröst. Från 15 års ålder började han spela amatörteater. Han valde dock en tryggare karriär och efter folkskolan och lärotid i Jönköping anställdes han 1904 som frisör och perukmakare i Stockholm. Under tiden i Stockholm fortsatte han dock att odla sitt musikintresse och studerade för sin äldre bror, musikdirektören Carl Gentzel. Hösten 1905 engagerades han av Axel Lindblads opera- o operettsällskap och spelade med detta fram till 1907. I detta gjorde han även flera operettroller bland annat som Enterick i Tiggarstudenten, Menelaus i Sköna Helena, Lambertuccio i Boccaccio, Markis Inmari i Geishan och Maroufle i Lille hertigen. 1907-1909 turnerade han med Vilhelm Olins teatersällskap där Gentzel fick framgångar som Per i Per Olsson och hans käring och som Clausen i Första fiolen. Därefter engagerades Genzel 1909 av Axel Engdahl vid Folkteatern i Göteborg som komediaktör, revyartist och karaktärsskådespelare. 1931 kom han till Vasateatern i Stockholm under Gösta Ekman den äldre men återvände efter ett kortare mellanspel på Södra Teatern till Göteborg och Lorensbergsteatern 1932 och följde dess ensemble då den 1934 gick över till Göteborgs stadsteater.[2]
Där framträdde han i Ingmar Bergmans uppsättning av Macbeth. Han filmdebuterade 1916 i Georg af Klerckers film Nattens barn, senare kom han att gestalta Kronblom i två filmer.
Utöver teater och film medverkade han även i radioserien Optimisten och pessimisten där han i Helge Härnemans dialog var den glada optimisten medan Eric Abrahamsson var den ständigt klagande pessimisten.
Gentzel fick motta Göteborgs stads förtjänsttecken den 5 juni 1950, med följande motivering: "Jag erinrar mig ännu min första teaterupplevelse i en liten landsortsteater. Det var Knut Lindroth, som gav Ernst Didrings skådespel »Högt spel». Efter mer än fyra årtionden minns jag ännu flera scenbilder och en och annan av replikerna. Den konst, som kan göra ett så starkt intryck på ett outvecklat pojksinne, måste vara något stort. Senare har jag upplevt praktiskt taget alla stadsteaterns program. Jag kan inte tänka mig tillvaron utan dem. Därmed har jag också sagt min mening om Ludde Gentzels konst och skådespelargärning. Ludde Gentzel, Ni har framför allt givit oss i flödande rikedom av den humorns gåva, som en givmild natur slösat på Er. Då jag härmed ber Er mottaga stadens förtjänsttecken, är det främst en personlig hyllning men samtidigt även stadens erkänsla till den institution Ni tjänar."[3]
Familj
Han var gift med Karin Gentzel och är farfar till TV-kommentatorn Bo Gentzel samt farfarsfar till handbollsmålvakten Peter Gentzel.
Hans far, sadelmakaren Karl Ludvig Gentzel, föddes 1834 i Varberg [4] och hans mor, Kristina Persdotter, föddes 1843 i Färlöv i Kristianstads län.[5]
Ludde Gentzel gravsattes den 15 maj 1963 på Östra kyrkogården i Göteborg.[6]
Filmografi
1916 – Nattens barn 1916 – Bengts nya kärlek eller Var är barnet? 1916 – Svärmor på vift eller Förbjudna vägar 1916 – Aktiebolaget Hälsans gåva 1916 – Calle som miljonär 1917 – I mörkrets bojor 1917 – Mysteriet natten till den 25:e (premiär först 1975) 1924 – Friarna på Långesten (endast manus) 1931 – Skepp ohoj! 1935 – Äventyr i pyjamas 1938 – Goda vänner och trogna grannar 1938 – Styrman Karlssons flammor 1938 – Karriär 1938 – Sol över Sverige 1939 – Landstormens lilla Lotta 1940 – Hans Nåds testamente 1940 – Vi Masthuggspojkar 1942 – Flickan i fönstret mitt emot 1943 – Något stort sker 1943 – Ombyte av tåg 1943 – Ordet 1943 – Stora skrällen 1944 – Dolly tar chansen 1944 – Vi behöver varann 1945 – 13 stolar 1945 – Oss tjuvar emellan eller En burk ananas 1946 – När ängarna blommar 1946 – Det regnar på vår kärlek 1946 – Saltstänk och krutgubbar 1946 – Det glada kalaset 1947 – Maj på Malö 1947 – Kronblom 1948 – Robinson i Roslagen 1948 – Kärlek, solsken och sång 1949 – Kronblom kommer till stan 1949 – Jungfrun på Jungfrusund 1952 – Åke klarar biffen 1955 – Kvinnodröm
Teater
Roller (ej komplett)
Regi
| År | Produktion | Teater |
|---|---|---|
| 1932 | Nicklasson & Co. Ernst Berge |
Vanadislundens friluftsteater[18] |
Referenser
Noter
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
- ^ [1]
- ^ Anföranden av stadsfullmäktiges ordförande vid utdelning av Göteborgs stads förtjänsttecken 1948–1952.
- ^ Varbergs stadsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13443/C I/5 (1826-1846), 15 april 1834
- ^ Sveriges befolkning 1890, (CD-ROM) Riksarkivet 2003
- ^ Svenska kyrkan, gravsatta i Göteborg[död länk]
- ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 30 april 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-04-30/114/9. Läst 16 mars 2016.
- ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 8. 25 april 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-04-25/109/8. Läst 28 maj 2016.
- ^ ”'Sympatiska Simon' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 8. 10 augusti 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-08-10/214/8. Läst 29 augusti 2015.
- ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 120
- ^ Bo Bergman (26 augusti 1931). ”Hans nåds testamente: Spelöppning hos Ekman, starten god”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-08-26/230/1. Läst 3 januari 2016.
- ^ M.I. (2 januari 1932). ”Nyårsrevyerna: 'Här va' de'!' på Södra teatern”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-01-02/1/9. Läst 27 augusti 2015.
- ^ ”Teater Musik Film: Holbergpremiär i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 14. 14 april 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-04-14/102/14. Läst 8 januari 2016.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 26. 26 april 1944. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-04-26/112/24. Läst 7 februari 2016.
- ^ ”Caligula”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/caligula. Läst 17 oktober 2015.
- ^ ”Mig till skräck”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/mig-till-skräck. Läst 16 oktober 2015.
- ^ ”Macbeth”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/macbeth-1. Läst 16 oktober 2015.
- ^ Oscar Rydqvist (25 september 1932). ”Friluftspremiärerna”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-06-05/150/5. Läst 3 januari 2016.
Vidare läsning
- Gentzel, Ludvig (1951). Ludde berättar: minnen från landsortsteatern och Folkan på Axel Engdahls tid. Göteborg: Gumpert. Libris 1451564
Externa länkar
- Ludde Gentzel på Internet Movie Database (engelska)